Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag04.06.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Så kan dubbelt antal vindkraftverk femdubbla elproduktionen

Publicerad: 21 Mars 2012, 10:40

En fördubbling av antalet vindkraftverk i Sverige kan nästan femdubbla elproduktionen. Svensk Vindenergis vd Annika Helker Lundström berättar om den spännande matematiken.


Ämnen i artikeln:

Förnybar EnergiVindkraftCleantechVindenergiSverigeSvensk VindenergiGreentech

De senaste åren har den förnybara elproduktionen tagit fart på allvar. Under 2011 producerade Sveriges vindkraftverk 6,1 terawattimmar el, vilket motsvarar 4,2 procent av den totala elanvändningen.

– Sveriges produktion av vindkraft har tredubblats sedan 2008 och sexdubblats sedan 2006. Det sker en kraftig utbyggnad, och vi tror på 8 terawattimmar innan året är slut, säger Annika Helker Lundström, vd på branschföreningen Svensk Vindenergi.

Vid årsskiftet fanns det 2039 vindkraftverk i Sverige, och förmodligen kommer det inte att behövas mer än dubbelt så många för att nå upp till riksdagens mål om 30 terawattimmar 2020. Anledningen är att verken hela tiden blir effektivare.

– De första tusen vindkraftverken som byggdes i landet hade en genomsnittlig effekt på en megawatt, och för varje megawatt producerade man 2 000 fullasttimmar. Med den tekniken skulle det ha behövts 15 000 vindkraftverk för att nå 30 terawattimmar.

Men de övriga drygt tusen vindkraftverk som har byggts har en genomsnittlig effekt på 2 megawatt och producerar 2 500 fullasttimmar, vilket betyder att det skulle behövas 6 000 vindkraftverk för 30 terawattimmar. Och den positiva trenden fortsätter.

– Det sker en snabb teknikutveckling. Tornen blir högre, vilket gör att man når bättre och jämnare vindar. Dessutom blir rotorbladen större i förhållande till generatorn, vilket leder till större effekter och bättre effektivitet. Om några år kommer verken att ligga på i genomsnitt 3 megawatt med 3 000 fullasttimmar. Om vi bara hade sådana skulle det räcka med 3 300 vindkraftverk för att nå 30 terawattimmar.

Men i verkligheten kommer det att röra sig om en blandning av gamla och nya enheter, vilket gör att det kommer att behövas som allra mest 5 000 till 6 000 verk för att nå riksdagens mål om 30 terawattimmar 2020.

Annika Helker Lundström menar att det krävs en lyhördhet och noggrannhet från branschen när man expanderar kraftigt.

– Vid projektering och byggande är det viktigt att man tar hänsyn till boende och är tidigt ute med information. Man måste involvera bygden redan från början. Det är helt avgörande för att förnybar energi ska kunna växa.

Foto: Vestas

Den förnybara elen kommer närmare människorna, vilket hon menar är ett starkt argument för att satsa på vindkraft.

– Dels så skapar man en försörjningssäkerhet, och minskar beroendet av bränsleimport från andra länder. Dessutom sprider man ägandet av elproduktionen, vilket gör att närheten till konsumenten ökar. Allt fler människor kommer att vara delägare i energibolag eller ha egen produktion av förnybar energi.

Kritiker påstår ofta att vindkraft enbart lönar sig om den är subventionerad, men det menar hon är en orättvis bild av marknaden.

– För det första så är det inte vindkraften i sig som är subventionerad, utan all förnybar el. I dag är det högst osannolikt att kunna bygga ny elproduktion baserad på enbart elpriset, och detta oavsett om den är förnybar eller inte. Men det finns politiska ambitioner, inte minst från EU, om att bygga ut kapaciteten för förnybar energi.

Därför har Sverige tagit fram elcertifikat-systemet. För varje producerad kilowattimme förnybar el får producenten ett certifikat som sedan säljs på den öppna marknaden, till både elleverantörer och användare. Det är helt enkelt ett sätt att stödja den förnybara elproduktionen.

Vad krävs för att vi ska nå målet på 30 terawattimmar 2020?
– Det krävs att det finns tillräckligt med nätkapacitet, både inom landet och till kontinenten. Tillståndsmyndigheterna måste få tillräckliga resurser för att klara av att hantera alla ansökningar. Och tillståndsprocessen måste bli smidig och rättssäker. I dag finns det vissa delar som inte är det, som till exempel paragraf 16:4 i Miljöbalken, som handlar om det kommunala vetot.

Hur påverkar utbyggnaden av vindkraft svensk industri?
– Det vi ser idag är att utbyggnaden skapar nya kvalificerade arbetstillfällen, inte minst inom Sverige. Det finns ett antal stora företag, som till exempel ABB och SKF, som växer mycket inom sina segment kopplade till vindkraft. Det är inte en liten lokal bransch, utan något som har en stor global påverkan och skapar industriell tillväxt i Sverige. Vi ser en stor efterfrågan på vindkraftverk och relaterade komponenter.

Tomas Tirén

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.