Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Scandics hållbarhetschef om 20 år i branschen: framgångarna, utvecklingen och lärdomarna

Publicerad: 7 juni 2016, 07:06

Efter två decennier slutar en av hotellvärldens tyngsta hållbarhetsprofiler Inger Mattsson på Scandic. För Aktuell Hållbarhet berättar hon varför och passar på att göra bokslut över branschens utveckling.


Ämnen i artikeln:

CsrHållbara AffärerSocial hållbarhet

Inger Mattsson fiskar upp några naturvita, gamla miljökompendier från 90-talet ur sin väska gjord av återvunnen hotellbanderoll. Där finns också en liten bok för långväga Scandicgäster om den svenska kulturen, en bok som i dag närmast skulle klassas som avfall från en svunnen tid.
– Det står att svenskar är långa och blonda. Inte så mycket mångfald där! utbrister Inger Mattsson som jobbat aktivt med mångfaldsfrågorna senaste åren.

Efter snart 20 år är det dags att lämna hotellkedjan Scandic. Och i närvaro av Aktuell Hållbarhet göra ett bokslut över de senaste två decennierna i hotellbranschen.

Efter Almedalen säger Inger Mattsson nämligen hejdå till sin nuvarande arbetsgivare. Efter sommaren blir hon miljö- och klimatkommunikatör på Sollentuna kommun. Hon blir länken mellan kommunala bolag, medborgare, tjänstemän och politiker och ska se till att alla har den information de behöver.
– Jag är kommunikatör från början så det är en roll som passar mig, säger Inger Mattsson som nu till stor del lämnar det bredare hållbarhetsområdet även om hon pekar på att frågorna hänger ihop.

På frågan varför hon slutar just nu svarar hon med skämtsamt underton att man åtminstone vart 19:e år ska byta jobb och testa något helt nytt.
– Jag älskar hotellbranschen och kommer att sakna den. Senaste tiden har det blivit mycket sittande framför datorn på kontoret i och med att vi började hållbarhetsrapportera. Det är jättebra med rapportering och jag ser arbetsbördan kring det som något övergående men jag längtar också efter att göra mer hållbarhetsarbete, säger hon.

Under sina tio år som hållbarhetsproffs ser hon skiftet bort från ensidigt miljöfokus som den tydligaste utvecklingen. De senaste åren har hållbarhetsarbetet förutom miljö och klimat även kommit att handla om hälsa, mångfald, antikorruption, mänskliga rättigheter i leverantörskedjan, skäliga arbetsvillkor, säkerhet och hållbara inköp. En minst sagt bred roll. Kanske lite för bred, enligt Inger Mattsson.
– Området bara växer. Jag tror att vi framöver kommer se mer specialiserade tjänster eller så ser man till att befintlig personal får utökad kunskap. Det kan inte finnas en person som har koll på allt och det finns heller ingen vits med det.

Att ansvaret fördelas på olika delar av verksamheten blir också en naturlig utveckling om företag ser hållbarhetsarbetet för vad det är, påpekar hon. För tio år sedan hade företagen en miljöchef, några år senare fick de en hållbarhetschef. Scandic har gått en liknande väg. I dag är Inger Mattsson Director for Sustainable Business.
– Jag är väldigt nöjd med den titeln. Jag funderar på när man ska sluta kalla det för hållbarhetsarbete och säga långsiktiga affärer? Det är ju affärsutveckling vi sysslar med.

Så vad ska en hållbarhetschef göra i den bästa av världar?
Driva utvecklingen. Vara den som omvärldsbevakar och ser till att företaget ligger så långt fram som det har bestämt att det ska göra.

I början av 90-talet fanns det ingen som uttalat jobbade med hållbarhetsfrågor i hotellbranschen. Men redan 1993 drog Scandic igång ett miljöarbete. Allt började faktiskt med att det gick dåligt för hotellkedjan, berättar Inger Mattsson. Styrelsen tillsatte ny ledning, ett stålbad med besparingar följde, det såldes av hotell och vd:n Roland Nilsson letade nya intäktskällor.
– Då pratade miljörörelsen försurade skogar och säldöd. Roland Nilsson såg en affärsmöjlighet i den växande medvetenheten. Men på den tiden kunde det komma kommentarer om att ”det här gör ni bara för att spara pengar”. Det skulle ingen säga i dag, nu är det bra om det går hand i hand, konstaterar Inger Mattsson.

