Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Så gick det för svenska cleantech-hjältarna efter Woods lista

Publicerad: 25 Mars 2011, 07:15

De pekades ut som supervassa svenska teknikföretag inom energi- och miljöteknikområdet. En plats på dåvarande USA-ambassadören Woods One Big Thing-lista gav mängder med uppmärksamhet. Idag pratar ingen längre om listan. Men hur gick det egentligen för företagen som pekades ut som vinnare?


Ämnen i artikeln:

AffärerMiljöteknik

Året var 2008. USA:s dåvarande ambassadör i Sverige, Michael M. Wood presenterade en lista över svenska cleantech-företag som han rekommenderade amerikanska bolag att investera i. En plats på listan, kallad One Big Thing, gav en plats i solen och framstod som en rejäl vinstlott. Hur gick det sedan? Listan finns inte längre finns annat än som ett dokument på nätsajter som Wikipedia men bolagen lever förstås vidare.

Miljöaktuellt och Teknik360 har frågat företagen om ”livet efter listan” och det är en ganska varierad bild som framträder. För vissa företag har listan betytt massor. För andra har resultatet varit en del uppmärksamhet. För somliga bolag har placeringen mest varit till besvär.

Peter Undén på Swedish biogas menar att listan har haft stor betydelse.

– Vi har fått en ökad trovärdighet som ungt och växande cleantech företag. Vi har fått en god marknadsföring främst mot amerikanska möjliga samarbetspartners och kunder, vilket stött oss i vår etablering i Michigan och öppnat en del dörrar”, säger han.

På Climatewell är man av samma uppfattning.

– All typ av positiv uppmärksamhet är nyttig för unga och växande företag. Woods var mycket påläst och gjorde ett bra jobb för att sprida informationen på ett brett och relevant sätt. Det var alltigenom påläst, säger Per Elofsson, vd på Climatewell.

Compower:s vd, Anders Malmquist, menar att listan resulterade i ett stort fokus och förfrågningar från såväl Sverige som USA. Att listan inte längre finns har haft effekt.

– US-förfrågningarna har minskat, säger Anders Malmquist.

Håkan Grubb, vd på Xylophane AB förhåller sig mer ljummen till listans betydelse.

– I ärlighetens namn mest lite intresse från media men annars inget konkret som vi har märkt, säger han.

Svante Bengtsson på Rehact menar att ”Det har inneburit PR under 2008. Alla kontakter som kommit har dock velat flytta bolaget till USA vilket vi tackat nej till. Använder också utmärkelsen i signaturen på mina email.

Det finns alltså också företag som menar att listan saknat betydelse helt och hållet. ”Ingenting mer än uppvaktande av finansiella "rådgivare" som vill ha betalt för meningslös hjälp”, menar någon. Samma linje är vd:n på ett vindkraftsföretag inne på: ”I första hand fler säljare som ringer. I andra hand inbjudningar till olika cleantech-events”, menar denne.

Ett huvudmål med One Big Thing var som nämnts att amerikanska investerare och riskkapitalister skulle investera i svenska miljöteknikbolag. Hur gick det då med investeringarna? I princip samtliga bolag som vi varit i kontakt med har svarat att inga investeringar ägt rum.

– Vi har valt att behålla ett svenskt långsiktigt ägande och har således inte varit ute efter att få in kapital från utländska investerare, svarar en VD.

Vissa av bolagen som presenterades för amerikanska investerare var börsnoterade och föll inte riktigt riskkapitalisterna i smaken.

– De investerare som bolagen presenterades för var inte av den karaktären som investerar i börsbolag som kommit en bra bit. Det var dock inget vi förväntade oss så vi är inte besvikna på något sätt. Sen har investerare och även amerikanska sådana gått in i bolaget under tiden men vi ser det som helt frikopplat från Woods lista, uppger en vd.

Cortus är ett företag som möjligen avviker från trenden.

– Vi har byggt upp en affärsrelation och är inne i en utvärderingsfas med ett amerikanskt energibolag, säger Rolf Ljungren, vd på Cortus.

Andra bolag på listan har tänkt om under resans gång.

– Vi har tackat nej till externt kapital och även lagt planer på etablering på andra sidan Atlanten på is eftersom att det är en stor certifieringsprocedur med mera, som vi inte har muskler till idag. Vi nöjer oss med Europa tills vidare.

Så till den avgörande frågan – frågan som en plats på Woods lista antogs besvara med ett rungande ”ja”. Lyckas bolagen utvecklas som man vill? Om inte, vad står i vägen för utvecklingen. Här skiljer sig svaren markant mellan olika typer av företag men många pekar på tillgången till kapital som en bromskloss.

– Främsta frågan är finansiering av en referensanläggning, svarar en VD.

– Kundernas finansieringssituation begränsar deras investeringsmöjligheter och därmed vår försäljning. Även våra egna möjligheter att hitta lämplig finansiering till satsningar begränsar i vilken hastighet vi kan utvecklas, svarar en annan.

”Tillgång på kapital” och ”Support från svenska myndigheter, men det är inte ekonomisk support som har prio ett.” och ”En kombination av möjlighet för referensinstallationer i Sverige men framförallt investeringar i att bygga organisationen” är tre andra svar på frågan.

– Tillgång på kapital mellan såddkapital och större riskkapital, lyder ett svar som sätter fingret på ett känt problem i innovationssammanhang.

Utmaningarna ligger emellertid inte bara i finansiering utan i kunskapen om, och takten i omställningen till ett mer hållbart samhälle.

”Möjligtvis trögheten i att informera och utbilda och implementera ny teknologi i olika länder baserad på återvinningsbar energi, Sverige har kommit längst här och vårt produktområde är ledande”, är en synpunkt.

”Vad gäller USA så finns stor okunskap i marknaden om solenergi och fastighetsstrukturen är fragmenterad. Branschen är outvecklad med höga etableringsbarriärer”, är ytterligare en åsikt.

Andra mer lyckligt lottade har inte så stora externa utmaningar.

– Vi själva begränsar vår tillväxt med kvalitén i första rummet. svarar en vd.

Det finns uppenbart hopp om framtiden för våra cleantehföretag, med eller utan lista. De flesta företag vi talat med saknar inte heller listan även om undantag finns En funktion har den nämligen haft; ett antal företag har svarat att antalet förfrågningar från USA kring teknik och företag har minskat.

– Vilket är synd, för jag tror att den amerikanska finansmarknaden skulle kunna vara intresserad av att ”plocka upp” svenska bolag, svarar en vd.

På sina håll skulle man vilja se listan leva vidare men med ett annat fokus.

– Idén med en listan av något slag för ”solutions for a greener world” med tydligt affärsfokus skulle behöva tas över av någon med kontakter och driv, exempelvis en operativ avdelning på Exportrådet säger Thomas Lindborg på Lindinvent, men tillägger att det inte ska heta ”rådet”.

– Vi vill inte ha råd, vi vill ha business!

Jonnie Wistrand

Ämnen i artikeln:

AffärerMiljöteknik

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.