Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag24.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Solsegel ett steg närmare verklighet

Publicerad: 19 November 2009, 07:14

Segla med solkraft – ett (nästan) gratis alternativ till raketbränsle.


Fyra år efter att deras första solsegel hamnade i havet istället för i omloppsbana, på grund av en bristfällig rysk raket, berättar The Planetary Society att de kommer att försöka skicka up en ny raket mot slutet av 2010. Raketen kommer att innehålla ett rymdskepp som ska drivas framåt av solljusets strålningstryck.

Så här kommer LightSail att se ut när det stora solseglet vecklats ut.

LightSail-1 kommer att bli den första i en trio med solseglare. Det var den store SF-författaren och astronomen Carl Sagan som föreställde sig rymdfarkoster för interstellära resor som drevs med solljus.

Solseglaren kommer att drivas framåt av solljusets tryck, alltså fotoner som studsar mot en förspeglad yta, och inte av partiklarna i solvinden. Trycket är inte stort och farkosten skulle accelerera väldigt långsamt, men till slut kunna uppnå en otrolig hastighet eftersom trycket är konstant under lång tid. En raket, å andra sidan accelererar ordentligt, men bränslet tar slut väldigt snabbt.

Om en färd pågick i flera år skulle farkosten kunna nå över 100.000 km/t och skulle kunna ta sig ur solsystemet på fem år, istället för de 25 år som behövs med nuvarande metoder (läs: Voyager).

Den första solseglaren Cosmos-1 som Planetary Society försökte skicka upp, störtade i havet år 2005 efter att den ryska missil den skickats upp med, från en rysk ubåt under Barents Hav, gick sönder.

Den nya solseglaren kommer att baseras på mikrosatelliter av typen CubeSat, småsatelliter som utvecklats för att universitetsstudenter en chans att skicka upp saker i rymden. LightSail-1 kommer att bestå av tre kubsatelliter och bli i storlek med en skokartong. Vid uppskjutningen är de fyra trekantiga solseglen av mylar att ligga hopskrynklade i en volym inte större än 3,3 liter, varefter de spänns ut och får en yta av cirka 32 kvadratmeter.

En närbild på själva satelliten i seglets mitt. Själva solseglet finns inte med, men du ser de utfällda solpanelerna, och kubsatelliten längst fram. Solseglet ska ligga i de triangulära utrymmena som täcktes av solseglen när det hela var hopfällt (puffbilden).

Avsikten är att solseglaren ska gå i bana runt jorden på en höjd av endast 800 kilometer och fungera ett par dagar, bara för att man ska kunna konstatera att den fungerar och kunna mäta accelerationen. Det hela kommer att kosta ungefär 1,8 miljoner dollar och intressant nog kommer hela summan från privata sponsorer.

Bärraketen har inte utsetts ännu, men eftersom LightSail är så liten kan den hänga med som extralast på snart sagt vilken raket som helst som ska till den avsedda omloppsbanan.

Sedan kommer LightSail-2 som ska gå mycket högre, och LightSail-3 som ska skickas ännu längre ut i rymden och de båda senare färderna kommer att pågå mycket längre än den första.

Det är väl rimligt att anta att om man ska någonstans i solsystemet måste solseglet bli flera tiotals kvadratkilometer stort. Det är förmodligen inte omöjligt, bara man kan skaffa mylarplast som är tillräckligt tunn. Sen sätter man tyngder i periferin och roterar hela paketet tills plasten slungas ut till ett plan. Med lite smart tänkande kanske planet kanske fås att bli paraboliskt och inte plant, så det kan fungera som riktantenn mot Jorden också. På långt avstånd är det ingen större skillnad på Jorden och Solen. Om en eller annan meteorit skulle slå igenom här och där, skulle förmodligen inte spela någon roll heller. Det är klart att när solseglet kommer ut utanför heliopausen och möter turbulens och strålning från andra stjärnor, knycklar det förmodligen ihop sig. Men vilka bilder farkosten har kunnat ta innan dess!

Läs mer hos The Planetary Society: www.planetary.org/home

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.