Slutreplik: ”Människans behov går först i skogsarbetet”

”Det är tråkigt att Naturskyddsföreningens företrädare väljer att avsiktligt misstolka det jag skriver, istället för att erkänna att det behövs prioriteringar och att olika miljövärden kan stå mot varandra. Jag menar att vi måste prioritera och att vi då bör sätta människans behov först. En rik biologisk mångfald är viktig även för människans behov. Något annat har jag aldrig hävdat.

Men det betyder inte att alla arter är lika viktiga eller att ett ensidigt fokus på rödlistan är effektivt för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Med en begränsad naturvårdsbudget kan det ibland vara bättre att satsa på en välbesökt tätortsnära skog, än en skog med förekomster av rödlistade arter.
Min utgångspunkt är att vi har begränsade resurser, både i Sverige och globalt.

Vi har en växande världsbefolkning med en ökande välfärd. Oavsett vad Naturskyddsföreningen önskar kommer dessa människor att efterfråga varor som kräver material och energi. Om inte våra skogar används till detta kommer man att använda andra material och energislag som är ändliga eller har större negativ miljöpåverkan. Det gör att skogens produktion av virkesråvara är en oerhört värdefull ekosystemtjänst.

Även skogens förmåga att ta upp koldioxid är en mycket viktig ekosystemtjänst. Ny forskning visar att skogen gör störst klimatnytta då den aktivt brukas, har hög tillväxt och används till att ersätta fossil energi och energikrävande material.

Om vi undantar stora delar av vår skog från brukande kommer produktionen av dessa ekosystemtjänster att minska. Samtidigt finns ett behov av naturvårdsinsatser både för att säkra andra ekosystemtjänster som exempelvis rörligt friluftsliv, och för att förbättra förutsättningarna för den biologiska mångfalden. De rödlistade arterna är en del av mångfalden, men ibland kanske det är väl så viktigt att bevara lokalt ovanliga arter eller en rik förekomst av så kallade bjälklagsarter – arter med en särskilt viktig funktion i ekosystemet.

Under överskådlig tid kommer sannolikt naturvårdsinsatserna även begränsas av statsbudgeten, som aldrig kommer att räcka till allt som Naturskyddsföreningen och vi markägare önskar. Om vi inte kan få allt måste vi bli effektivare. Då tror jag att vi kan få ut mer för pengarna om vi kombinerar naturvården med brukande på fler platser än idag. Många av arterna och ekosystemtjänsterna kan säkerställas genom skötsel eller anpassat brukande där skogen fortsätter göra en stor klimatnytta och ersätter fossila och miljöskadliga material.

Naturskyddsföreningens företrädare raljerar om min syn att det inte skulle finnas arter knutna till lövträd i skuggiga miljöer. Detta har jag aldrig hävdat. Men arter förflyttar sig i landskapet. En art som lever på asp eller andra pionjärträd i en skuggig miljö måste förr eller senare hitta en ny plats om inga skötselinsatser görs. Gamla träd dör och nya pionjärträd etablerar sig sällan utan rikligt med ljus.  Vi måste därför komma bort från att se naturen som något statiskt där fri utveckling är den huvudsakliga vägen. I detta är sannolikt jag och Naturskyddsföreningen överens. Men för att komma dit måste vi hitta nya instrument som medger att naturvård och brukande kan kombineras och som uppmuntrar till naturvårdande skötsel"

Gunnar Lindén
Naturvårdsspecialist, LRF Skogsägarna

Erik Klefbom