Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag26.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Så får du bättre ekonomi med genomtänkt logistik

Publicerad: 25 Oktober 2006, 17:14

Minskade utsläpp och bättre ekonomi. Små som stora företag har mycket att vinna på en genomtänkt logistik. Dagens Miljö har talat med experterna och ger här svar på de vanligaste frågorna.


Nu är rätt tid att se över företagets transporter. Många har satt igång och funnit att det går att vinna en hel del, både i form av minskade utsläpp och bättre ekonomi, på en mer genomtänkt logistik i företaget.
Det kan vara insikten att oljepriset långsiktigt fortsätter uppåt och att politikerna efterhand tar itu med klimatfrågan som har satt igång processen, eller något så kortsiktigt som bättre förmånsvärde på miljöbilar. Oavsett vad som ligger bakom kan konsulter inom det här området vittna om ett växande sug efter logistikförbättringar i företagen.
– Under de tjugo år som vi har jobbat med de här frågorna har intresset bland företag och myndigheter aldrig varit så stort som det senaste året, eller egentligen senaste halvåret, säger Christer Ljungberg, vd på Trivector Traffic i Lund.
Med kloka kostnadseffektiva åtgärder går det som regel att få tillbaka mer än man satsar. Men det gäller förstås att sätta in stöten på rätt ställe.

Dagligt pendlande gav utslag
Landstinget i Uppsala län är ett bra exempel. Landstingsledningen hade bestämt sig för en klimatsatsning och gav sin konsult i uppdrag att räkna ut vad i verksamheten som genererar störst utsläpp av klimatförstörande gas. I landstingets arbetsgrupp gissade man att utredningen skulle visa att det var läkarnas resor till kongresser världen över som orsakade de största utsläppen. Men så var det inte, de här tjänsteresor gav tvärtom ett mycket liten bidrag jämfört med personalens dagliga bilpendling till och från arbetsplatserna. Alltså bestämde man sig för att sätta in stöten där och bland flera åtgärder genomfördes en cykelkampanj. Vanebilister som lovade att gå över till cykel fick ett antal fringisar, bland annat regnställ, cykeldator och regelbundna hälsoundersökningar.
Kampanjen ledde till att ett hundratal anställda skrev kontrakt på att de skulle använda cykeln i framtiden och resultatet var anmärkningsvärt. Sjukskrivningstalet bland dessa sjönk från tio dagar per år till tre. Landstinget gjorde direkt en vinst på en miljon kronor första året på minskade sjukfrånvarokostnader. Projektet är numera avslutat och man vet inte i vilken utsträckning resultatet är bestående, men erfarenheter från andra försök visar att de som en gång vant sig vid att ta hojen till jobbet gärna fortsätter.

Parkeringsplats i blickfånget
Scania i Södertälje är ett annat exempel. Scania behövde bygga ut en av sina hallar och blickarna föll på en del av den stora parkering som användes för personalens privatbilar. På företaget lyckades man inspirera länstrafikbolaget att lägga om busslinjer så att de bättre skulle passa personalens behov. Projektet upplevs nu som positivt av alla berörda.
På några arbetsplatser har man provat att under någon testmånad ge personalen månadskort på lokaltrafiken. Vanebilister ser att de kan anpassa sig till kollektivtrafikens rutter och tidtabeller och att det finns fördelar med att bli skjutsad till jobbet, så resultatet är ofta bestående också av dessa kampanjer. Men kom ihåg att fria månadskort är en fringis som förmånsbeskattas och ska redovisas i lönebeskedet.
Organiserad samåkning är ett annat sätt att få ner arbetspendlingen. Arbetsplatsen kan anslutas till Svensk samåkningstjänst. Där matchas de anställdas önskemål. Det är ofta de långa pendelresorna som man löser via samåkning. Räkna med att det kan ta rätt lång tid innan matchningen är klar.
Innan man väljer åtgärder runt arbetspendlingen är det klokt att bestämma vad som är målet: personalens hälsa, mindre belastning på personalparkeringen eller bättre siffror i miljöredovisningen. Ska det gå att räkna hem tydliga hälsoeffekter och lägre sjukskrivning är det som regel nödvändigt att lägga in en cykelkampanj bland åtgärderna.

