Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Så blåser CSR-vindarna 2014

Publicerad: 22 januari 2014, 13:02

Facket blir en allt viktigare csr-partner och låglönejobb flyttar från Kina till Afrika. Det är två växande trender att hålla koll på, spår vakthunden Swedwatch.


Förra året fyllde organisationen Swedwatch tio år. Det som startade som ett Sida-finansierat projekt med syfte att granska och uppmärksamma oegentligheter inom leverantörsledet hos svenska företag som verkar i låglöneländer har i dag  vuxit till en stark och tongivande organisation som är såväl en värdefull samtalspartner till näringslivet som en granskare vars rapporter driver debatt och sätter csr-agendan inom både politiken och näringslivet.

Swedwatch har under sina tio verksamma år publicerat ett sextiotal rapporter i syfte att peka på missförhållanden runt om i världen, rapporter som bygger på organisationens egna granskningar. Man har uppmärksammat såväl utländska gästarbetares dåliga arbetsvillkor i våra svenska bärskogar som brister inom svensk offentlig upphandling.

Viveka Risberg och Kristina Areskog-Bjurling ser att den globala kartan ritas om och att Swedwatch kommer att göra fler granskningar i Afrika. Foto: Kristina Sahlén.

Miljöaktuellt träffade organisationens kanslichef Viveka Risberg och Kristina Areskog Bjurling, seniorrådgivare som har varit med från start, för ett samtal om Swedwatchs roll som blåslampa och om hur synen på företags ansvar har förändrats under organisationens första tio år.
Hur sammanfattar ni den utveckling som skett inom csr under de här tio åren?
– 2003 fanns knappt termen csr och man visste inte mycket om det, berättar Kristina Areskog Bjurling. Efter Rio-konferensen 1992 och Brundtlands lansering av en ny hållbarhetsdefinition banades väg för en helhetssyn på hållbar utveckling. Men att arbeta med leverantörskedjan var inget man tänkte på och uppförandekoder var för de flesta oskrivna blad, förutom inom textilbranschen som var tidigt ute. I dag har kunskapen spridits till flera branscher och det arbetas mer strategiskt på djupet.
– Vi är fortfarande blåslampa och har en granskande roll, fyller Viveka Risberg i. Men i takt med att företagen har mognat har också vi förändrats. I dag har vi också en utbildande roll. Vi genomlyser verksamheten, pekar på förbättringsområden och försöker föra en dialog med företagen vi granskar. Det är en metodik som vi ser fungerar och som dessutom kommer företagen direkt till gagn.

Hur står sig svenska företag i jämförelse med utländska?
– Även om vi i Sverige ofta tror att våra företag har en högre moralisk standard är våra bolag mycket lika de internationella. Vi lever i en global värld, där skillnaderna suddas ut. Vad vi möjligen kan se är att europeiska företag i större utsträckning än exempelvis amerikanska anammar kollektivavtal och lyfter fackets roll, säger Viveka Risberg.
– Över huvud taget är detta med fackliga rättigheter en viktig fråga och i många låglöneländer är facklig diskriminering eller rent av förtryck legio, fortsätter hon. Csr-disciplinen tar in facket allt mer i sitt arbete, något som inte var vanligt förr. Den här trenden är positiv, då facket är en viktig kanal för till exempel arbetsmiljöfrågor. Den fruktansvärda olyckan i Bangladesh i våras, där en textilfabrik kollapsade och dödade mer än tusen människor, hade kanske kunnat förhindras om säkerhetsrutiner funnits på plats. Något som ofta kommer på plats genom fackligt tryck.

Ser ni några tydliga förbättringsområden?
– Det finns mycket att göra inom alla delar och alla segment, men de större bolagen har fått allt mer på plats och har nått en viss mognad. Däremot finns en enorm förbättringspotential hos små och medelstora företag. Många av dem verkar också i fattiga länder, men saknar ofta både resurser och kunskap för att arbeta med frågorna, säger Kristina Areskog Bjurling.
– När det gäller direkta leverantörsfrågor menar ju de nya Ruggie-principerna att man som företag också måste ta ansvar uppåt i kedjan, inte bara nedåt och detta att utvärdera sina kunder är centralt för flera svenska bolag som mestadels arbetar som leverantörer, till exempelvis kontroversiella energi-, infrastruktur- eller gruvanläggningar.

