Så skapas hållbara idrotts- och motionsanläggningar

En ny studie visar att kostnader, energiåtgång och besöksantal varierar kraftigt mellan olika typer av idrottsanläggningar. En simhall leder till en energiåtgång på omkring motsvarande 4 500 ton utsläpp av växthusgaser över 40 års tid. Motsvarande utsläpp för en ishall är drygt 2 600 ton, en sporthall 1000 ton, medan elljusspår bara medför omkring 100 ton.

Det är kommuner i Stockholms län som låtit Ecoloop och Proactivity genomföra en livscykelstudie av idrotts- och motionsanläggningar. 

– ­Klimatsmarta och utsläppsneutrala anläggningar är avgörande frågor för idrottsrörelsen, kommunerna och samhällets klimatmål. Utan reformer på området kommer viljan från samhället att satsa på idrotts- och motionsanläggningar minska i framtiden, säger Johan Faskunger, vd för Proactivity, till Aktuell Hållbarhet.

I studien föreslås en rad åtgärder. Till exempel kan is- och simhallar placeras nära andra anläggningar och spillvärme användas till uppvärmning. Högre nyttjandegrad av befintliga anläggningar kan åstadkommas genom att samutnyttja lokaler under fler timmar under dygnet och anläggningar kan utformas så att fler grupper kan använda ytorna samtidigt.

Andra åtgärder kan vara att fler timmar vigs åt allmänhetens motion och att anläggningar som står tomma vissa perioder av året kan nyttjas till andra aktiviteter. Ishallar kan under sommaren till exempel ge plats för padel, innebandy eller tennis. Solpaneler är en annan möjlig investering som kan sänka energiåtgången.

– I framtiden måste Sverige ha nollutsläpp av växthusgaser vilket självfallet även inkluderar våra idrotts- och motionsanläggningar. Det är hög tid att på allvar ta itu med dessa frågor för att med trovärdighet rusta inför framtiden, Simon Magnusson från Ecoloop.

Läs livscykelstudien av idrotts- och motionsanläggningar