Riktlinjer för resor och möten
Företagen som vill hantera tjänsteresorna börjar ofta med att skaffa sig en mötes- och resepolicy. Det går att spara på många sätt, en del av flygresorna kan ersättas med videokonferenser om företaget bestämmer sig för en omläggning. Så har flera storföretag gjort. Tetra Pak i Lund bestämde sig till exempel tidigt för att installera videokonferensfaciliteter i sina nya anläggningar.
Företaget kan för de lokala tjänsteresorna bestämma sig för en övergång till miljöbilar. I stället för att personalen använder sina egna bilar i tjänsten kan arbetsplatsen skaffa poolbilar som de anställda får använda. De är som regel säkrare och har bättre miljöprestanda. Detta kan kombineras med starka incitament. Hallstahammar kommun betalar till exempel inte ersättning för egen bil om det finns en poolbil inom 400 meter. Då slipper man också ett vanligt argument bland anställda att de måste pendla med den egna bilen, eftersom de kanske behöver den i jobbet.
Utbildning i ecodriving hjälper de anställda att spara pengar också när de kör privat.

Hur drar man ner akutkörningar?
De första åtgärderna bland företag med godshantering brukar vara att förbättra ruttplanering, ökad lastgrad i fordonen och utbilda förarna i ecodriving. Men det finns mer att göra. Kanske går det att undvika akututryckningar med småpaket, orsakade av att beställningar kommer in för sent. Har någon tagit reda på om kunden verkligen behöver ha paketet så snabbt?
Företagen som köper transporter av speditörer har förstås möjlighet att sätta miljökrav i sin upphandling. Magnus Swahn, konsult på Conlogic i Stockholm, brukar dela upp transportköparna i två huvudkategorier: Den ena är företag med ganska stora varuflöden, där transporten är en del av förädlingskedjan och utgör en relativt stor del av kostnadsmassan. Den andra kategorin är det lilla företaget eller den mekaniska verkstaden. Transporten utgör en blygsam del i förädlingskedjan. Typen av företag avgör sättet att ställa miljökrav i upphandlingen.
Den mindre transportköparen hos en stor speditör bör formulera sina krav så att de inte hindrar speditörens möjligheter att operera rationellt. Om det lilla företaget kräver till exempel absolut senaste lastbilsteknik för sina transporter, kan speditören få svårt att klara fyllnadsgraden och därmed sin miljöeffektivitet. Däremot kan transportköparen kräva besked om hur mycket klimatgaser som hans transporter orsakar och utifrån den uppgiften ta upp en diskussion med speditören om framtida miljömål. Man får utgå ifrån att speditören har planeringsverktygen som krävs för att komma dit.

Kan ställa krav
När godshanteringen utgör en stor del av förädlingsvärdet är det som regel lättare att ställa specifika krav på transportören. Man kan till exempel kräva att transportföretaget har investeringsplaner för hur dennes fordonspark ska uppgraderas, eller kräva att alla förare har utbildning i sparsam körning.
De riktigt stora transportörerna har förstås bäst möjligheter att skräddarsy sitt transportsystem inklusive val av transportslag. Stora Enso brukar användas som paradexempel. Företaget har byggt upp ett system som är maximerat för företagets behov, exportkapacitet för papper. Man har tagit fram den så kallade Stora Ensoboxen som är dimensionerad för företagets pappersrullar och är mycket större än en normal container.
Man har låtit specialbygga tågvagnar och Banverket har flyttat sådan utrustning utmed hela järnvägssträckningen som skulle hindra de extrabreda vagnarna att komma fram. Hamnutrustning och fartyg har också specialanpassats för att pappersrullarna ska kunna fraktas ner på kontinenten på det kostnadseffektivt och miljömässigt bästa sättet.

Nu växer intermodalt
Intermodala transporter, där vägtransporter kombineras med järnväg, sjö och flyg till effektiva transportkedjor, har nu enligt Transportindustriförbundet, blivit mer konkurrenskraftiga och ökar. Dyr diesel, strävan att minska miljöpåverkan och trängseln på vägarna har fått intresset att växa och förändringarna har börjat synas i den offentliga statistiken.
Efter många år i motlut rapporterar järnvägen nu bättre siffror. Intermodala transporter som går med järnväg har ökat med 35 procent under åren 2000 till 2004. Även om lejonparten av de landtransporterade containrarna fortfarande rullar på lastbil, har järnvägen ökat sin andel under senare år. Ungefär 70 procent av containrarna i landet som går i internationell trafik passerar Göteborgs hamn. Där rapporterar man nu att nästan var tredje anländer på en järnvägsvagn.
I företagen räknar man med en utveckling i den här riktningen, konstaterar Magnus Swahn på Conlogic. Han gjorde tidigare i år en rapport åt Naturvårdsverket, "Decoupling för att minska transportlogistikens negativa miljöpåverkan" (decoupling handlar om att bryta sambandet mellan transportlogistikens miljömässigt negativa effekter och ekonomisk tillväxt).
Magnus Swahn djupintervjuade ett stort antal transportsäljare och -köpare, personer som kan branschen inifrån. De säger där att de räknar med en fortsatt tillväxt för transporterna i allmänhet, men framför allt tror de på en stor tillväxt för sjötransporter och kombitransporter.
– Kanske anar de att politiska beslut kommer att styra mot en utveckling i den riktningen, förmodar Magnus Swahn.
Av Göran Kristinasson