De så kallade Ruggie-principerna är en vägledning för företag kring mänskliga rättigheter som utarbetats av professor John Ruggie, FN:s generalsekreterares särskilda representant för sådana frågor.

Vilka trender ser ni för framtiden inom csr-området?
– Trenden att facket samarbetar med csr-utövarna kommer vi att se mer av, säger Viveka Risberg. Och facket kan göra nytta och öppna dörrar. Vi kommer säkert också se lokalt ställda avtal, samtidigt som lagstiftningen kommer att stärkas. John Ruggies principer kommer att bli lag i allt fler länder.
– Men vi behöver titta inåt också. En het fråga i framtiden kommer att vara dåliga arbetsförhållanden också inom Europa. Se bara hur de utländska bärplockarna hade det i de svenska skogarna. Efter att det uppmärksammats har villkoren faktiskt förändrats, så i år ser det helt annorlunda ut. Inom både bär- och byggindustrin finns mycket att göra för att få bukt med dåliga migrantförhållanden, säger Viveka Risberg.

Hur kommer Swedwatch att arbeta de kommande åren?
– Vi ser i dag att företag flyttar produktionen från till exempel Kina till Afrika, konstaterar Kristina Areskog Bjurling. Den smutsiga industrin byter alltså kontinent. Den globala kartan ritas om och vi ska ju finnas där företagen finns, så rent geografiskt kommer vi att följa efter och göra flera granskningar i Afrika än vi har gjort tidigare.
– Vi ser också att behov att arbeta mer med kunskapsspridning och att sprida goda exempel, fortsätter Viveka Risberg. Vi kommer att jobba ännu mer med att pusha på branscher, företag och organisationer med sitt csr-arbete genom att peka på vad som kan förbättras och hur.

Har något företag eller organisation orättvist hängts ut mer än vad som var avsikten?
– Alla våra granskningar är publika och vi arbetar aktivt med att nå ut i media med vad som kommer fram, förklarar Viveka Risberg. Ibland har media målat upp resultaten som värre än vad som var tänkt. Det är både olyckligt och inte vidare konstruktivt. De som har hängts ut känner att de har fått en kniv i ryggen och vi förlorar förtroende hos dem vi granskar. Sådant här stänger ju dörren för framtida samarbeten.
– Ibland har det gått så långt att vi har krävt rättelser från media, men ofta är förtroendet redan skadat. Vi försöker därför vara extremt tydliga gentemot media med vad vi säger och vill få fram.

Vad är ni mest stolta över att ha uppmärksammat under åren?
– Vi är stolta över mycket, säger Kristina Areskog och Viveka Risberg i kör.
– Men en sak sticker kanske ut lite och det var när vi uppmärksammade bristerna hos den svenska offentliga upphandlingen, fortsätter Kristina Areskog Bjurling. Vi fann i vår granskning att de konventioner och riktlinjer som Sverige förbundit sig att följa inte alls respekterades när stat, kommuner och landsting upphandlade varor och tjänster. Det handlade om allt från kirurgiska instrument till sjukhustextilier och när vi följde leverantörsledet nedåt fann vi förfärliga arbetsförhållanden och brister hos leverantörerna i Indien och Pakistan. Den svenska medieuppmärksamheten blev enorm.
– Kritiken mot de svenska landstingen var stor för att de inte gjort vad det privata näringslivet gjort i flera år – ställt etiska krav på produktionen och sedan följt upp dem. Men de lyssnade. I dag ställer alla Sveriges landsting sociala krav och använder tydliga bedömningsmallar i sitt uppföljningsarbete. Inom riskbranscher måste alla leverantörer följas upp och redovisa sitt arbete för landstingen, säger Viveka Risberg.
– Resultatet har varit så framgångsrikt att de blivit föregångare inom EU och får stå som positivt föredöme för andra europiska länder som vill ta efter, avslutar hon.

Vill du lära dig mer om CSR och hur man säkrar mänskliga rättigheter i värdekedjan? Anmäl dig till Miljöaktuellts utbildning här.

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.