Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag26.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Skolan misslyckas lära

Publicerad: 27 Augusti 2014, 16:38

Många lärare säger sig sakna både tid, resurser och stöd för att kunna inkludera miljö- och hållbarhetsfrågor i undervisningen. Det framgår av en ny undersökning som Miljöaktuellt som första tidning tagit del av.


Ämnen i artikeln:

Ungdomar.seCarl BildtMiljöaktuellt

Det här är ett utdrag av en artikel i pappersutgåvan av Miljöaktuellt som kom ut den 27 augusti.

Om 50 år är vi alla döda. Då kommer man säkert att hitta på någonting nytt. Det uttalandet fick Carl Bildt en del kritik för i riksdagen när han förra året förklarade sin syn på klimathotet och på hur samhället ska kunna ställa om från fossila bränslen. Utrikesministern lyckades ändå sätta fingret på en viktig punkt: kommande generationer behöver lösa en hel massa av de miljöproblem som vi skapat och dessutom ser ut att misslyckas med att fixa till.

Idag går drygt 1,2 miljoner barn och ungdomar i grund- och gymnasieskolan. Att landets skolor har lärande om hållbar utveckling som en prioriterad del av undervisningen kan kännas som en självklarhet. Det står dessutom tydligt inskrivet i de senaste läroplanerna från 2011 att skolorna ska ägna sig åt just det. Mycket tyder dock på att det fortfarande finns stora frågetecken kring hur det här ska gå till i praktiken.

I en färsk undersökning där över 500 gymnasielärare från 65 kommuner deltagit (cirka 1,5 procent av gymnasielärarkåren) framgår att en stor del av lärarna väldigt sällan, kanske endast någon gång per termin, inkluderar hållbar utveckling i sin undervisning. Problemet tycks ligga i själva implementeringen.

Undersökningen är gjord av företaget Ungdomar.se, en av Sveriges största ungdomssajter.

– Vad som huvudsakligen verkar hindra lärare från att inkludera hållbar utveckling i sin undervisning, i alla fall de lärare som svarat på enkäten, är brist på tid och resurser. Lärarna får inte tid att fortbilda sig och exempelvis Skolverket lägger i princip noll kronor på att stötta dem, säger Annika Hagberg från Ungdomar.se som lett arbetet med undersökningen.

Samtidigt framgår att en klar majoritet av lärarna (94 procent) tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att de här frågorna ingår i gymnasieundervisningen.De flesta lärare känner också – trots att många i sin egen utbildning inte fått lära sig särskilt mycket om hållbar utveckling – att de har tillräckliga kunskaper för att kunna inkludera det på ett bra sätt i undervisningen.

Ungdomar.se har genomfört undersökningen inom ramen för projektet We_change_lärare som riktar sig till gymnasielärare. Företaget driver även ungdomsprojektet We_change där målgruppen är gymnasieelever.

Annika Hagberg har mött tusentals elever i sitt arbete och enligt henne är det tydligt att många av eleverna saknar verktyg för demokratiskt deltagande och konstruktivt engagemang, verktyg som behövs för att påverka omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle.

– Jag tror att det till viss del speglar samhället vi lever i, där det så starkt förmedlas att man ska bry sig om sig själv först och främst. Många ungdomar känner inget gemensamt ägandeskap för de här problemen och därmed ingen ansvarskänsla, så de involverar sig inte. Här finns mycket att arbeta med.

– Jag blir samtidigt jätteglad att det är så många lärare som visar starkt intresse för frågorna. Det är förstås ännu svårare att implementera det här om
det inte finns något intresse.

Skolverket, som har i uppdrag att verka för att läroplanerna fungerar och att styrdokumenten implementeras, är tydligt med hos vem ansvaret ligger.

– Generellt kan man säga att Skolverket arbetar på uppdrag av regeringen och vi har inget specifikt uppdrag när det gäller lärande för hållbar utveckling. Det finns alltså inga specifika projekt eller projektpengar avsatta för ändamålet, säger Per- Olov Ottosson på Skolverket.

I stället har verket som strategi att inkludera lärande om hållbar utveckling i befintliga projekt och samverka med andra aktörer genom att delta i de nätverk som finns på området. Enligt Per-Olov Ottosson har det dock sett annorlunda ut.

– Tidigare fanns en del resurser för att utveckla det här arbetet inom ramen för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. De resurserna är i princip borta. Vi tar hand om de ansökningar som kommer in, men vi har inte resurser att genomföra någon offensiv satsning.

Anders Hellberg

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.