Elva frågor och svar om logistik
Vad ingår i logistik?
Du bestämmer
själv vad som ska ingå, men företagets transporter får väl ses som självskrivna; tjänsteresorna och, om företaget är varuproducent, godstransporterna. I förekommande fall brukar man också räkna in produktionslogistik och förpackningslogistik. En del företag exkluderar till exempel personalens och kunders resor från redovisningarna med motiveringen att det är sådant som företaget inte kan styra. Men åtminstone personalens pendling till och från jobbet går att påverka med information och kampanjer, så de flesta väljer att räkna in dem i sin redovisning.Ingår personalens fritidsresor? En del företag räknar på dem, men de flesta ser dem som de anställdas privatsak.

Varför jobba med detta?
Det finns mycket
att vinna. Imagefrågorna blir allt viktigare. Allt färre vill handla med företag som inte bekymrar sig om klimatfrågan, man vill ha relationer med ett företag som upplevs som vaket och som är med sin tid. Därutöver finns förstås rena ekonomiska vinster i en översyn av företagets transportsystem. Det finns också en uppsida i personalens bättre hälsa och lägre sjuktal. Det finns en rad positiva exempel.

Hur börjar man?
Man sätter sig ner
och funderar och räknar på var i företaget som de stora utsläppsmängderna alstras och vad som är målet för projektet. Målet för ett pendlarprojekt kan till exempel vara att förbättra de anställdas hälsa, att företaget behöver marken som används som personalparkering eller att företaget vill förbättra sina siffror i miljöredovisningen. Det är som regel bättre att göra en ordentlig utredning först
än att gå direkt på någon enskild åtgärd.

Var finns mest att hämta?
I tjänstemannaorganisationer
kommer man nog fram till att den stora delen orsakas av personalens och besökarnas resor. Det finns ett batteri åtgärder (se artikeln ovan). I den långsiktiga planeringen kan man låta insikten påverka lokaliseringsbeslut. Enligt tidningen Market håller företag som Elgiganten på att lägga sig i innerstäder för att kunderna kräver det. Ikea testar citylägen i England.

Kostar det pengar?
Ja, men investering
är ofta snabbt inhämtad. I många fall har företaget sparat pengar på tjänsteresor. Folk har blivit friskare. Gods flyter bättre. Ofta hittar man åtgärder som gör att företaget känns modernare, mer utvecklat och tar en del av samhällsansvaret.

Var finns hjälp?
Förutom till ett
antal konsultföretag kan man vända sig till Vägverket. Vägverket har två avdelningar, en för medarbetarnas resor, en för godstransporter. De hjälper företag att komma igång.

Hur med leverantörerna?
Som företag
bör man inte glömma att ställa krav på sina leverantörer. Man kan handla transporterna för sig. Att insatsvaror inte transporteras orimligt långt kan utgöra ett stöd för den egna verksamheten.

… pendelresorna?
De anställda använder
ofta bil i tjänsten. På en del företag har man löst detta med att ställa tjänstebilar till förfogande. Ett sätt är att inrätta bilpooler, eventuellt tillsammans med andra företag.

… samåkning?
Företaget kan bli
medlem i Svensk samåkningstjänst som matchar de anställdas önskemål. Det är ofta de långa pendelresorna som man löser via samåkning. Räkna med att det kan ta rätt lång tid innan matchningen är klar.

Jobba i grupp?
Det går utmärkt
att bilda nätverk. Det finns flera sådana, till exempel nätverkar Tetra Pak med andra skandinaviska företag som Arla Foods, SAS Group, Schenker, Maersk Line och WWF samarbetar för att utveckla ur miljösynpunkt bättre transporter. Ett annat är Nätverket för Transporter och Miljön www.ntm.a.se där det finns stöd för upphandling, miljökalkyler, data om alternativa drivmedel etc.

Var finns forskning?
På flera håll,
mest uppmärksammad är den som professor Gunilla Jönsson bedriver på Ingvar Kamprad Centrum i Lund.

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.