Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

”Regeringen förstår inte hur företag tänker”

Publicerad: 29 Augusti 2016, 05:04

DEBATT Skatteförslaget om klimatkompensation innebär att man är i total otakt med näringslivet, skriver Göran Wiklund, konsult på U&We och strategisk rådgivare till ZeroMission.


Ämnen i artikeln:

U&weZeromission

Kännetecknande för skickligt ledda företag är att de kan omvandla problem till möjligheter. Så är fallet med miljöproblemen och särskilt klimatpåverkan. Genom att acceptera ett ansvar för ökningen av atmosfärens halt av växthusgaser har många företag låtit denna negativa effekt bli grunden för en serie strategiska åtgärder som leder till bättre affärer och ökad lönsamhet.

I många branscher är förutsättningar för produktdifferentieringen minimal, särskilt på mogna marknader. Klimatfrågan erbjuder då ett nytt område för profilering och särskiljning.

Klimatambitionerna kan bygga varumärke och göra företaget attraktivt i intressenternas ögon. Attraktivitet gäller inte endast konsumenter utan även investerare och därmed aktiekursen. Och de kan göra att man blir bästa val när man är ett business-to-businessföretag. En intressentgrupp utgörs av medarbetarna. I undersökningar framkommer att människor föredrar att arbeta i verksamheter som tar ansvar för klimatet och att när man söker jobb denna aspekt påverkar beslutet. Att ta ansvar för sin klimatpåverkan kan alltså vara ett konkurrensmedel på konsumentmarknaden, investerarmarknaden och arbetsmarknaden.

Ansvaret som de mest medvetna företagen är villiga att ta rör inte endast den egna verksamheten utan också leverantörskedjan. Klimatansvaret slutar inte vid fabriksgrinden. Detsamma gäller den klimatpåverkan som uppstår vid konsumenternas användning av produkterna/tjänsterna. Genom att ett livscykelperspektiv börjar bli allt mer accepterat som definition på ansvarsområde ökar klimatpåverkan, men samtidigt ökar möjligheterna att omskapa problemen till möjligheter.

Många företag konstaterar att klimatfrågan kan driva effektivisering. När målet är att minska klimateffekterna riktas kreativiteten mot hur produktionens energiförbrukning ser ut. Finns det energisnålare maskiner? Minskad materialåtgång? Kan designen ändras för att minska produktionens energiförbrukning?

Att effektivisera är naturligtvis inget nytt, det har alltid gjorts för att minska produktionskostnaderna. Men nu är en ytterligare drivkraft att nå klimatmål och därmed skapa profilmässiga affärsmöjligheter. Ett affärsdynamiskt element som driver fram klimatsmarta innovationer och produkter.

CDP, den internationella databasen för börsföretagens klimatpåverkan, har visat ett intressant samband: Företag som tar ambitiöst klimatansvar uppvisar större lönsamhet än sina konkurrenter. Det kan ju diskuteras om det är klimatansvaret i sig som ger denna lönsamhetseffekt eller om det finns en bakomliggande faktor som är en djupare förståelse för väsentliga strategiska faktorer och att klimatansvaret blir en spegling av detta. Intressant är också att en strategisk satsning på klimatfrågor brukar sätta fokus på andra hållbarhetsfrågor som strategiskt väsentliga, liksom ringar på vattnet. Det ser vi ofta exempel på.

När många företag kliver ut och tar klimatansvar händer saker: Klimatansvar blir mainstream och då gäller det att inte hamna på efterkälken. Inte minst för företag som är underleverantörer. Samtidigt är det ingen tvekan om att ett antal företag har en rejäl uppförsbacke framför sig, speciellt sådana där verksamheten är starkt energikrävande. Dags att omdefiniera affärsmodellen?

Eftersom klimatansvar är en frivillig åtgärd blir det politiskt viktigt och nödvändigt att stimulera detta ansvar om vi som land ska nå de ambitiösa klimatmål som miljömålsberedningen föreslår; noll nettoutsläpp till år 2045. Det målet kommer knappast att uppnås endast genom nya lagar och andra politiska åtgärder, det förutsätter också näringslivets frivilliga medverkan.

Miljömålsberedningens målnivå kommer inte att kunna nås enbart på hemmaplan. Den bygger på kompletterande åtgärder genom klimatkompensation i form av investeringar i klimatreduktion i andra länder, både genom EU:s obligatorium och frivilligt.

Klimatkompensation har kommit att bli en vedertagen form för klimatansvar. Det är en extra utgift som kan ses som en intern skattepålaga. Företag tar naturligtvis inte denna kostnad för att vara generösa eller för att de har råd utan för att det påverkar affärerna gynnsamt. Klimatkompensation som en del av klimatstrategin syftar till att öka lönsamheten, ge mer försäljning och förbättra varumärket. Ur politisk synvinkel bör alltså inriktningen vara att inte bara underlätta för företag att ta frivilligt klimatansvar utan också att aktivt stimulera till detta.

Hur svårt detta är blir tydligt när regeringen nu vill införa restriktioner för hur klimatkompensation ska tillåtas skattemässigt. Man har kommit fram till att andra former för kompensation än EU:s utsläppsrätter ska anses utgöra gåva och inte ges avdragsrätt. Kompensationsformer utanför EU:s system utgör kanske 95 procent av all frivillig kompensation som som görs av svenska företag och organisationer. Utan avdragsrätt blir de då dyrare. Det påverkar därmed efterfrågan negativt och företagens samlade klimatkompensation kommer att minska i stället för att öka.

Skatteförslaget innebär att regeringen är i total otakt med näringslivet, att man inte förstått hur företag tänker i klimatfrågan och på vilket sätt denna blivit en del av affärsverksamheten. Men det är inte försent att tänka om!

Göran Wiklund, konsult på U&We och strategisk rådgivare till ZeroMission

____________

Läs fler debatter på Aktuell Hållbarhet.

Ämnen i artikeln:

U&weZeromission

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.