Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag05.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Skrämmande miljödata i trevlig diagramform

Publicerad: 12 Maj 2010, 03:40

Fyra miljödimensioner – och inte vilka dimensioner som helst. De presenteras underhållande och är uppbackade av osannolikt mycket data. De är dessutom ganska skrämmande.


Ämnen i artikeln:

CleantechTeknikMiljöteknikGreentechForskningIngenjör

Normalt visar ett platt linje- eller punktdiagram på bildskärmen bara två dimensioner, men med lite perspektivverkan kan man visa tre. Den svenske professorn Hans Rosling har lyckats att både klämma in fyra dimensioner i ett och samma diagram och dessutom visa allt på ett smakligt sätt på webbplatsen Gapminder World. Detta banbrytande arbete för att åskådliggöra alla möjliga trender finns publicerat som en samling interaktiva diagram på www.gapminder.com.

På X och Y-axlarna kan man välja olika statistiska värdeserier, som inkomster eller utsläpp för alla världens länder (eller åtminstone de som faktiskt har, eller vill, lämna ut rimligt data). Den tredje dimensionen, som kan vara befolkningsmängd, produktionstal eller något annat, åskådliggörs som diametern på den bubbla som representerar landet. För att underlätta förståelsen är Europas länder orange, den amerikanska kontinenten gul, Afrika blå osv. Den fjärde dimensionen är tiden och den åskådliggörs genom att diagrammet växlar utseende när man ”spelar” det. Då rör sig en visare utmed tidsaxeln längst ned och de olika trenderna visas upp för våra ögon.

Du kan markera olika länder för att få dem utpekade med en skylt, och ”skruva på” transparensen för de övriga, för att just de länder du är intresserad av ska framstå tydligare.

Du kan mycket lätt själv duplicera mina resultat i den här artikeln genom att välja lämpliga dataserier på axlarna. Ibland är det bra att använda lin-log-skalor, ibland log-log. Det får du avgöra från diagram till diagram. Inga data är hemliga utan alla dataserier kan beskådas i form av tabeller.

Gå också gärna tillbaka och läs undertecknads artikel om Florence Nightingale, som var pionjär inom tillämpad statistik och affärsgrafik. Hon försökte få brittiska parlamentet att förstå varför så många soldater dog i Krimkriget, och var av åsikten att parlamentarikerna nog inte var tillräckligt smarta eller intresserade för att vilja läsa igenom statistiska tabeller. Hon skrev att hennes ”polära diagram var avsedda att påverka allmänheten via ögonen, sådant som inte kunde påverka allmänheten genom dess döva öron”. Läs mer på http://www.idg.se/2.1085/1.239783/florence-nightingales-okanda-sidor

Skrämmande trender och tramsiga toppmöten

Det är skrämmande lätt att åskådliggöra de mest skrämmande trenderna i världen. Låt oss börja med koldioxidutsläppen och välja samlade koldioxidutsläpp på Y-axeln mot inkomst per capita på x-axeln. Bubblornas storlek är folkmängden, medan mängden utsläpp syns på Y-axeln.

Efter att man har sett det här råder det inget tvivel om vilka länder som måste bättra på sitt carbon footprint och vilka man saklöst kan glömma i debatten. Det säger också undertecknad att klimatmöten med en massa politiker som babblar i evighet och massor av säkerhet, demonstranter och våld, som i Köpenhamn, egentligen bara är trams. Ett spel för gallerierna.

USA, Kina, Storbritannien, Japan, Tyskland, Frankrike och Indien är de som ska tas i öronen, i den ordningen. De övriga är i princip ointressanta. Jättemöten med hundratals delegater, middagar, säkerhetsfolk mm är bortkastade pengar. För framtiden kan man, om man spelar diagrammet, se att Ryssland är nästa man till rakning. Men försök bara prata med ryssarna, med deras nedslitna industri.

Slår vi ut koldioxidproduktionen per capita genom att byta värden på Y-axeln blir det någon sorts skamlighetsindex. Vi ser givetvis att de rika länderna, som har råd att göra något åt saken, inte gör det.

