Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Så ser verkligheten ut i bottenkommunerna

Publicerad: 28 Juni 2012, 06:19

Okunskap, resursbrist, bortglömda miljöplaner, stor frustration och uttalanden som ”Jag tror folk skulle glädjas över ett lite varmare klimat” möter oss när vi granskar kommunerna i botten av kommunrankningen.


Att få vinnarkommunerna att prata om sitt miljöarbete är lätt som en plätt. Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (S) ringer nästan omgående upp efter intervjuförfrågan och uttrycker vid beskedet om deras tredjeplats blixtsnabbt och skojfriskt sin förvåning över att kommunen inte vann.

När Miljöaktuellt däremot ringer runt till de sämsta kommunerna blir det först tyst i luren. Det verkar finnas lika många förklaringar till bottenplaceringarna som det finns tjänstemän och politiker.
På vår fråga om vilka strategiska insatser de gör för miljön berättar en kommun stolt om sin energirådgivare. Det är dock något som i princip alla svenska kommuner har, antingen en egen eller i samarbete med andra kommuner, eftersom Energimyndigheten delar ut bidrag till detta. I en annan kommun frågar ordföranden i bygg- och miljönämnden om vindkraft har med miljöarbete att göra.
Flera av de sämst placerade kommunerna har helt enkelt inte svarat på vår enkät, men det gäller inte alla. Trots att Gällivare svarade hamnar kommunen i botten. Just nu tar samhällsomvandlingen och flytten av Malmberget en hel del av kommunens resurser i anspråk.

– Det är beklämmande att höra om vår placering. Det är ju inte så att vi skiter i miljön, självklart inte. Men just nu har vår avdelning hög belastning när gruvorna expanderar, säger Ulf Normark, ordförande för miljö- och byggnämnden (S).

Sture Sundquist, miljöchef i Gällivare, berättar om de höga ambitioner som funnits. För knappt femton år sedan jobbade kommunen fram en långtgående miljöplan. När arbetet skulle sjösättas kom lågkonjunkturen inom gruvindustrin och andra frågor prioriterades. Kommunen fick riva och sanera både nybyggda och gamla fastigheter för flera hundratals miljoner kronor.
– Vi brukar skoja och säga att det bästa med den utredningen är att den har bundit koldioxid i vår källare i ett decennium. Men inte nu längre, papperet skickades till återvinning för några år sedan. Det var synd, för det var en mycket bra miljöplan, berättar Sture Sundquist.

Kommunchefen i Gällivare, Lennart Johansson, ifrågasätter placeringen när Miljöaktuellt ringer upp.
– Det låter jättemärkligt. Jag hör vad du säger och jag tycker att det låter konstigt. Vi är inte världsbäst, men jag tycker ändå att vi jobbar på bra, säger Lennart Johansson.

I Karlsborg finns ett politiskt beslut att tjänstemännen inte ska svara på enkäter. Arbetstiden ska användas på bättre sätt. Kommunalrådet Kjell Sjölund (C) i Karlsborg, sitter på tåget från Stockholm när vi når honom och han berättar om ambitionen att överföra de nationella miljömålen i en lokal motsvarighet. Hittills har det inte blivit gjort, för att andra ärenden ligger på hög och personalomsättningen är ett problem för kommunen.

– Miljöarbete är en budgetfråga och har helt enkelt inte prioriterats. Däremot blev vi belönade för årets värmepumpskommun för tre-fyra år sedan, säger Kjell Sjölund innan tåget åker in i en tunnel och telefonsamtalet bryts.

Johanna Alm är plan
-, miljö- och byggchef i Pajala som i år hamnar på 255:e plats. Det är ungefär som vanligt, kommunens snittplacering på kommunlistan hittills är 259. Pajala har drygt 6 000 invånare och kommunen har länge varit den klart största arbetsgivaren med omkring 600 anställda, men har på sista tiden fått konkurrens av ett gruvföretag. Planer finns för två järnmalmsgruvor och kommunen siktar på 10 000 invånare till 2020.

– Vi tar fram policyer och planer vid behov. Arbetsbelastningen är hög på grund av gruvetableringen – dels växer samhället, dels yttrar vi oss i miljöärenden som rör gruvan, menar Johanna Alm.
I flera strategiska frågor, exempelvis klimatförändringens effekter, inväntar kommunen underlag från regional eller statlig nivå.

– Översvämningsrisker från exempelvis Torneälven och Kalixälven kan jag tycka tillhör statens ansvar, men jag ska inte försvara att vi inte presterat bättre i er kommunrankning. Vi har väldigt engagerade politiker tycker jag, men vi tar ett steg i taget, säger Johanna Alm till Miljöaktuellt.

I Pajala är fritidspolitikern
Perarne Sanglert (S) inte vidare imponerad av alla enkäter och rankningar som görs. Han anser att verkligheten är viktigast och bekymrar sig för tillfället om den oundvikliga, tunga lastbilstrafiken från de framtida gruvorna. På frågan om kommunen engagerar sig i mer långsiktiga och strategiska frågor som klimatförändringen, svarar han:

– Min känsla är att om temperaturen stiger en grad eller så, det påverkar nog inte oss i Pajala så mycket. Jag tror snarare att folk skulle glädjas över ett lite varmare klimat häruppe.
I en kommun berättar miljöchefen att arbetet sakta har kommit igång. Tidigare fick tjänstemännen presentera egna förslag, men nu kan även politikerna komma med idéer. För inte så många år sedan kunde tjänstemännens väl utarbetade planer helt negligeras av politikerna.

– Styret har stor betydelse för vilket intresse som finns för miljöfrågorna. Det är ingen ny upptäckt att politikers attityd till miljöfrågorna avspeglar sig i kommunens faktiska miljöarbete, säger miljöchefen.

Flera av dem Miljöaktuellt har talat med lyfter fram kommunernas särarter och att miljöarbetet alltid måste utgå från respektive kommuns förutsättningar. Flera tjänstemän betonar också att en kommuns storlek, invånarantal eller geografiska placering inte kan användas som bortförklaringar. Om alla förvaltningar tar sikte mot samma mål kan kommunen uträtta mycket.
– Mindre kommuner har mindre resurser, å andra sidan finns större möjligheter att påverka. Enligt min erfarenhet behövs två drivna personer för att klättra i Miljöaktuellts rankning, en politiker och en tjänsteman, menar en av klimatstrategerna.

Jesper Gunnarsson

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.