Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Smarta ögon sorterar batterier i Göteborg

Publicerad: 9 juni 2010, 04:19

Göteborgsföretaget Optisort vill sortera hushållsavfall med hjälp av artificiell intelligens. Det första steget tas nu vid Renova i Göteborg där Optisorts teknik är kärnan i en anläggning för automatisk sortering av batterier.


Ämnen i artikeln:

CleantechTeknikÅtervinningMiljöteknikGreentechForskningIngenjör

Hälften av alla batterier som samlas in i Sverige hamnar hos Renovas anläggning för farligt avfall i Göteborg. Det handlar om 1.200 ton batterier med varierande innehåll av exempelvis bly, kvicksilver och kadmium. Det är batterier som i dagsläget sorteras manuellt av mellan fyra och sex personer.

Det här ska förändras med hjälp av Göteborgsföretaget Optisort. Företaget utvecklar teknik för precisionssortering av stora materialflöden inom återvinningsbranschen. Applicerat på Renovas batteriberg innebär det att batterierna ska sorteras automatiskt med avseende på miljöfarligt innehåll och bra fraktioner för metallåtervinning. Det enda automatiska inslaget i dagsläget är avskiljning av knappcellsbatterier som vaskas fram med hjälp av mekaniska galler.

– Manuell sortering är den gängse metoden i världen i dag, säger Hans Eric Melin, vd på Optisort.

För människor är det en enkel match att identifiera batterier.
Tricket är att lära datorerna göra det, och att göra det snabbt.

Konkret bygger Optisorts teknik på industrikameror som granskar objekt. Objekten kan till exempel flyta förbi på ett löpande band. Med hjälp av hjärtat i utrustningen – en programvara för bildanalys – granskas upp till ett hundratal egenskaper hos objekten, exempelvis form, färg, kontrast, symboler eller text. Till detta är avskiljningsutrustning ansluten, exempelvis en plockrobot eller en tryckluftsanordning, som separerar förbipasserande objekt genom att de helt enkelt plockas eller blåses bort.

Optisort har i dag lyckats identifiera alla typer av batterier på marknaden. Att det är just batterisortering som är företagets första område ser Hans Eric Melin bara som en fördel.

– Vi blir en ”big fish in a small pond”, marknaden för just den här applikationen är liten men problemet är väldigt stort. Det finns bara ett fåtal anläggningar i Europa som har automatisk batterisortering men de är proprietära och knutna till återvinningsföretagen. Dessutom bygger de på väldigt stora volymer, säger Hans Eric Melin.

I Europa sorteras och återvinns cirka 45.000 ton batterier varje år, men många anläggningar är relativt små. Optisort räknar med att en anläggning för mellan 2.000 och 4.000 ton per år kan kosta mellan två och fem miljoner kronor vilket placerar tekniken i en division där de kan vara aktuella för andra än globala återvinningsjättar.

Skiss över batterisortering enligt Optisort.

Men artificiell intelligens kan förstås användas för fler typer av avfall om den vidareutvecklas i den riktningen. Ett exempel är elektronikskrot där Optisort för närvarande också bedriver arbete. Störst potential för tekniken ser företaget emellertid inom hushållsavfall. Inom maskinell sortering av avfall är en slags förebild de ”murfar” som finns i bland annat USA och Storbritannien. På en ”murf”, eller MRF, Material Recovery Facility, sorteras avfall för återvinning i efterhand, istället för att som i dag sorteras vid källan. Kännetecknande för murfar är att de är mycket stora.

– Det finns fantastiska system i de här murfarnas som bygger på en rad olika principer, även optiska. På pappret borde vi inte ha någon plats i det här eftersom att det finns så pass mycket bra lösningar. Problemet är att den här typen av anläggningar gärna springer iväg till uppåt 100 miljoner kronor, säger Hans Eric Melin.

Anledningen till de massiva investeringarna är de stora volymer, uppåt 100.000 ton, som krävs för att hanteringen ska bli lönsam. Hans Eric uppskattar mängden från en medelstor svensk stad till cirka 10.000 årston.

– Vi tror att vi har en lösning på vad vi kan kalla mini-murfar för exempelvis lokalt bruk i en stad. Det möjliggör optimerade transporter för att sortera avfallet tidigare än i dag, det är källsortering längre fram i kedjan men inte så långt fram att du kommer till de här högvolymsanläggningarna.

Kort sagt vill Optisort utmana den etablerade modellen med källsortering som vi svenskar känner den. Visionen är att vi, istället för att släpa plast, papper, kartong, glas och metall till återvinningsstationerna, ska låta hanteringen ske vid dessa mini-murfar. Företaget menar att det här dels blir bekvämare för hushållen, dels låter oss höja ambitionerna med vår återvining. Istället för att enbart elda upp sopor kan vi bli ett ”återvinningsland”.
– Vi återvinner mer än många länder, men det känns som om vi har stagnerat. Titta på plast till exempel, vi återvinner kanske 30 procent. Det skulle kunna vara 90 procent, menar Hans Eric.

Hans Eric Melin, vd på Optisort, vill se ett Sverige som är
bättre på återvinning. "Det känns som att de har stagnerat",
säger han.

Delvis handlar det om ett paradigmskifte för den svenska återvinningsmodellen. Från att ha betraktat återvinningsarvebete som något ”grönt” handlar det om affärer. Återvunnet material är en industriresurs.

– Miljöfokuset har inte på något vis varit dåligt, men ibland kan jag känna att det har gjort oss lite förblindade kring varför vi gör vissa saker. Jag upplever att man i andra länder som exempelvis Tyskland och Holland har kommit längre och är på en annan nivå. När man träffar återvinnare där snackar man med råvarumänniskor och gruvmänniskor.

– Det slutgiltiga är att öka värdet på materialet, man vill att det återvunna materialet närmar sig i processkostnad vad det ursprungliga materialet kostar. Det tror vi är den viktiga drivkraften i det här, säger Hans Eric.

Jonnie Wistrand

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.