Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Så hamnade 5 ton elskrot i Samlaren

Publicerad: 30 Augusti 2010, 10:41

På ett år fångade Samlaren upp 5 ton glödlampor, lågenergilampor, batterier och småelektronik. Så här gick det till.


Ämnen i artikeln:

CleantechTeknikÅtervinningMiljöteknikGreentechForskningIngenjör

Under 2009 samlades 147.900 ton elavfall i Sveige, enligt Avfall Sverige. Men samtidigt hamnar mängder av uttjänt småelektronik på fel plats. Mellan 0,6 och 1 viktprocent av hushållsavfallet utgörs av elavfall vilket innebär att omkring 12.000 ton elskrot varje år hamnar i soppåsen.

Avfall Sverige har tillsammans med bland annat Renova drivit projektet Insamling av elavfall i butik, som angriper det här problemet. Idén är att göra det lättare för folk att bli kvitt sitt elavfall genom att samla in det i butiker med hjälp av Samlaren, en behållare speciellt utvecklad för ändamålet där olika typer av elavfall kan lämnas, exempelvis glödlampor, lågenergilampor och batterier men även de förhatliga locktängerna, rakapparaterna och elvisparna som tenderar att bli liggande i skåp och lådor i hemmnen.

– Tanken är där jag köper det nya, där lämnar jag också det gamla. Precis som det är naturligt att ta med sig annat returmaterial, exempelvis pantflaskor, tillbaka där det är köpt, säger David Dalek, affärsutvecklare på Renova.

David Dalek, affärsutvecklare på Renova testar Samlaren. En station kostar cirka 40.000 kronor.

Samlaren är ett brandklassat skåp med genomföringar för olika typer av avfall. Vid genomföringarna sitter brandmanschetter som sluter sig om det skulle börja brinna i skåpet.

– Man vet ju inte riktigt vad som finns i småelektronik och i batterier är det så pass höga effekter att man inte kan försumma dem, säger David Dalek.

Dessutom ser skåpet ganska poppigt och påkostat ut. Det är ingen slump.

– Vi har lagt ganska mycket på den designmässiga utformningen. Vi tror att ska man få en bra insamling av material måste det vara enkelt och lite lustfyllt. Det är inte alltid man längtar efter att gå till de miljöstationer man är hänvisad till, exempelvis en gammal sjöcontainer vid en mack, säger David Dalek.

Under en testperiod har konceptet fungerat bra. När Avfall Sverige summerar ett år med sex stycken utplacerade Samlare har nästan 5 ton avfall samlats in. 840 kilo av den mängden är glödlampor, 2.819 kilo är batterier, 304 kilo är lågenergilampor och 812 kilo är småapparater. I snitt har 65 kilo avfall samlats in per behållare och månad men ännu efter ett års insamlande fortsätter de insamlade mängderna varje månad att öka . Två av behållarna har placerats ut vid två Ica-butiker i Malmö. I Göteborg har en Ica-butik och en Media Markt-butik begåvats med Samlaren och i Västerås har en Media Markt-butik och en Willys-butik haft Samlare på plats. I livsmedelsbutikerna har tillsynen av Samlaren skötts av butikens personal som tömt behållare och sett över stationen samtidigt som man skött tillsyn av returbehållarna för dryckesflaskor. Avfallsbolagen på orterna har skött hämtning av avfallet.

För att sprida kännedom om Samlaren informerade de inblandade företagen om projektet på sina hemsidor. Dessutom försökte man nå ut via dagspress och i Malmö informerade VA Syd om Samlaren i hushållens VA-fakturor. En Göteborgsbutik informerade om Samlaren i sitt kundblad. Efter fem månader gjordes en intervjurunda i butikerna. Av 40 kunder per butik kände i snitt 38 procent till att insamlingsmöjligheten fanns. Avfall Sveriges bedömning är att en större informationsinsats eller en längre drifttid hade ökat kännedomen om Samlaren.

Att företagen i projektet valde just Samlaren är ingen slump. Alternativa sätt som övervägts är insamlingsbilar, andra utformningar av insamlingsstationerna, exempelvis större sådana.

– Det som gjorde att vi fastnade för det här var att vi skulle få en hög täthet av insamlingspunkterna till en rimlig kostnad, säger David Dalek.

Ekonomin i Samlaren är beroende av flera faktorer. En insamlare kostar cirka 40.000 kronor. Transportkostnaden för hämtning varierar med behovet av hur ofta Samlaren måste tömmas. Under testperioden har cirka åtta backar hämtats varje månad vid varje Samlare. Avfall Sverige räknar med en årskostnad för tömning på 6.000 kronor per Samlare vid hämtning en gång per månad. Ett större system med flera behållare på marknaden och effektiviserade transporter anses kunna sänka kostnaderna väsentligt. Några stora kostnader för att hålla ordning vid själva stationerna eller för eftersortering har inte uppstått.

– Stationerna är extremt rena, vi behöver egentligen inte göra någonting. Folk är väldigt duktiga på att sortera rätt, säger David Dalek.

Däremot gör man bedömningen att det kan tillkomma kostnader för ökad kännedom om Samlaren, vilket kan ge ökad insamling.

På Avfall Sverige anser man att projektet lyckats väl. Det övergripande målet, att ta reda på om Samlaren kan användas för insamling av hushållens mindre elavfall i ett nationellt system, anses vara nått. Även på Renova tycker man att projektet är lyckat.

– Det är två vinster man gör. Dels avgiftar man kretsloppet men, och det är inte mindre viktigt, man återför ädelmetaller och andra material till produktionen, säger David Dalek.

På Renova hoppas man på en fortsatt levnad för Samlaren. Arbetet kommer att fortgå och förhoppningen är att andra kommuner, företag och butiker hakar på placerar ut Samlare.

Jonnie Wistrand

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.