Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag30.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Smart arkitektur ska förbättra hälsan bland psykpatienter

Publicerad: 13 September 2016, 08:32

I oktober invigs Rättspsykiatriskt Centrum i Trelleborg. Anläggningen är ett av Sveriges största och mest effektiva passivhus. Men arkitekturen är inte bara miljövänlig, den ska också bidra till att förbättra patienternas hälsa.


Ämnen i artikeln:

Passivhus

Den tredje oktober flyttar verksamheten in i Rättspsykiatriskt Centrum i Trelleborg (RPC). Byggnaden uppfyller Miljöbyggnad nivå Guld och är dessutom ett av Sveriges största passivhus. Anläggningen är självförsörjande då det kommer till uppvärmning och producerar dessutom mer energi än det förbrukar.

Enligt Anna Bergström, arkitekt och affärsansvarig för Vårdbyggnad på BSK Arkitekter, är arkitekturen ett resultat av två sorters krav, hållbarhetskraven och den psykiatriska verksamhetens krav, som har fogats i varandra.

– Passivhuskraven och verksamhetskraven är på vissa punkter motsägelsefulla, men jag är stolt över hur vi lyckats foga samman dem till en bra helhet.

Hur kan den här arkitekturen leda till bättre vård och spara energi samtidigt?

–I en rättspsykiatrisk anläggning är arkitekturen en av flera avgörande faktorer för en god vård- och arbetsmiljö. Målsättningen med placeringen och den arkitektoniska gestaltningen är en byggnad där de olika delarna harmonierar med det omgivande landskapet. Syftet är att skapa en miljö som uppmuntrar till samtal och gemensamma vardagliga aktiviteter, samtidigt som patienters och medarbetares behov av avskildhet och integritet tillfredsställs. Byggnaden måste erbjuda variation, utan att kompromissa med verksamhetens särskilda behov.

–I en miljö där patienter och personal ska vistas dygnet runt, vill man också erbjuda så mycket dagsljus, frisk luft och natur som möjligt i vårdmiljön. Detta kan man göra med exempelvis gröna gårdar och generösa glaspartier mot ljus och utblickar för en naturlig dygnsrytm. Utblickarna gör det lättare att orientera sig, samtidigt som de rumsliga sambanden blir tydliga. Personalens administrativa lokaler och egna pausytor vänder sig mot staden och havet. Patienternas miljöer vänder sig dels in mot den stora innergårdens grönska och dels ut mot de öppna fälten direkt utanför patientrummen.

– Men den här arkitekturen innebär att man får en något flikig volym med många fasader som dessutom är generöst uppglasade. Det går stick i stäv med den ideala volymen för en byggnad där man vill spara energi,  som är en tät sfär med minimal omslutande yta.

– Vi har hanterat denna paradox genom att optimera byggnadens volym, takets vinklar och fönsterstorlekar utifrån väderstreck, topografi, vindförhållanden, passivhuskrav och verksamhetens programkrav. Fasadvinklarna och de lutande taken samspelar med det omgivande landskapet. De tre avdelningarna sprider ut sig i landskapet på ett sätt som tar till vara på dagsljuset och ger vackra utblickar över fälten. Takets vinklar ger också bra förutsättningar för solpanelerna och man har också ett eget vindkraftverk som genererar energi från vinden på den skånska slätten.

Vad kan man lära sig av projektet som går att applicera på övrig byggsektor?

– Att man som byggherre ska ha en tydlig programförklaring som förklarar vad man vill åstadkomma med ett projekt och vilka de prioriterade målsättningarna är. Det går inte att få allt samtidigt, man måste välja och prioritera för att slutresultatet ska bli så bra som i exempelvis RPC. Programförklaringen ska vara välförankrad hos alla beslutsfattare och projektmedlemmar och leva genom hela projektet. Då blir det en bra beställning som leder till god arkitektur.

Lina Rosengren

Ämnen i artikeln:

Passivhus

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.