Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag25.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Så hotar vägplanen klimatmålen

Publicerad: 3 Augusti 2009, 10:33

Trafikverkens nya transportplan för Sverige innebär inget genombrott för nya järnvägar. Däremot föreslås mer än 80 miljarder kronor i nya vägsatsningar trots att de kommer att bidra till ökade koldioxidutsläpp. Inte nog med detta – planen och MKB:n är vilseledande med gula och gröna gubbar för klimatet och frågan är om den alls är förenlig med miljöbalken. Gör om transportplanen, skriver Anna Sehlin och Lars Igeland i Miljöförbundet Jordens Vänner


Ämnen i artikeln:

Politik

En ny nationell transportplan för investeringar i vägar och järnvägar fram till 2021 ska beslutas i början av nästa år. Den 30 juni presenterade generaldirektörerna för bland annat Väg- och Banverket förslaget med listan på investeringar (det så kallade åtgärdspaketet).

Här finns Förbifart Stockholm för 27 miljarder och andra nya vägsatsningar för minst 55 miljarder. Den enda nya större järnvägssträckan är Citybanan i Stockholm. Den viktiga godssatsningen på hamnbanan i Göteborg kan komma igång tidigast 2019. Av önskemålen på nya stora järnvägsstråk som Ostlänken, Götalandsbanan, Norrbotniabanan, Västlänken, med flera blev det – ingenting!

I förslaget hänvisas till en
utredning om höghastighetsbanor som någon gång i framtiden skulle kunna finansieras på annat sätt. Men det är en klen tröst när de verkliga pengarna som avsätts nu i så stor utsträckning går till vägar.

Vägsatsningarna är till
stor del ringleder och pendlingsstråk i ett tiotal större städer, där mängden resande skulle möjliggöra kollektivtrafik. Vägplanerna i städerna bygger fast strukturer för bilberoende för hundra år framåt i ett läge när klimatkrisen borde uppmuntra för nya grepp i stadsplaneringen.

Transportplanen är speciell på flera sätt. Det är första gången trafikverken gör en sådan här plan tillsammans med uppdraget att se transportslagsövergripande på lösningarna. Verken har också fått i uppdrag att följa fyrstegsprincipen där man först skall arbeta för att lösa trafikfrågor utan nybyggnationer. Planen är också den första efter det stora klimatuppvaknandet. Här har trafikverken ett särskilt ansvar eftersom koldioxidutsläppen från vägtrafiken har ökat med 14 procent sedan 1990 enligt officiell statistik.

Nedslående och ett lagbrott?
Resultatet är nedslående.

• Trafikverken har inte kunnat arbeta förutsättningslöst då regeringen Reinfeldt pekat ut satsningar som skall göras (som flera förbifarter) och dessutom bestämt att minst 50 % av återstående medel ska gå till vägar.

• SIKA har i inriktnings- och åtgärdsplaneringen konstaterat att fyrstegsprincipen följts i mycket liten utsträckning av trafikverken. Planerna för många av dessa vägar är gamla och verken har sällan bemödat sig att göra om steg ett (påverka transportbehov och transportsätt) och två (effektivare utnyttjande) i fyrstegsprincipen.

• Enligt miljöbalken ska trafikverken göra en alternativ plan men detta saknas både för transportplanen som helhet och för många av delarna, till exempel Förbifart Stockholm.

Transportplanen ger upphov till en rad frågor om hur planeringen av dessa viktiga framtidsinvesteringar sker och om klimat- och miljöaspekter på något sätt påverkar planeringen. Naturvårdsverket ger i ett samrådsyttrande i maj tummen ner för planen och det sätt den tagits fram. Verket konstaterar att ”samrådet inte uppfyller miljöbalkens krav” bland annat därför att ”alternativ saknas både i planen och miljökonsekvensbeskrivningen”.

Vilseledande symboler
Vi i Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV) reagerar mot de stora väginvesteringarna men också mot hur miljökonsekvenserna presenteras i MKB:n från april 2009. I denna använder sig trafikverken av rent vilseledande illustrationer med de gröna, gula och röda gubbar som brukar finnas med i bedömningar om uppfyllande av de svenska miljömålen.

I MKB:n i april
signalerades ”grön gubbe” för klimatet, bland annat med hänvisning till strategin för effektivare energianvändning och transporter; EET (som regeringen inte genomfört). Naturvårdsverket ifrågasatte MKB:n och skrev att "planen bidrar till ökade transporter men genuint svårlösta miljöproblem som klimat och buller får ändå gröna gubbar i bedömningen. Detta är ett analytiskt, kommunikativt och politiskt problem” (SNV samrådsyttrande maj 2009).

Även MJV protesterade mot detta missbruk av miljömålssymbolerna och utmanade Vägverket på debatt i Almedalen. I Visby visade verket plötsligt upp en ny version där man bytt till gul gubbe för klimatet! Nu är budskapet istället att väginvesteringar gör varken till eller från för klimatet.

Generaldirektörerna skriver att ”planen i sig inte påverkar trafikarbetet mer än en femtiondel av vad ekonomiska styrmedel och ny fordonsteknik skulle göra”. Var denna siffra kommer ifrån framgår inte. Modern forskning visar att nya vägar genererar mer trafik (se till exempel Hagson och Mossfeldt, Chalmers rapport 2008:2) och det är mycket osäkert om ny teknik löser klimatproblemen. Ett exempel nu när många sjunger elbilens lov är att 80 % av all el på den europeiska marknaden (som Sverige är en del av) kommer från icke förnyelsebara energikällor.

Vi från Miljöförbundet Jordens Vänner menar att trafikverken måste göra om arbetet med transportplanen från grunden, med en konsekvent användning av fyrstegsprincipen, verkliga alternativ och genom att tala klarspråk om vilka ekonomiska styrmedel som behövs och konsekvenserna av dessa.

Riksdagen har beslutat att minska utsläppen av växthusgaser med 40 % mellan 1990 och 2020 varav 26 % inom Sverige. En minskning som också behövs för att klara åtagandet gentemot EU. Det verkar rimligt att utsläppen i trafiksektorn minskar åtminstone i samma omfattning. En alternativ transportplan måste undersöka vad som skulle hända om bensin- och dieselpriserna höjdes i enlighet med detta. Det kommer då troligen att visa sig att vi måste storsatsa på nya spår för att klara resandeökningen och undvika kaos och förseningar i kollektivtrafiken.

Anna Sehlin, ordförande Miljöförbundet Jordens Vänner
Lars Igeland, klimatsakkunnig, Miljöförbundet Jordens Vänner

Jörgen Städje

Ämnen i artikeln:

Politik

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.