Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Sätt igång en tsunami av god vilja och solidaritet

Publicerad: 19 januari 2005, 10:47

Vi kallade honom Stefan Holm, den unge vänlige kyparen – han var ju som en exakt kopia av vår svenske höjdhopparfantom! Ofta tog han sig tid vid vårt bord. Berättade om Sri Lanka. Om sin älskade familj i staden Galle på öns sydspets, som han besökte var tredje helg när han fick ledigt från jobbet här på det väldiga semesterhotellet i Colombo.


Lever han idag? Hustrun? De två små sönerna?

Sri Lanka drabbades mycket hårt när tsunamin rullade in med ond bråd död de där fasansfulla minuterna på annandag jul 2004. 30 000 lankeser miste livet och en tjugondel av befolkningen – en miljon – blev hemlös. Merparten av tragedin inträffade på öns öst- och sydkuster, däribland Galle.

Jag har en alldeles speciell relation till detta paradisiska land med sina regnskogar, bergsland, tempel och vänliga människor. För snart tjugotre år sedan for vi nämligen dit, Britt-Inger och jag, och adopterade en liten söt, späd kille. I december 2003 återvände vi för att Marcus skulle få lära känna sitt ursprung.

Vi for söderut längs kusten. Chaufför Jaya stannade till då och då, vi klev ur på de heta sandstränderna och lät Indiska oceanens vatten skölja över oss. Här låg fiskebyarna tätt, med båtar och oräkneliga enkla, skjulliknande bostäder. Och ett sjudande liv av barn och vuxna.

I dag ser jag på bilderna i teve och tidningar att mördarvågen spolat bort alltihop. Byar och städer, vägar, hotell. ”Stefan Holms” järnväg hem till sina kära i Galle har rivits upp, 800 dog ombord på ett tåg just här.
Sorgen kommer länge att vila dov över världen. Vi känner alla vår litenhet, hur sårbar mänskligheten är inför krafter som ingen teknik eller politik rår på. Samtidigt har vi kommit närmare varandra, i ett slags ödesgemenskap. Sverige och alla andra nationer är som kvarter i en krympande global by. Morgondagen kan vi bara erövra i gränsöverskridande samarbete, i förståelse, empati och solidaritet. Genom akut katastrofhjälp och återuppbyggnad. Men också, på längre sikt, i en målmedveten strategi för hållbar utveckling.

På Sri Lanka kan till exempel den förstörda fiskenäringen inte restaureras – inte rakt av. Här pågick, som på så många andra håll, ett oacceptabelt överfiske som skadat de känsliga ekosystemen. Man har också fiskat med dynamit, cyanid och med trålar som skadat de fiskrika korallreven. Rev har brutits sönder och fraktats upp på land för kalkbränning.

Dessutom har mangroveskogarna utefter tusentals kilometer kust huggits bort för att ge plats åt turistanläggningar eller dammar för odling av jätteräkor. I dag ser vi tydligt att de byar som fortfarande skyddas av mangrovebältet klarat sig nästan helt utan skador.

Vårt bästa sätt att hedra offren i Sydostasien är att trycka på för en ekologiskt hållbar kamp mot fattigdomen och för en sund ekonomisk utveckling. Här kan också svensk miljödriven teknik bidra med goda lösningar – för att bygga säkrare bostäder, för vatten- och avloppsrening, energiförsörjning och skydd av ekosystemen.

Låt oss, var en och en efter sin förmåga, förlösa en tsunami av solidaritet så att den makabra katastrofen blir en verklig vändpunkt i världssamfundets vilja att bemästra hoten och skapa hopp och framtidstro!

STEFAN EDMAN
Biolog, författare och miljödebattör

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.