Några år tidigare, 1986, myntades begreppet greenwash som ett svar på vad som uppfattades som hotellbranschens grönmålade besparingar. Skyltar som uppmanade gästerna att låta handduken hänga kvar på kroken för att rädda planeten väckte kritik. Sedan dess har diskussionen om filantropi och affärsdrivet miljöarbete tagit flera steg framåt, menar Scandics avgående Sustainable Business-chef.
– Det som inte är okej är att skönmåla och låtsas göra något som man inte gör. Ordet transparens är väldigt hett i dag och det gör att saker kommer upp till ytan.

Transparenstrenden har lett till ökat samarbete i branschen på senare tid. Scandic är bland annat med i Visitas hållbarhetsråd.
– För några år sedan hade många sagt ”säg inte till någon att vi har problem med det” men nu diskuterar branschen tillsammans lösningar på utmaningarna.

Ökade krav på transparens hänger ihop med utvecklingen av sociala medier. Inger Mattsson berättar att det nu känns lättare att testa nya hållbarhetsgrepp, få snabb respons och även vara öppen med när något inte fungerar. Utvecklingen har också lyft de små detaljerna i hållbarhetsarbetet.
– Hållbarhetsbudskap går väldigt bra i sociala medier. Det är de små sakerna. Fair trade-kaffe, ekologisk yoghurt från en lokal gård. En snygg bild med ett vardagligt budskap kan ge jättemånga likes och kommentarer. Tidigare var vi tvungna att ta fram en broschyr och sätta upp en massa skyltar.

Hållbarhetsarbetet har också gått från präktigt, oblekt toapapper till att bli något snyggt och väldesignat. Hon pekar på lyxiga ledlampor i taket på en av kedjans senaste hotellsatsningar. Design och hållbarhet hänger ihop. Men det växande intresset för lyx har sina baksidor.
– Vi ser att våra gäster vill ha luftkonditionering på rummen. Jag vill inte att vi ska hamna i samma läge som i vissa länder där de har iskallt på rummen. Vi reser och blir vana vid att ha det så. Sedan blir det också varmare och varmare här, säger Inger Mattsson och pekar på ett slags klimatförändringarnas moment 22.

På tjugo år har livscykelanalysen tagit sig in i hotellvärlden. På 90-talet ställdes materialen istället kategoriskt mot varandra.
– Trä var bättre än plast, bomull var bättre än syntet och det skulle vara ”naturmaterial”. Allt skulle vara väldigt naturligt oavsett påverkan utifrån livscykeln.

I början av Scandics miljöarbete övergavs de små, paketerade tvålarna för dispensrar. Men det ”naturliga” rapsoljeschampot gav en oönskad Svintoeffekt på håret och istället inleddes samarbeten med partners som framställde flytande, miljömärkta rengöringsprodukter. Hon visar stolt upp den senaste tvålhållaren.
– Vi sparade 21 ton plast per år bara på att designa hållaren så att man enbart byter ut innerhöljet! Och det roliga är att leverantören gjorde det åt oss. Nu kommer leverantörerna till oss med idéer.

För 15 år sedan fick leverantörerna ta in konsulter för att svara på frågor om energiförbrukning och miljöutbildning för personalen. Nu är det ingen som tycker att det är varken svårt eller konstigt. Och alla vet vad en uppförandekod är. Internt har inköpsavdelningen på den här tiden gått från att pressa priser till att hjälpa till att säkerställa hållbarhet. Förändringar som till en början väckte suckar och argument om tidsbrist hos dem som behövde göra stora förändringar, som avdelningscheferna för inköp och restaurangutveckling.
– På senare år har jag knappt hunnit med alla goda förslag från dem. Nu får jag snarare hjälpa till att prioritera det som gör skillnad.

Ännu är det inte klart vem som tar över efter Inger Mattsson. Klart är dock att flera utmaningar återstår för Scandic och hotellbranschen i stort. De lågt hängande frukterna är plockade. Nu krävs större kreativitet och insatser för att utvecklas, påpekar Inger Mattsson. Ett område är det ökade intresset för mat, som rört sig från maträtter till ingredienser.
– Folk vill veta vad som ingår, varifrån maten kommer och hur det produceras. Men också hur de mår när de äter det. Där måste vi bli mycket mer medvetna, det räcker inte att laga god mat längre.

Ett annat viktigt område att jobba med framöver är att säkra företagets roll i samhället.
– Vi jobbar just nu med något som kallas snabbspåret för nyanlända kockar. Det finns säkert fler liknande saker som branschen kan bidra med.

Engagerar du dig även utanför jobbet?
Jag har engagerat mig så mycket i jobbet att det har känts som mitt sätt att påverka. Men jag har upptäckt att folk ursäktar sig kring sopsortering när jag är på besök. Och de ändrar och berättar, trots att jag aldrig säger något. Jag kanske påverkar bara genom att vara den jag är!

Martina Frisk

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.