”Rätt att sänka reduktionsplikten – nu krävs historisk satsning på elektrifiering”

Regeringen gav nyligen besked om att reduktionsplikten ska sänkas till sex procent från första januari nästa år. Transportföretagen varnade för reduktionspliktens pris- och kostnadsdrivande effekter när den infördes och var tidigt ute och efterfrågade en broms och nystart av reduktionsplikten. Vi anser att en förändring av reduktionsplikten var helt nödvändig.

Plikten i sig kan vara ett verktyg för att minska utsläppen från dagens vägtrafik, men strategin att lägga alla ägg i en korg var sårbar. Nivåerna i plikten baserades på en tro och förhoppning som hade liten förankring i människors och företagens verklighet. Politiken glömde bort att en förutsättning för en effektiv och lyckad klimatpolitik är en bred acceptans för åtgärderna och en gemensam målbild av framtiden.

Vägtransporterna är nödvändiga för att Sverige ska fungera, för att vi överhuvudtaget ska ha ett samhälle. Samtidigt svarar vägtransporterna för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp och det gör klimat- och hållbarhetsfrågan till transportsektorns enskilt viktigaste fråga. Men transportsektorn klarar inte omställningen på egen hand. Det krävs samverkan och det krävs satsningar från staten.

Om vi ska nå klimatmålen kräver den sänkta reduktionsplikten en historisk satsning på elektrifieringen. Staten kan göra mycket för att stimulera framväxten av en marknad för elfordon och för att samtidigt garantera den långsiktiga konkurrenskraften i den svenska transportsektorn.

Om vi ska nå klimatmålen kräver den sänkta reduktionsplikten en historisk satsning på elektrifieringen.

Vi presenterar här en lista med fem förslag till åtgärder som krävs för att möjliggöra klimatomställningen av godstransportsektorn på väg och undvika framtida kostnadssmockor för näringsliv, stat och konsumenter.

1. Förstärk och förläng ”lastbilsbonusen”. En elektriskt driven lastbil är 2–3 gånger så dyr som en med förbränningsmotor. Vi uppmanar därför regeringen att ta efter Tyskland och Österrike exempel där staten kompenserar åkerierna med 80 procent av merkostnaden för en elektrisk lastbil.

2. Inför en omformad klimatbonus för lätta lastbilar. Vi vill se en klimatbonus för lätta lastbilar som stimulerar omställningen till elektrifiering. Passa också på att utnyttja möjligheten att tillåta förare med B-körkort framföra el- eller biogasdrivna lastbilar upp till 4,25 ton. EU-kommissionen är på väg att göra det möjligt utan att ansöka om undantag, men vi kan inte vänta. Regeringen borde följa Norges och Tysklands exempel och ansöka om undantag redan nu. Batterierna stjäl lastkapacitet och med bibehållna regler krävs det fler lätta lastbilar för att transportera samma mängd gods som tidigare.

3. Samla ansvaret för laddinfrastruktur. Att bygga laddstolpar för tung trafik är idag som att gå igenom en snårskog av regler, olika subventionsmöjligheter och tillståndsprocesser. Ansvaret för stöden är fördelat på flera myndigheter. Regeringen bör peka ut en enda myndighet som får ansvaret för tillståndsprocesser, investerings- och informationsstöd för utbyggnad av laddinfrastruktur för transportsektorn.

4. Korta ned tillståndsprocesserna. Utbyggnaden av laddinfrastruktur för såväl lätt som tung trafik pågår för fullt, men om tillståndsprocesserna för att få tillgång till nätet gick fortare kunde det gå ännu snabbare.

5. Utveckla stöd för att bygga megaladdare. Dagens stöd, såsom de regionala elektrifieringspiloterna, är en nödvändig förutsättning för utbyggnaden av laddinfrastrukturen. Det behöver utvecklas stöd för de mer kraftfulla laddarna för tung trafik, så kallade "megachargers".

Marcus Dahlsten
Vd, Transportföretagen

Tina Thorsell
Samhällspolitisk chef, Transportföretagen