Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Resejättens hållbarhetschef: Turismens klimatkostnad måste balanseras med sociala fördelar

Publicerad: 29 juni 2018, 05:34

Jane Ashton, hållbarhetsdirektör på TUI, framför ett av resebolagets hotell i Italien som numera får får sin energi med solceller. Bilden är ett montage.

Foto: TUI

80 procent av resejätten TUI:s växthusgasutsläpp kommer från flygresor. Ändå anser hållbarhetschefen Jane Ashton att de ekonomiska och sociala fördelarna av turism överstiger dess kostnader för klimatet. Därför gillar hon inte idén att påverka kunderna till att välja kortare flygresor.


Som en av världens ledande turistföretag har TUI ett ansvar att gå i bräschen för hållbar turism. Det konstaterar den tyska resekoncernen i sin hållbarhetsrapport för 2017, där man men hjälp av de globala utvecklingsmålen kartlägger den positiva påverkan som TUI bidrar med vid sina destinationer.

I hållbarhetsrapporten understryker TUI att en viktig del av deras strategi är att engagera sig i och påverka bredare industrifrågor. Bolagets hållbarhetsdirektör Jane Ashton berättar för Aktuell Hållbarhet att TUI bland annat bidrar till att höja standarder vid sina destinationer för exempelvis avfallshantering, arbetsförhållanden, energiförbrukning och kemikalieanvändning. Hon lyfter att certifieringar är ett viktigt verktyg för att bidra till bättre förhållanden vid bolagets destinationer.
– Vid årsskiftet hade vi runt 1 300 hotell som uppnår certifieringsnivå. Vi har utvecklat de här hållbara certifieringarna med branschpartners och experter för att höja nivån i hela industrin, och inte bara för TUI, säger Jane Ashton.

Den växande globala turismen medför emellertid även negativa effekter för miljön. I början av maj publicerade tidskriften Nature en studie som visar att den globala turismen står för runt åtta procent av de totala utsläppen av växthusgaser, vilket är nästan fyra gånger mer än vad man tidigare har trott. Studien tar hänsyn till transporter, boende, mat och dryck, souvenirer, kläder, kosmetika och andra varor.

Det internationella forskningsteamet som ligger bakom studien konstaterar att den snabba tillväxten av turismen tar ut effekten av teknikförbättringar, och att turistnäringen väntas stå för en ökad andel av de globala utsläppen av växthusgaser. De skriver även att majoriteten av koldioxidfotavtrycket kommer från resenärer som reser från och inom höginkomstländer. Samtidigt är det i dag bara en minoritet av jordens befolkning, knappt 20 procent, som har satt sin fot på ett flygplan.

Aktuell Hållbarhet frågar hur Jane Ashton ser på saken, och om det är möjligt för turistnäringen att fortsätta växa utan att sätta för stor press på miljön.
– Det är det konstanta fokusområdet i vårt hållbarhetsprogram, att maximera nyttan av turismen och minimera den negativa påverkan. Med hänsyn till den specifika studien, som är värdefull, har författarna faktiskt medgett att de inte drog bort den miljöpåverkan som hade uppstått om resenärerna stannade hemma. I den meningen vet de att siffran var något överdriven.

I studien framgår det att författarna inte har dragit bort turistens uteblivna utsläpp på hemmaplan, bland annat på grund av att det hade varit väldigt svårt göra en tillförlitlig uträkning. Författarna skriver även att folk tenderar att konsumera mer vatten och processad mat samt använder mer kolidioxidintensiva transporter när de är på resande fot. Vidare skriver man att turisterna ökar destinationens ekologiska fotavtryck, istället för i turistens hemland, vilket exempelvis påverkar uträkningen av konsumtionsbaserade utsläpp.

