tisdag26 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Så hotas vi av antibiotika i haven

Publicerad: 14 augusti 2012, 09:46

Forskare från Göteborgs universitet befinner sig nu på Grönland för att studera effekter av antibiotikautsläpp på bakterieutsläppen i havets bottensediment.


JR

Jon Röhne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se


I Europa konsumeras över 10 000 ton antibiotika varje år. Mellan 30 och 90 procent av doserna passerar djurs och människors kroppar oförändrade – vilket gör att antibiotikan når havet, dels via avlopp men också via fiskodlingar och avrinning från jordbruket.
– Vi vet väldigt lite om vad som sker med antibiotika i haven, men flera substanser kan anrikas i sediment där nedbrytning sker väldigt långsamt, säger forskaren Maria Granberg från Götegorgs universitet som just nu befinner sig på Sisimiut på Grönalds västkust för att undersöka hur havets bakterieleror påverkas av exponeringen av antibiotika.

Att man valt just Grönland beror på att det där finns både mycket rena havsområden, som saknar svenska motsvarigheter, och mycket förorenade havsområden. Till exempel så saknas avloppsrening helt. Där människor bor släpps avloppsvattnet rakt ut i havet. Mixen mellan rena och förorenade områden skapar perfekta förutsättningar att studera miljöeffekter.
– Vårt syfte är att kartlägga havets naturliga mikrobiella struktur och funktion samt resistensmönster, för att sedan undersöka hur dessa förändras vid mänsklig påverkan, säger Maria Granberg.

Det faktum att mjukbottnar utgör reservoarer för svårnedbrytbara ämnen gör att antibiotika kan påverka marina sedemntekosystem under lång tid.
– Förekomst av antibiotika i den marina miljön är oroväckande eftersom det kan orsaka utbredd förekomst av antibiotikaresistens hos marina bakterier med oanade följder för spridning av resistensgener till bakterier som kan nå människan genom konsumtion av skaldjur och fisk, säger Maria Granberg.

Maria Granberg berättar att vår kunskap om hur antibiotika påverkar och hur antibiotikaresistens utvecklas är mycket begränsad.
– Denna kunskap är dock nödvändig för att kunna identifiera källor till och förstå mekanismer bakom utvecklingen av antibiotikaresistens, vilket utgör ett hot både mot ekosystemfunktion och människors hälsa, säger Maria Granberg.

Forskningsresan är ett samarbetsprojekt mellan Institutionen för Biologi och Miljövetenskaper och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet samt Institutionen för Arktisk Teknologi vid Danmarks Tekniska Universitet och Forschungsanstalt Agroscope Changins-Wädenswil, Schweiz.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev