Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag09.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Så ökade Eskilstunas samsyn av sårbarhetsanalys

Publicerad: 7 November 2013, 13:18

När kommunfolket fick prata resiliens och sårbarhet över verksamhetsgränserna ökade förståelsen för hur hela kommunen hänger ihop.


I början av året berättade Miljöaktuellt (nummer 1/2013) om hur Eskilstuna kommun skulle göra en studie av hur sårbar kommunen är för till exempel klimathot och energikriser.
I slutet av september presenterades en sammanställning av arbetet, som bland annat genomfördes i form av en workshop där representanter från kommunen fick lära sig vad resiliens är och ta ett par första steg i att analysera Eskilstuna ur ett resiliensperspektiv.

Projektet utfördes i samarbete med forskare vid Stockholm Resilience Centre (SRC) och en fråga som lyftes var vatten. Eskilstuna har bara en vattentäkt för dricksvatten. I dagsläget är det inte något problem, men kommunen ser det som en möjlig öm punkt.
– Skulle det hända en olycka är vi sårbara, säger Lars Wiklund som är kommunstrateg med inriktning på miljö.
En möjlighet som tas upp i sammanställningen är att Eskilstuna kanske ska samarbeta med Västerås kring vattenförsörjningen.
– Det är något att fundera på, säger Lars Wiklund.
En annan fråga är livsme­delsförsörjning.
– ­Livsmedelsförsörjningen ligger egentligen inte på kommunens bord, men om det blev en akut matkris skulle nog med­borgarna vända sig till kom­mu­nen, säger Louise Hård af Segerstad på SRC.
Vidare tar sammanställningen upp sysselsättning och transporter. Det finns inga konkreta planer på åtgärder för att komma till bukt med Eskilstunas höga arbetslöshet, men ett förslag är en”grön skola”.

De flesta deltagarna var nöjda med workshopen. Det framkom av djupintervjuer som My Sellberg, doktorand på SRC, gjorde. Att workshopen genomfördes i grupper med personer från olika sektorer inom kommunen synliggjorde hur kommunens verksamheter hänger ihop och skapade ett gemensamt språk så att deltagarna kunde tala om kommunen som en helhet. Ett konkret resultat är ett nytt samarbete mellan kommunens krisberedskapsfunktion och planeringen för hållbar utveckling.
En kritik som några av deltagarna lyfte var att workshopen var för ytlig och inte ledde till några handfasta planer.
– Det har delvis med att göra att workshopen i våras bara var ett första steg till att undersöka Eskilstuna. Vi var lika mycket ute efter att lära oss om resiliens som att undersöka hur resilient Eskilstuna är, säger Lars Wiklund.

En annan brist enligt somliga var att det inte fanns ekonomer, lantbrukare eller tillräckligt med politiker med.
– En resiliensstudie är beroende av kompetensen i rummet. Ju fler människor, desto bättre resultat, säger Louise Hård av Segerstad.
Arbetet med SRC har stärkt vissa beslut som kommunen har fattat tidigare, till exempel att inte bygga bostäder på kommunens jordbruksmark precis utanför stadskärnan.
– Kanske kan vi använda kommunens mark till jordbrukstjänster, säger Kristina Birath, miljö- och samhällsbyggnadsdirektör i kommunen.

Det skulle i så fall fungera som annan kommunal verksamhet inom välfärden. På samma sätt som med till exempel busstrafik skulle kommunen kunna köpa jordbrukstjänster som utförs av externa aktörer på kommunens mark. Det skulle vara ett sätt att öka försörjningsgraden. Jordbrukstjänster är än så läge bara på idéstadiet och kanske kommer nya idéer att födas ur projektet.
– Vi kommer förslå ett fortsatt arbete med Stockholm Resilience Centre. Går vi vidare är det möjligt att vi fokuserar på en enskild fråga, kanske livsmedelsförsörjningen, säger Lars Wiklund.
Om det blir så ska avgöras av kommunstyrelsen.

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.