Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag14.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Så funkar ditt hus om 20 år

Publicerad: 14 Oktober 2011, 07:57

Ett enda knapptryck blir allt som behövs för att släcka belysningen, minska ventilationen och sänka inomhustemperaturen när du går hemifrån. Det är en av många smarta egenskaper hos framtidens energisnåla och miljöanpassade hus.


När projektet Brogården i Alingsås är avslutat 2013 ska energiförbrukningen ha minskat från 216 till 92 kilowattimmar per kvadratmeter. Området är det första inom miljonprogrammet som förvandlas till passivhus. Exemplet visar vilken potential det finns i att bygga – och bygga om – bostäder på ett effektivare sätt. Om man översätter siffrorna till hela bostadsbeståndet blir effekten ännu mer imponerande. Enligt Energimyndigheten står bygg- och fastighetssektorn för cirka 31 procent av Sveriges totala energianvändning.
– Det här är inte bara en fråga för fastighetsägaren, utan även för samhället i stort. I dagsläget finns det en väldigt stark politisk vilja att göra bebyggelse energieffektiv. Och nästan alla förvaltare har något eller några projekt där de bygger passivhus, alltså hus med liten energianvändning per kvadratmeter, säger Folke Björk, professor i byggnadsteknik på KTH.

I området Östra Torn i Lund har bostäderna en hemma- och bortaknapp vid ingången. Det innebär att inga elektriska apparater står på och att värmen sänks när ingen är hemma.

Anna Forsberg, miljöchef på Skanska bostadsutveckling, berättar att förändringen i Brogården skett och fortsätter att ske genom ett helt paket av åtgärder.
– Bland annat har vi genomfört tilläggsisolering och installerat ny ventilation och nya fönster. Dessutom satsar vi på individuell mätning och debitering av energianvändningen i byggnaderna, så att hyresgästerna har möjlighet att påverka sin egen kostnad och miljöpåverkan på ett helt annat sätt, berättar hon.

Just effektiva
mät- och styrmetoder är något hon tror vi kommer att få se mycket mer av i framtiden. Mät- och styrutrustningen blir allt billigare och med de energiklassningssystem som är på väg kommer konsumenterna lättare att kunna ta hänsyn till energieffektiviteten när de väljer bostad.

Redan nu finns det flerbostadshus med individuell mätning och debitering av varmvatten, berättar Folke Björk.
– Det kan låta som en självklar åtgärd, men tidigare har det ansetts för dyrt för att kunna installeras. Folk som är ekonomiskt sinnade – och som kan styra sina tonåringar – kommer att använda betydligt mindre varmvatten med sådana här system i bruk, säger Folke Björk.

Han tror
att smarta övervakningssystem kommer att bli en självklarhet framöver, inte bara för mätning och debitering, utan även för till exempel fjärrstyrning av belysning och ventilation. Han får medhåll av Anna Forsberg.
– Redan nu finns det system där det räcker med att trycka på en enda knapp när du lämnar din bostad. Då släcks all belysning, värmeslingor i golvet stängs av och ventilationen minskar. Ett sådant system finns till exempel i projektet Ekelunden i Lund. Det är en kombination av säkerhet och energibesparing och vi kommer snart att få se en uppsjö sådana här system. Inte minst i kombination med läsplattor och smarta telefoner, som tillsammans med webbapplikationer kommer göra det möjligt att alltid ha koll på sin egen förbrukning, säger Anna Forsberg.

De smarta mätsystemen syftar främst till att förändra människors vanor och beteenden, men det finns många sätt att göra själva byggnaderna energieffektivare. Inte minst när det kommer till isolering, ventilation och uppvärmning.
– Det finns flerfamiljshus som klarar passivhusnormen redan i dag, genom tjock och tät isolering samt installationer som återvinner värme ur ventilationsluften. Men de flesta vill fortfarande ha väldigt stora fönster, trots att de släpper ut ganska mycket värme, säger Folke Björk.

I dag används
oftast mineralull och stillastående luft i värmeisoleringssystem, men han berättar att det är nya tekniker på gång. Ett exempel är vakuumisoleringspaneler, där man skapar ett vakuum och använder ett distansmaterial som inte bara hindrar luftcirkulationen utan snarare molekylernas rörelse i luften.
– Det är upp till åtta gånger effektivare, vilket betyder att du kan klara dig med en åttondel av isoleringstjockleken. Det negativa är att man blir beroende av ett vakuum. Byggnader ska hålla kanske hundra år, men det kan hända att man punkterar panelen, så tekniken kräver en helt annan vaksamhet över funktionen i väggen, säger Folke Björk.

