Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag09.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Spanarna: Det som saknades i Svenskt Näringslivs debatt var miljöns röst

Publicerad: 5 Juli 2012, 16:17

Spanarna söker efter tecken i Almedalen


Fältbiologerna
Enligt FN behöver matproduktionen globalt öka med 70 % till 2050. Det innebär givetvis en gigantisk utmaning för ett system som redan upplevs överutnyttja resurserna.

På Fältbiologernas seminarium "Hållbart jordbruk" diskuterades detta och ett antal tillhörande frågeställningar som hur man ska kunna få fler unga människor att satsa på jordbruk. På grund av EU-stödet har priset på jordbruksfastigheter nästan fördubblats under de senaste åren. Det gör det svårare för unga att köpa jordbruksfastigheter utan att binda upp sig med stora lån. En annan begränsande faktor för unga är att äldre lantbrukare sitter och håller på sina jordbruk för att fortsatt kunna erhålla EU-stöd.

Vidare diskuterades hur man ska kunna väva in hållbarhetsfrågan i jordbruksutbildningen på ett bättre sätt. På agronomutbildningen saknas idag fördjupad utbildning kring hållbart jordbruk och vad det innebär samt hur jordbrukets måste förändras för att kunna anpassas till framtida klimatförändringar.

Fältbiologerna anser att dagens jordbruk är ohållbart. Monokulturer ger inte utrymme för biologisk mångfald, kretsloppen sluts inte och man är i allt för stor utsträckning beroende av fossila bränslen för att producera mat. Vidare anser man att det behövs en större mångfald inom jordbruket och man vill främja småskaligt jordbruk som minskar användningen av kemikalier.

På frågan ”Vad menar ni med ett småskaligt jordbruk?” svävade Fältbiologerna på svaret, vilket blottar lite grann den avsaknad av strategi och målbild som verkar finnas inom organisationen. Det förstärktes när man försökte svara på frågan hur man arbetar med de strategiska frågorna, som till exempel hur man hanterar frågan kring ett ökat behov av livsmedel och en ökad utmaning i att kunna odla på grund av klimatförändringar och annan miljöpåverkan. Inom detta område har Fältbiologerna otydliga och dåligt genomtänkta svar.

Vidare har de liten kunskap om den stora omställning som sker hos de stora livsmedelsjättarna när det gäller inköp av råvaror som är framställda på ett hållbart sätt. Det verkar snarare som om man generellt är emot stora företag även om de har en stor möjlighet att påverka och är de som tar denna omställning på största allvar.

På frågan om fältbiologerna tycker det är viktigt att Sverige är självförsörjande på mat, svarar man att Sverige bör ta sitt ansvar och visa att det går att producera mat på ett hållbart sätt, även om det inte behöver innebära att Sverige behöver stänga gränserna men att vi bör gå före och visa vägen för ett hållbart jordbruk.

Socialdepartementet
Varje år upphandlar stat och kommun varor och tjänster för över 500 miljarder kronor. Inom EU utgör den offentliga upphandlingen cirka 17 % av den samlade BNP.

Offentlig upphandling får allt större betydelse och hamnar allt oftare i debattens fokus. Under seminariet diskuterades hur myndigheter och kommuner kan ställa kvalitetskrav på varor och tjänster, hur mycket resurser upphandlingsfunktionen behöver och hur myndigheter och kommuner kan följa upp att de får det de betalar för.

De som arbetar med offentlig upphandling arbetar idag med ett stelbent och otydligt regelverk, där en ständig spänning uppstår mellan lägsta pris och kvalitet.

Det är också oklart vilka krav får man ställa, det kan handla om allt från miljökrav till krav på djurskydd mm. Även de jurister som arbetar med frågan och ger rekommendationer till det offentliga har ibland svårigheter att tolka de komplicerade regelverken där ofta nationella krav och EU-krav står emot varandra.

Samtidigt är det beklämmande att endast 25 % av myndigheterna följer upp att ställda krav uppfyllts. Ett annat stort problem är att de ärenden som går till överprövning kraftigt fördröjs på grund av långsamma processer i de domstolar som behandlar ärendena. Men mest beklämmande är kanske det faktum att små företag har oerhört svårt att delta i offentliga upphandlingar. Det förkroppsligades av en företagare från Gotland som drev fem företag och var med på seminariet. Hans företag har deltagit i sju upphandlingar och där varje upphandling tagit i genomsnitt cirka 40 arbetstimmar i anspråk. Nu kommer han inte delta i någon ytterligare offentlig upphandling. Det är helt enkelt för dyrt.

Just nu ser EU över de gemensamma direktiven. I de nya direktiv, som är under utarbetande, föreslås att all upphandling ska vara digital senast två år efter att de nya direktiven sjösatts. Det innebär att processerna blir betydligt snabbare, att insamling av statistik och möjligheten till att göra fel minskar. Från svensk sida tycker man att det går åt rätt håll men att direktiven kan bli betydlig bättre.

