Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Så påverkar den svenska gruvboomen miljön

Publicerad: 10 Juni 2010, 10:37

Gruvdriften i Sverige växer explosionsartat. Så påverkar det miljön.


Ämnen i artikeln:

Gruvdrift

Det pågår en gruvboom i Sverige som drivs av ökad efterfrågan på metaller i Kina. Statliga LKAB har nyligen öppnat sin första nya gruva på 50 år och planerar fem andra gruvprojekt. Sedan Sverige öppnade upp för utländska prospektörer är tillståndsprövningar för ytterligare sex gruvor inlämnade. Bedömare räknar med att vi inom 15 år kan ha dubblerat antalet gruvor i Sverige.

Gruvorna drar in pengar till statskassan och bidrar till ett stort antal arbetstillfällen. Samtidigt är gruvdrift till sin natur en påfrestning för miljö, klimat och natur. Och frågan är förstås vad den ökade gruvdriften får för miljökonsekvenser.

På Naturskyddsföreningen arbetar man med två frågor relaterade till den ökande gruvdriften – frågan om uranbrytning och frågan om en förbättring av minerallagen.
– Vi anser att uran ska tas bort ur minerallagen och vi tycker vare sig att uran ska brytas eller att man ska tillåta prospektering. Den andra frågan, om förändringar i minerallagen, handlar om att vi anser att minerallagen måste förändras så att miljöbalkens regler ger företräde, säger ordförande Mikael Karlsson.
– Vi har inget emot gruvdrift och det stora problemet är inte den enskilda gruvan – i varje fall inte om reglerna skärps. Det stora problemet är den samlade gruvdriften och den växande materialanvändningen. Men det här är snarast en global fråga om hållbar resursanvändning än om den svenska gruvnäringen, fortsätter han.

Dygnet runt kör lastbilarna upp järnmalm ur dagbrottet. Varje bil väger 145 ton, lastar 220 ton malm på flaket och drar 400 liter diesel i timmen.

På Naturvårdsverket uppger man att man inte heller har något principiellt emot gruvdrift, så länge den sköts på rätt sätt. Ändå valde man att överklagade miljödomstolens beslut om att låta LKAB starta sin första nya gruva på 50 år – dagbrottet i Gruvberget i Svappavaara, Kiruna kommun.
– I Svappavaara gjorde man bara en miljöprövning av den nya enskilda gruvan och inte av den totala verksamheten, trots att där redan finns gruvdrift med både pelletsverk och anrikningsverk. Vi anser att det behövs en samlad prövning för att se de verkliga miljökonsekvenserna, säger Naturvårdsverkets jurist Åsa Viklund-Fredström.
Naturvårdsverket menar att LKAB:s nya dagbrott innebär risker för vattenhanteringen. Dessutom menar man att det finns oklarheter vad det gäller tillstånd om deponering.

Att gruvbolagen
följer reglerna och gör relevanta MKB:er är förstås otroligt viktigt då miljökonsekvenserna från verksamheten kan bli så stora. Naturvårdsverkets gruvexpert Ann-Marie Fällman berättar att de största problemet med gruvverksamhet ligger i de restprodukter som blir över – så kallat gråberg och anrikningssand.
– Problemet är att materialet som plockas upp ofta innehåller sulfider som angrips av syre då det når luften. Risekn är stor att tungmetaller lakas ur och når intilliggande vattendrag, säger hon.
För att förstå proportionerna i hanteringen av gruvavfall kan man nämna Bolidens koppargruva i Aitik utanför Gällivare som varje dag pumpar upp 50 000 ton anrikningssand. I ett magasin som är fem kilometer långt och två kilometer brett ligger idag över 400 miljoner ton anrikningssand.
Enligt Ann-Marie Fällman är det bland annat denna problematik som gör att det är så viktigt att man redan under tillståndsprövningen tar upp saker som efterbehandling av mark och avfallshanteringsplaner.

Att gruvindustrin
historiskt åsamkat miljöskador och drivits på ett ohållbart sätt är det idag få som förnekar. Själva hävdar gruvindustrin däremot att det här handlar om gamla synder, och att branschen idag inte har större miljöpåverkan än andra jämförbara branscher.
– All produktion påverkar miljön. Om det så är jordbruk, vägbyggen, transporter – eller gruvdrift. Vad det gäller gruvdriften så finns idag strikta regler att hålla sig till och dessutom har branschen egna riktlinjer. Det gör att vi idag inte har de problem med efterbehandling och avfall som präglade branschen fram till 1980-talet, säger Lars Åke Lindahl som är miljöansvarig på branschorganisationen Swemin.
Lars Åke Lindahl vill poängtera att han inte förnekar att gruvdriften har en miljöpåverkan.
– Självklart finns det också i inom gruvbranschen frågor och kontroverser som vi måste ta hand om. Nya gruvor tar till exempel nya markområden i anspråk då man inte kan välja lokalisering av en gruva fritt. Samtidigt kanske det kan uppvägas av att en gruva drivs under en begränsat tid – idag mellan 30 till 40 år.

Mikael Karlsson
på Naturskyddsföreningen manar slutligen till försiktighet i utvinningen av metaller.
– Lägger man ihop den totala efterfrågan på metaller med den ökande energianvändningen så ser det oroande ut. Kanske behövs nya styrmedel för råvaruuttag. Vi har bara ett jordklot och det är viktigt att komma ihåg att också mineral är en ändlig resurs, säger han.

Jon Rohne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Ämnen i artikeln:

Gruvdrift

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.