”Skogen måste få ett värde i post-Kyoto”

Riksdagens miljö- och jordbruksutskott samlade igår till stormöte med kolleger från andra EU-länder. Ämnet för dagen var avskogningens klimateffekter. Det var i första hand representanter från olika nationella miljöutskott som fyllde ut den gamla förstakammarsalen.

— Det finns en stor beslutsamhet om att få in skogsfrågorna i det nya klimatavtalet. Det står klart. Men EU har ännu ingen gemensam linje för hur den finansiella mekanismen ska se ut, säger skogsforskaren Göran Nilsson Axberg från Stockholm Environmental Institute (SEI) som höll ett av föredragen.

Avskogningen står för en femtedel av växthuseffekten. Frågan är om EU hinner enas runt en reform som tillmäter den tropiska skogen ett värde och som kan införlivas i ett nytt klimatavtal. Göran Nilsson Axberg föreläste om avskogning och den kanadensiska biologen Catherine Potvin hade flera exempel från Panama där hon jobbar.

— Jag är imponerad av kunskapsläget bland parlamentarikerna. Det har hänt mycket på kort tid, säger Göran Nilsson Axberg

Debatten som följde på de båda föredragen handlade om hur skogen kan tillmätas ett ekonomiskt värde i post-Kyotoavtalet. Om EU ska satsa på att bygga upp en fond som delar ut pengar direkt till utvecklingsländer eller om det ska vara någon slags marknadsmekanism med handel av kolkrediter.

Forskarna är ganska säkra på hur mycket koldioxid skogen binder upp – men det råder enligt Göran Nilsson Axberg brist på kontroller av själva skogsbruket. Dessutom är det svårt att hitta metoder som berättar om hur stort värde just en speciell skog har – ett mått på arealen skyddad skog säger ingenting om kvaliteten.

— Bekymret är verkligheten: hur ska man mäta utgångsläget så att de som betalar reformen också kan vara säkra på att det verkligen resulterar i reduktioner. Det behövs en verifikation av något slag, säger Göran Nilsson Axberg.

De samlade parlamentarikerna var tämligen överens om att den finansiella mekanismen måste omfatta både gammelskog och växande eller restaurerad skog – båda fyller en viktig funktion som kolsänka – medan den förra håller kvar kolet så suger den senare åt sig den.

— En fråga som fortfarande är olöst är vem som ska få tillgodoräkna sig reduktionerna. Om ett rikt land finansierar åtgärder mot avskogning i u-länder vem får då tillgodogöra sig detta i avtalet? Det är en het potatis, säger Göran Nilsson Axberg

Har du verkligen stenkoll? Få helheten, översikten och analysen i tidningen Miljöaktuellt
 

Erik Klefbom