I Sverige genomförs nu en offentlig upphandlingsutredning som Anders Wijkman ansvarar för. En slutrapport kommer att presenteras under hösten och utredning en kommer på djupet ge rekommendationer till hur den offentliga upphandlingen kan effektiviseras och hur man kan säkerställa att den tar hänsyn till viktiga faktorer som hållbar utveckling, prisbild och förenkling för småföretagare.

Almega som också deltog i seminariet tryckte på att en av de viktigaste faktorerna för att en upphandling ska bli bra är att man skickar ut förfrågningsunderlaget på öppen remiss och att synpunkterna är öppna för alla. För mer information se: www.upphandlingsutredningen.se

Svenskt Näringsliv
Seminariet handlade om faktumet att handläggningstiderna är långa för miljöprövningar enligt miljöbalken. Tre industriaktörer, två politiker samt Naturvårdsverkets generaldirektör debatterade. Industrirepresentanterna från Bottnia-banan, Stora Enso och Ragnsells gav alla bra beskrivningar av hur omfattande tillståndsprövningen är. Politikerna ägnade sig åt lite pajkastning men var överens de också. Diskussionen blev lite meningslös när det började låta som om miljölagstiftningen var det enda som avgjorde om Sverige skulle vara bäst eller sämst i Europa på industriella investeringar och konkurrenskraft.

Problemet är dock reellt och har varit känt en längre tid, men alltför lite har hänt. Konkreta åtgärder för att förenkla och snabba upp handläggning bör inte vara omöjliga. Arbete pågår. Konkreta mål och åtgärder för en effektivare handläggning vore önskvärt.

Det som saknades i debatten var miljöns röst. Miljöbalken finns för att värna miljövärden i Sverige och vi är inte på väg att nå flertalet av de 16 nationella miljömålen. Debatten hade blivit mer nyanserad och intressant om balansen mellan miljövärden och industriell konkurrenskraft hade lyfts fram.

Fores, Timbro och Global utmaning
Seminariet handlade om populism och hur vi ska förhålla oss till denna. Paneldeltagarna lyfte alla Sverigedemokraterna som det främsta exemplet på populism. Populismen definierades såhär av paneldeltagarna: Att formulera komplexa problem på ett väldigt enkelt sätt och skylla läget på en annan grupp än den man själv representerar, en så kallad politisk quick fix, att man säger sig vara på folkets sida mot etablissemanget och att man gärna ställer grupper mot den varandra, och samtidigt menar att vinner den ena gruppen så måste den andra förlora.
I
Vidare menade panelen att de övriga etablerade partierna hade problem att bemöta Sverigedemokraternas retorik då SD använder en värderings- och känslobaserad retorik och sådan vinner alltid över retorik baserad på ekonomi eller forskningsrön och liknande. De övriga partierna måste börja förmedla sina känslor och värderingar igen för att återta initiativet i den politiska debatten och kunna ta udden av Sverigedemokraternas argument

Folkpartiets partiledartal

Folkpartiets partiledare Jan Björklunds tal var ett tal fyllt att politiska förslag. Björklund började med att betona Sverige ska vara ett land präglat av öppenhet och medmänsklighet; flyktingar är, och kommer att förbli, välkomna till Sverige och Sverige behöver arbetskraftsinvandring. Men integrationspolitiken behöver fortsatt utvecklas. Europa behöver mer samarbete och inte mindre. Sverige måste rustas för globala konkurrensen och näringslivets konkurrenskraft måste stärkas. Björklund har idag lanserat ett förslag till en ny svensk arbetsmarknadsmodell med en moderniserad arbetsrätt baserad på kompetens med individuell lönesättning samt en ny arbetslöshetsförsäkring som ska omfatta alla. Marginalskatten bör sänkas och värnskatten tas bort. Forskning och näringsliv måste samarbeta och ökade resurser behövs till forskningen. I och med ESS kommer Lund och Sverige bli ett globalt forskningscentrum och Folkpartiet vill även ha ett biomedicinskst forskningscentrum i Uppsala. Vidare betonades miljöhoten mot Östersjön och klimatfrågan men även andra miljöfrågor och att skatten på utsläpp av kadmium bordr återinföras. Valfrihet i skola, vård och omsorg är positivt men Solkinspektionen bör stärkas och en Socialinspektion införas. I och med den förda skolpolitiken sker en total omläggning av den svenska skolan och det kommer att ta tid innan vi ser resultaten av dessa förändringar, fler reformer kommer även att behövas. Kommunaliseringen av skolan var ett stort misstag, som bland annat sänkte lärarnas status, och skolan bör återförstatligas.

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.