Så röstar du för klimatet

Du ska rösta? Bra. Du vill rösta på ett parti som vill lösa klimatkrisen? Ännu bättre. Här följer några tips.

Innan du grottar ner dig i detaljerna i partiernas klimatförslag så kan det vara bra att påminna dig om hur förutsättningarna för den svenska klimatpolitiken ser ut.

För det första; många detaljer i den svenska klimatpolitiken styrs av direktiv från EU. Hur de svenska partiernas EU-parlamentariker röstar i parlamentet visar tydligt vilka ambitioner partierna har.

För det andra; Sverige har ett klimatpolitiskt ramverk och sedan den 1 januari 2018 en klimatlag som alla kommande regeringen måste följa. Det viktigaste med detta faktum är förmodligen att sju av åtta riksdagspartier har ställt sig bakom klimatlagen och ramverkets mål. Mål som bland annat slår fast att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Därefter ska Sverige samla in mer koldioxid från atmosfären än vad Sverige släpper ut.

Du har med andra ord sju riksdagspartier (SD deltog inte i den parlamentariska miljömålsberedningen) som tydligt visar att de tar klimatproblematiken på allvar och att de kommer att agera för att minska utsläppen. Här blir dock debatten ofta förvirrad. Vissa debattörer, ofta från vänsterhåll, menar att 2045 inte är ett tillräckligt ambitiöst mål och att vi inte kan vänta så länge. Andra debattörer, ofta från högerhåll, pratar om att svenska utsläppsminskningar är ineffektiva och att Sverige istället bör finansiera utsläppsminskningar utomlands.

Men lugn, bara lugn. Du kan tryggt förutsätta att sju riksdagspartier vill minska de svenska utsläppen. Om något regering i framtiden lyckas nå klimatmålen i förtid är det förstås bra. Och oavsett vilka åtgärder som är effektivast enligt debattörer på högerkanten är partierna i själva verket rörande överens om att utsläppen måste minska. Här och nu. I Sverige.

Alla partier, med Sverigedemokraterna som undantag, säger alltså att de vill minska de svenska utsläppen av klimatgaser. Med detta sagt återstår alltså för dig att avgöra vilka av partiernas strategier som rimligast når det gemensamma målet.

Här blir förstås allt lite klurigare.

Många undrar till exempel hur effektivt det är att subventionera elcyklar för att minska klimatutsläppen. Andra ifrågasätter rimligheten i att avskaffa flygskatten, uppmuntra till fler flygresor, och samtidigt försöka minska klimatutsläppen. Vad som är smartast och rimligast finns det tyvärr inga enkla svar på. Den bedömningen är upp till dig.

Ett sätt att skaffa dig en uppfattning om partiernas klimatambitioner är att se på deras vallöften. I Aktuell Hållbarhets partigranskning kan du se vilka klimatåtgärder partierna föreslagit inför årets val. Också Naturskyddsföreningen har granskat partiernas klimatlöften inför valet. Tankesmedjan Fores klimatutfrågningar ger också en bra bild om partiernas klimatambitioner.

Vill du gräva lite djupare kan du se vad partiernas EU-parlamentariker röstat i olika klimatrelaterade frågor. På EU-parlamentets hemsida kan du gå in på samtliga svenska parlamentariker och läsa hur de valt att rösta i olika omröstningar.

Slutligen är det förstås också väldigt intressant att se hur partierna prioriterar klimatfrågan i sina respektive budgetar. Hur mycket pengar partierna vill satsa på klimatet hittar du oftast under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 17 Kultur, utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap samt utgiftsområde 18, Samhällsplanering och byggande.

Lycka till.

Jon Röhne
redaktionschef, Aktuell Hållbarhet