Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag01.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

SLU-forskaren: ”Både konventionell och ekologisk produktion behövs”

Publicerad: 6 December 2016, 06:45

Ekologiskt är inget färdigt system. Det blir en backlash om vi inte reder ut för konsumenterna hur det ligger till. Det säger Maria Wivstad, föreståndare på Centrum för ekologisk produktion och konsumtion (Epok) vid Sveriges Lantbruksuniversitet.


Förra veckan publicerade Aktuell Hållbarhet en artikel där molekylärbiologen och ekomotståndaren Annika Svensson berättade varför hon är negativt inställd till ekologiskt. Idag har vi vänt vi oss till Maria Wivstad, föreståndare på Centrum för ekologisk produktion och konsumtion (Epok) vid Sveriges Lantbruksuniversitet för att höra vad hon har att säga om kritiken mot ekologisk livsmedelsproduktion.

– Jag vänder mig mot de enkla budskapen. Jag menar att man inte kan se på en så komplicerad fråga som hur vi producerar vår mat på ett svartvitt sätt. Jag tycker inte att det verkar som Annika Svensson är helt uppdaterad, och det är ju svårt att vara det eftersom det hela tiden kommer nya studier om ekologiskt. Men då måste man vara väldigt försiktig så att man inte övertolkar enskilda rapporter eller använder sig av andrahandskällor, säger Maria Wivstad.

Är de moderna bekämpningsmedel man använder inom konventionellt jordbruk farliga?

– När det gäller bekämpningsmedel är problemet ofta att de sprids till vattendrag. När bekämpningsmedlet väl nått vatten så bryts det inte ner så enkelt, det bryts ner lättare i jorden. Många av medlen färdas lätt med vatten genom marken. I grundvattnet finns det inte så många fynd av bekämpningsmedel, där hittar man mer av de äldre bekämpningsmedel som bryts ner väldigt långsamt. Ett större problem med spridning av dagens bekämpningsmedel är att många av de moderna bekämpningsmedlen läcker ut i ytvattnet, i åar, sjöar och bäckar. Där hittar man spår av många bekämpningsmedel som används idag. Exakt hur allvarligt det är vet man inte. Men man vet att man får ekologiska störningar. Det finns gränsvärden för varje enskilt ämne och de mätningar man gjort visar att man ofta hittar rester av bekämpningsmedel och att halterna ligger över de här gränsvärdena för något ämne i 10-60 procent av proven under det senaste decenniet. Ytvatten och grundvatten är dessutom kommunicerande kärl, även om det kan ta väldigt lång tid för ytvatten att nå ner till grundvattnet kan man inte bortse från de risker det medför. I Sverige har skadesvampar och skadeinsekter dessutom en begynnande resistens mot bekämpningsmedel och det är ett väldigt starkt motiv att leta efter skonsamma alternativ så man slipper använda de här medlen annat än i nödfall. Där tycker jag att det är bra att det ekologiska, som inte använder de här medlen, har tagit på sig att utveckla olika slags alternativ.

Men vissa av alternativen verkar inte så bra, till exempel koppar som används som bekämpningsmedel vid framställning av ekologiskt vin?

– Det är inte bra men man använder koppar i vanlig odling också, plus andra bekämpningsmedel. Koppar är inget ämne som tas upp av växter så det är inte så att det är ett folkhälsoproblem men på lång sikt är det ju inte bra att det finns i marken. Men på de flesta platser där man odlar vin klarar man sig idag inte helt utan bekämpningsmedel. Vindruvor är väldigt känsliga för angrepp av svamp och i dagens Europeiska odlingslandskap finns inte den mångfald som skulle kunna bidra till att skadesvampen kan konkurreras ut av exempelvis andra gynnsamma svampar. Alternativa biologiska bekämpningsmetoder saknas idag. Det man kan diskutera är om man kan kalla vinodling enligt ekologiska regelverk där koppar är tillåtet för ekologiskt på riktigt. Inom ekologisk vinodling försöker man få bort kopparn, men man har ännu inte lyckats.

Ekomotståndare menar att djur mår sämre av ekologisk djurhållningen eftersom djuren drabbas av fler hälsoproblem, hur ser du på det?

– Både djur inom konventionell och ekologisk uppfödning har problem med sjukdomar. Annika Svensson har rätt i att det är ett relativt stort problem för ekologiska grisuppfödare att skapa en utemiljö som är skonsam för grisarnas ben så att de inte får ledproblem, och det är mycket riktigt som hon säger att man använder ett djurmaterial som inte är anpassat för att röra på sig. Det har man vetat om ett tag och därför jobbar man med avel för att ta fram mer robusta grisar. Men den ekologiska grisproduktionen har mindre problem med exempelvis lunginflammation eftersom grisarna har större ytor och får gå ute. På det hela taget är det små skillnader i hälsa mellan traditionell och ekologisk grisuppfödning i Sverige där djuren har det ganska bra generellt sett. Här har det ekologiska riktat in sig på att djuren ska ha en naturlig miljö, allt det här tillsammans kan man kalla ”djurens totala välfärd”.

Hur är det med påståendet om att konventionell uppfödning av nötboskap leder till mindre utsläpp än ekologisk uppfödning av kor?

– När det kommer till klimatutsläpp så är det korta svaret att det är plus minus noll mellan det konventionella och det ekologiska jordbruket. Att låta djuren gå ute och beta, som vi gör i Sverige generellt, men ännu mer i ekoproduktionen, gör att koldioxidutsläppen från matsmältningen kan bli större per kilo kött, särskilt om djuren betar på naturbetesmark och inte växer så snabbt. Men å andra så lagras kol i markerna som används till bete, och om man ser till produktionen av spannmål som används som foder åt djur som går inne så bidrar produktion och transport av det till större utsläpp än betet på gräsmarkerna.

Ekologiskt jordbruk leder till mindre skördar och det har vi kanske råd med i Sverige men är det klokt att uppmuntra ekologiskt jordbruk i länder som har problem med sin livsmedelsförsörjning?

– För 30 år sedan när det ekologiska började växa var man inte så intresserade av produktionsfrågan men idag jobbar man ganska mycket med att försöka öka produktiviteten på olika sätt. Det ekologiska regelverket som finns inom EU är ju inte heller anpassat till eller användas i alla länder. I stora delar av tredje världen har jordbruket inte råd att satsa på de bekämpningsmedel och metoder man behöver för att driva ett konventionellt jordbruk så som det ser ut i norra Europa, och då kan ekologiska metoder vara ett sätt att förgröna och ekologiskt anpassa jordbruket för att på så sätt få högre produktion.

Som du sa i början verkar det inte vara så svart eller vitt, så hur ska man förhålla sig till ekologisk, respektive konventionell, livsmedelsproduktion?

– Jag menar att ekologiskt kan bidra, men jag tror inte att det är den slutgiltiga lösningen, det är det nog ganska få som tror.

Tror du inte att det finns konsumenter som tror det?

– I så fall kan det bli en backlash om man inte reder ut hur det ligger till, ekologiskt är inget färdigt system. Om man ska vara positiv, och det tycker jag att man ska vara, är det bästa om det finns både ekologiskt och konventionellt. Bara konventionellt skulle vara sämre, men bara ekologiskt vore inte heller bra för det fungerar inte tillfredsställande för alla grödor.

Lina Rosengren

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.