USA toppar koldioxidlistan och medborgarna har gott om pengar, men regeringen väljer att inte göra något åt saken. Ja, utom i Kalifornien, där guvernör Schwarzenegger har visat sig vara en hårding även utanför filmduken. Hans utsläppskrav kanske är resultatet av att han sett liknande diagram, för Kalifornen har USAs hårdaste miljökravlista. Låt oss hoppas att den gula USA-bubblan rasar nedåt utan att för den skull vandra åt vänster.

Notera att USA-bubblan i vissa fall kan brytas ned i sina delstater.

Elförbrukning

Låt oss titta lite på elförbrukningen i världen. Jag har bara valt ut ett par länder för att minska röran i diagrammet. Bollarnas storlek är befolkningsmängd, inte mängden föroreningar.

Det första diagrammet visar elförbrukningen per capita mot tiden. Inte otippat har elförbrukningen stigit i alla utvecklade länder, medan den har gåt ned på andra ställen. Så länge det har funnits tillförlitligt data har Norge legat högst, tätt följt av USA och Finland. Det beror för Norges del givetvis på den väl tillgängliga vattenkraften.

Slår man ut elförbrukningen mot medelinkomsten ser man det man förväntade sig. Normännen har råd att förbruka så mycket ström eftersom de har den högsta medelinkomsten och amerikanerna ligger inte långt efter. De senare har också råd att göra något åt koldioxiden, som vi sett tidigare.

Det räcker med att klippa ut den övre högra kvadranten i diagrammet för att se både vilka som gör av med strömmen, släpper ut avgaserna och har råd att göra något åt saken. De övriga kan för närvarande simma ganska lugnt och fundera på sin framtid.

Specialdiagram

Under fliken Gapminder Labs finns några särskilt anmärkningsvärda diagram sparade. Diagrammet Gapminder China visar på hur levnadsstandarden förändrats i Kinas olika provinser (röda punkter), jämfört med resten av världen (blå punkter). Diagrammet åskådliggör detta som medellivslängden vägd mot medelinkomsten per capita.

Obs! Skalorna är inflyttade av mig.

”Spelar” man diagrammet med siffror från 1955 och framåt ser man att Kina började sämre än de flesta andra, med sämre inkomster och kortare livslängd, men att landet snabbt tog sig upp och svävade som ett moln över resten av världen på 70-talet. Resten av världen gick om på 80-talet och Kina stannade av. De enda delar av ”Kina” som lyckats är de demokratiska provinserna Taiwan, Macao och Hong Kong (gröna punkter). Medel-hongkong-bon har nästan 16 gånger så hög årsinkomst (26.685 USD) som medelkinesen (1697 USD). Men det fina med den här typen av diagram är att det går att se att vissa provinser skiljer ut sig, som till exempel Shanghai, där årsinkomsten ligger kring 7502 USD och skillnaden bara är 3,5 gånger. När det gäller medellivslängd bräcks vi dock allihop av Japan med sina 80 år och när det gäller medelinkomst bräcks hela världen av Norge med 36.299 USD. Visst, Qatar, Brunei och Kuwait har ännu högre medelinkomster, men det är mer eller mindre artificiellt.

Ett annat specialdiagram är Gapminder Agriculture som visar spannmålsproduktionen i förhållande till årsmedelinkomsten per capita. Diagrammet är ett konglomerat av 700 indikatorer framtagna av Food and Agriculture Organization (FAO) vad gäller produktion av frukt, boskap, oljeväxter etc. I just denna inkarnation visas spannmålsproduktionen per person på Y-axeln vägd mot årsmedelinkomsten per capita. Bubblornas storlek visar den totala produktionen, som toppas av Kina utan att de direkt får betalt för det, medan USA tar betydligt bättre betalt för sina produkter, hela 10 gånger mer.

