Ragn-Sells tar fajten mot politikerna om cirkulär ekonomi

Ragn-Sells styrelse har bestämt att det svenska avfalls- och återvinningsföretaget behöver ”utbilda världen i cirkulär ekonomi”. Det sade företagets hållbarhetschef under ett seminarium i riksdagen med Ad Lansink, avfallhierarkins upphovsman, som var på besök i Stockholm förra veckan.
– I praktiken innebär det att vi har valt att ta debatten. Allt ifrån att skriva debattartiklar till att skriva en slutreplik till miljöministern. Vi ser att vi behöver utbilda politikerna, befolkningen och kommunerna. Vi kommer inte tystna utan vi kommer fortsätta med att informera, ta dialogen och framför allt lyfta goda exempel, säger Pär Larshans i efterhand till Aktuell Hållbarhet.

Han berättar om en undersökning som Ragn-Sellls presenterade i veckan som tittar på hur många kommuner det är som prioriterar återvunna flöden i sina inköp. Svaret är fem av Sveriges totalt 290 kommuner.
– De här fem kommunerna är för mig hjältar; Håbo, Lilla Edet, Perstorp, Salem samt Borlänge. Det är dem här som ska lyftas upp. Jag vill även lyfta upp tyska miljöministern och vår svenska näringsminister som har har gett ett särskilt uppdrag till gruvnäringen att titta på vilka resurser som finns i gruvavfallet, säger Pär Larshans.

Han påpekar att för Ragn-Sells handlar det inte bara om ansvarstagande utan det handlar om att överleva omställningen till en cirkulär ekonomi, och den disruptiva förändring som avfallsindustrin står inför.
– Styrelsen är jättetydlig; i vår strategi ser vi att vi inte är kvar i framtiden med den affärsmodell vi har nu. Därav mina offentliga dialoger med bland annat miljöministern där jag exempelvis lyfter att det som läggs på deponier inte är avfall utan resurser.– Vad som sker är att i en cirkulär ekonomi finns inga avfall längre. Hela vår industri är uppbyggd på att lösa den linjära ekonomins tillkortakommanden. Det innebär att alla styrmedel som vår affär bygger på kommer förändras, säger Pär Larshans.

Han menar att den cirkulära ekonomin kräver helt andra tankesätt för att återföra resurser, till skillnad från i dag då det snarare handlar om att gömma undan avfall. Pär Larshans lyfter fram den sluttäckning av deponier som sker i Sverige, där han menar att det göms undan värdefulla resurser.
– I dag har vi en deponiskatt och deponiförbud men ändå deponerar vi mer än någonsin. Det kallas materialåtervinning där man då sluttäcker. Man öppnar till och med upp nya deponier och gör deponier större i Sverige, säger han.

Problemet är enligt Pär Larshans att det under duken finns mängder av värdefulla resurser som inte kommer till användning. Han påpekar att det krävs så kallad urban gruvbrytning, där man utvinner resurser från deponierna i stället för att ta fram nya resurser från naturen.
– Vi ser självklart en massa problem och hinder med det här, men jag vill börja med att anpassa vår lagstiftning så att den blir cirkulär och skapar möjligheter att återföra flöden. Om vi dessutom kan börja gräva ut våra gamla deponier så är det en bonus.
– Vi är inte ute efter fusket utan efter att säga att det som stoppas under duken som är väldigt värdefulla resurser, säger Pär Larshans.