Tekniken finns redan i liten skala, men är dyr och används än så länge främst i till exempel kylcontainrar som inte har samma krav på livslängd. Men dyrare tomter banar väg för bättre isoleringsmaterial.
– Jag var med och skrev miljöprogrammet för Hammarby Sjöstad. Den största kostnaden för att göra husen effektivare var just de minskade intäkterna till följd av att isoleringen ledde till färre kvadratmeter boyta, berättar Bengt Wånggren, vd på Swedish green building council (SGBC), en organisation med representanter från hela bygg- och fastighetssektorn som arbetar för att förbättra miljö- och hållbarhetsarbetet i branschen.

SGBC har tagit fram certifieringssystemet Miljöbyggnad.
– Vi försöker att skapa en marknad och bearbetar den på en mängd olika sätt. Tidigare fanns det inga certifierade byggnader och därmed ingen efterfrågan. Nu finns det redan 200 till 300 certifierade byggnader i Sverige, även om det främst är kommersiella lokaler. Men det är den kommersiella sidan som driver utvecklingen. Den efterfrågan som finns har vuxit fram med hjälp av investerare som i sina policyer tar långsiktiga beslut. Och det finns statistik från andra länder som visar att certifierade hus har ett högre värde.

De flesta är överens om att det i vårt klimat behöver tillföras någon form av energi, speciellt under vintertid. Bengt Wånggren tror att termisk solenergi, där vatten värms upp med solkraft, i kombination med utökade energilagringsmöjligheter är lösningen på våra uppvärmningsproblem.
– Om du täcker ett bostadshus takyta till 70 procent med solfångare och samtidigt förser det med lagringsmöjligheter kan det i princip bli helt självförsörjande när det gäller värme och varmvatten. Det varma vattnet måste lagras och det kan man göra i stora bergrum. Tekniken används redan i till exempel ett Skanska-projekt i Lyckebo och fungerar alldeles utmärkt.

Även Folke Björk är inne på att det krävs nya sätt att tänka när det gäller uppvärmning av luft och vatten. Han menar att vi måste lära oss att förvalta energikvaliteter.
– Det handlar om att använda högkvalitetsenergi där det verkligen behövs och låta lågkvalitetsenergi ta hand om de behov den klarar av. Om man behöver höja temperaturen i en bostad till 20 till 22 grader behövs kanske tillförsel av något som håller 35 grader. Men när vi använder till exempel olja brinner den i kanske tusen grader, så i stället för att bränna den i en panna kan du låta den driva en motor som producerar elektricitet och använda överskottsenergin till att värma huset.

Bostadshus 2031

- Mätutrustning och fjärrstyrning. Smarta mätare ger privatpersoner bättre kontroll över sin energianvändning. Fjärrstyrning gör det möjligt att styra belysning, värme och ventilation via webbapplikationer.
- Nya isoleringstekniker. Med hjälp av vakuumisolering behövs inte lika tjocka väggar. Tekniken kräver en annan vaksamhet, men är kostnadseffektiv tack vare de höga tomtpriserna.
- Egen energiproduktion. Med hjälp av termisk solenergi och energilagring är de flesta bostäder självförsörjande när det gäller värme och varmvatten.
- Energikvalitetsförvaltning. Högkvalitetsenergi används endast där det verkligen behövs. Lågkvalitetsenergi i form av överskottsenergi eller spillvärme används för att värma upp bostäder.
- Certifiering. En självklarhet och något som även privatpersoner väger in när de väljer sitt boende.

Passivhus är välisolerade byggnader som till stor del värms upp genom den energi som redan finns i huset.

Certifieringssystem för byggnader

- Miljöbyggnad. Förvaltas och utvecklas av Swedish green building council (SGBC). Systemet är framtaget för svenska förhållanden och går att använda för både nya och befintliga byggnader.
- EU Greenbuilding. Riktar sig till företag och organisationer som vill energieffektivisera sina lokaler. Kravet är att byggnaden använder 25 procent mindre energi än tidigare eller jämfört med nybyggnadskraven i BBR.
- Breeam. Brittiskt miljöbedömningssystem som är världens mest använda. SGBC arbetar med att anpassa systemet till svenska förhållanden för att så småningom ta över hanteringen av det i Sverige.
- Leed. Utvecklas och administreras av US green building council, men den svenska organisationen arbetar för att anpassa även detta system till svenska förhållanden och för att så småningom ta över det i Sverige.

Källa: SGBC

Tomas Tirén

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.