Spelar man diagrammet ser man att de fyra topproducenterna ganska snabbt, redan på 1960-talet intog sin topposition och har bibehållit den sedan dess. De inbördes placeringarna har skiftat mellan USA, Kanada, Frankrike och Danmark, men de bibehåller sin världsledning. Man ser också att flertalet afrikanska stater (blå) i stort sett sitter och svälter utan vare sig spannmålsproduktion eller inkomst att köpa spannmål för, ja de till och med förbigås av paradiset Nordkorea. Men inte hela Afrika. Sydafrika ligger till exempel väldigt bra till i jämförelse. Australien toppar allt i produktion, men tjänar sämre än USA per ton.

Det går att göra fåniga jämförelser också, som antalet mobilabonnemang mot antalet HIV-smittade (Afrika toppar).

Datamängderna

Metoderna bakom visningen var i och för sig snitsigt uttänkta, men det stora jobbet är ändå att skaffa fram bakomliggande data och verifiera detta. Data kommer från en mängd öppna källor som Världsbanken, OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development),  ILO (International Labor Organisation), FAO (Food and Agriculture Organization). De flesta av dessa är världsomspännande organisationer som syftar till att understödja demokratin i världen och många av dem är underorgan till FN. Deras data kan beskådas av alla (Data-fliken), och den som så önskar kan säkerligen få det ändrat om han eller hon vill. Visst data har sammanställts av Gapminder-organisationen själv. Detta utvisas i så fall.

Allt material är fritt för alla att använda, eftersom det täcks av Creative Commons-licensen.

Notera att det inte finns data för vissa fenomen från vissa tider. Det är kanske uppenbart att det inte finns data för mobiltelefoninnehav före 1980 då det inte fanns mobiltelefoner. Data om Indien och andra länder i Sydostasien börjar inte dyka upp förrän dessa blivit brittiska kolonier. Data som rör industrialismen finns på 1800-talet givetvis bara tillgängligt för de industrialiserade länderna.

Gapminder Foundation

Hans Rosling undervisar vid Karolinska Institutet och ligger bakom denna fantastiska utflykt i statistikens värld. Gapminder är ett icke vinstdrivande företag, ett modernt museum på Internet, med avsikt att visa på hållbar global utveckling och vad som kunnat uppnås inom Förenta Nationernas Millennium Development Goals. Gapminder bildades i Stockholm 2005 och är registrerat som en stiftelse med namnet Gapminder Foundation.

Ursprungligen bedrev man utveckling av programmet Trendalyzer. Detta program skulle visa upp skönheten hos statistiskt data insamlat över tid och på så sätt kunna göra om tråkiga siffror till njutbar, animerad, interaktiv grafik. Den nuvarande versionen av Trendalyzer har funnits tillgänglig på Internet nedan 2006 som webbplatsen Gapminder World och visar upp utvecklingsstatistik för alla världens länder över tiden. I mars 2007 köpte Google Trendalyzer av Gapminder Foundation och utvecklingsgruppen som tidigare jobbade för Gapminder Foundation flyttade till Google i Kalifornien i april 2007. Läs mer om Gapminders historia här: http://www.gapminder.org/about-gapminder/history

Välj Videos-fliken på Gapminder och titta igenom alla filmer. Titta särskilt på Hans Roslings presentation ”Let my dataset change your mindset” som han höll inför The US State Department sommaren 2009 i en föreläsning organiserad av TED Conferences.

Inledningsorden är ganska intressanta: ”I am going to talk about your mindset. And that your mindset corresponds to my dataset. If not, one or the other needs upgrading, doesn’t it?” Han tar upp en massa förutfattade meningar om den rika och den fattiga världen, åsikter som behöver förändras, som kan förändras bara man ser statistiken på rätt sätt.

TED skriver så här på sin website (www.ted.com) med underrubriken ”Riveting talks by remarkable people, free to the world”:

”Talking at the US State Department this summer, Hans Rosling uses his fascinating data-bubble software to burst myths about the developing world. Look for new analysis on China and the post-bailout world, mixed with classic data shows.”

På TEDs website kan du för övrigt titta på andra remarkabla talare, som James Randi som totalsågar ockultister, tar en dödlig dos homeopatiska sömnpiller på scen etc. Underhållande. Fast det är ju kunskap. Inte veckotidningsbladder, sport, skvaller eller parapsykologi. Hård kunskap. Sån’t som vi alla behöver mer av.

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.