I ett mail till Aktuell Hållbarhet skriver en av studiens författare att de tidigare inte har fått några kommentarer kring deras metodval, samtidigt som han ifrågasätter Jane Ashtons uttalande om att siffrorna är överdrivna.
– Jag är inte säker på om jag skulle kalla siffrorna överdrivna. Att dra bort alternativ konsumtion är en helt annan metod, så kallad ”consequential LCA”. Trots att den är mer precis är det en långt ifrån lika utbredd metod som den som vi har utgått från, så kallad ”attributional LCA”, säger Manfred Lenzen, professor inom integrerad hållbarhetsanalys vid University of Sydney.

Jane Ashton fortsätter sitt svar med att i stället lyfta fram att turism även har sina positiva sidor.
– Hursomhelst, det är klart att resande har en miljöpåverkan men å andra sidan är det också tydligt att det även finns betydande sociala och ekonomiska fördelar. Inte minst i de länder där reseindustrin är en livlina för ekonomin, säger Jane Ashton.

Hon lyfter fram en studie som PwC har gjort på uppdrag av The Travel Foundation, där man har tagit fram en modell för att mäta den totala påverkan av turism. Studien är en fallstudie på 60 000 av TUI:s kunder i Cypern, där man har tittat på direkta och indirekta samt påverkanseffekter. Studien visar att de positiva ekonomiska och skattemässiga fördelarna, som summeras till €84 per gästnatt, vida överstiger negativa miljömässiga och sociala effekter som estimeras till minus €4 respektive minus €0,2.

TUI lyfter att en av de viktigaste fördelarna som PwC-studien visar på är turismens påverkan på arbetsförhållanden och turistsektorns viktiga roll i att utveckla den cypriotiska arbetskraften. Studien tar emellertid inte hänsyn till de miljömässiga och sociala kostnader som ackumuleras över tid, exempelvis genom klimatförändringar. Man har inte heller räknat in kostnaderna som uppstår i samband med att hotellen byggs. Dessutom har man inte räknat in den miljömässiga kostnaden för flygresor till och från destinationen.

Jane Ashton konstaterar under intervjun att en av de största utmaningarna som branschen står inför är just koldioxidutsläppen från transporter, och i synnerhet flygtransporter eftersom ”det inom närtid inte finns något skalbart alternativ i sikte”.
– För tillfället är hållbara flygbränslen utifrån ett ekonomiskt samt produktions- och distributionsperspektiv inte på väg att bli mainstream. Men vi kör våra leveransflyg och har tidigare gjort testflygningar med hållbara bränslen som fungerar bra, säger Jane Ashton.

Hon lyfter i stället fram att TUI satsar mycket på att uppgradera flygplansflottan så att den blir mer koldioxideffektiv, och påpekar att TUI:s nordiska flygplansflotta sannolikt är världsledande inom koldioxideffektivitet.

Aktuell Hållbarhet frågar om TUI ser en möjlighet i att använda nudging i sin marknadsföring och kommunikation, med syfte att genom beteendevetenskapliga metoder få fler av sina konsumenter att välja mer närliggande destinationer. Att fler kunder väljer kortare resesträckor kan trots allt tänkas vara ett effektivt sätt att minska bolagets klimatpåverkan, inte minst med tanke på att flygresor står för 80 procent av bolagets totala utsläpp av växthusgaser.

Jane Ashtons svarar att man behöver balansera de ekonomiska och sociala konsekvenserna mot klimatkostnaden.
– Det är en svår fråga eftersom det faktiskt är så att långresor som Thailand och Vietnam är de destinationer som mest behöver fördelarna från turism, så det vägs upp av de sociala och ekonomiska fördelarna. Utvecklingsländer är destinationer där turismen i många fall är nödvändig så det är en utmaning.

Så du menar att de ekonomiska och sociala fördelarna av att européer flyger till exempelvis Thailand är större än kostnaden för klimatet?
– Om du tittar på arbetet från PwC till exempel så föreslår studien att den ekonomiska och sociala påverka måste balanseras mot klimatkostnaden. Därmed inte sagt att man inte behöver uppmärksamma och reducera de negativa effekterna.

Tobias Persson

tobias.persson@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.