lördag28 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Storstädernas ilska: ”Regeringen slår undan benen för vårt klimatarbete”

Publicerad: 6 december 2022, 09:30

Regeringens ändring av reduktionsplikten innebär att det blir svårare också för kommuner nå sina klimatmål, det säger Stockholms stads miljö- och klimatborgarråd Åsa Lindhagen (MP).

Foto: TT/Björn Larsson Rosvall, TT/Fredrik Sandberg, TT/Johan Jeppsson

Att reduktionsplikten ska sänkas till EU:s lägstanivå försvårar inte bara möjligheterna för Sverige att nå sina klimatmål. Även landets kommuner och företag ser ut att få det tuffare att klara av sina respektive målsättningar. Från exempelvis Stockholms stad och från Göteborgs stad hörs nu kritiska röster till regeringens agerande.

Ämnen i artikeln:

VeckobrevKlimatpolitikTrafikToppnyheter onsdag

Anders Hellberg

anders.hellberg@aktuellhallbarhet.se


Regeringens sänkning av reduktionsplikten ser ut att få konsekvenser för många av landets kommuner och företag. Deras klimatmål kan nämligen också påverkas av hur stor andel förnybara biodrivmedel som blandas in i den bensin och diesel som säljs vid landets tankstationer.

Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd i Stockholms stad, säger till Aktuell Hållbarhet att regeringen har agerat ansvarslöst i frågan:

– Globalt befinner vi oss i en akut klimatkris. Ändå väljer Sveriges regering att driva en politik som ökar utsläppen, där många av de mest framgångsrika klimatreformerna nu håller på att monteras ned. Dessvärre slår det här undan benen också för kommunernas klimatarbete.

I regeringens budgetproposition som presenterades i november konstateras att Sverige var på god väg att nå det nationella transportmålet – det mål som säger att utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010 års nivåer. 

Den planerade sänkningen av reduktionsplikten som regeringen vill införa innebär dock att det nu blir svårt. Regeringen förklarar det så här:

”Till följd av de åtgärder som föreslås eller aviseras i denna budgetproposition för 2023, förväntas utsläppen öka i närtid. Det beror framför allt på effekten av att regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket gäller under mandatperioden. Regeringen bedömer att transportmålet inte kan nås, utan ytterligare åtgärder behövs både nationellt och på EU-nivå för att nå det.”

Bara ändringen av reduktionsplikten, berättar Åsa Lindhagen, kan för Stockholms stad innebära en årlig utsläppsökning med cirka 40 000 ton räknat i koldioxidekvivalenter, som nu alltså måste hämtas hem på något annat sätt. 

– Vi ger förstås inte upp för det. Om klimatpolitiken raseras nationellt, då har städer och företag en ännu viktigare roll i att gå före i omställningen, säger Åsa Lindhagen.

Stockholms stad, som efter valet i september fick ett nytt styre bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, har i dagsläget flera nya klimatmål på gång, enligt miljö- och klimatborgarrådet. Några av de viktigaste förändringarna handlar om att Stockholm ska vara klimatpositivt 2030 i stället för 2040 som det tidigare var sagt, att de konsumtionsbaserade utsläppen också ska halveras till dess, och att biltrafiken ska minska med 30 procent, även det till år 2030.

– Vårt tydliga budskap, både nationellt och internationellt, är att Sveriges huvudstad tänker agera precis tvärtemot vad den svenska regeringen gör. Här kommer vi skärpa klimatmålen och vi kommer jobba ännu hårdare för att nå dem, avslutar Åsa Lindhagen.   

Också Göteborgs stad har uttryckt oro över regeringens förändringar av reduktionsplikten. Även här är det Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som styr. Men det var under den förra mandatperioden som det beslutades om ett nytt klimatprogram som sträcker sig fram till 2030. I klimatprogrammet görs klart att Göteborgs stad vill gå ännu snabbare fram än vad Sverige gör på nationell nivå. I stället för att klimatpåverkan från transporter ska minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010, vill man i Göteborg komma ned i minst 90 procent.

Ett svårt mål i sig. Som nu alltså har blivit betydligt knepigare. 

Malin Östblom, miljöstrateg på Trafikkontoret i Göteborgs stad, förklarar i en skriftlig kommentar hur man ser på utmaningen:

 ”En stor sänkning av reduktionsplikten kommer innebära att Göteborgs stad får det väldigt mycket svårare att nå stadens mål om att minska klimatpåverkan från transporter med 90 procent till 2030 jämfört med 2010. Det målet kan inte nås utan kraftfulla åtgärder på nationell nivå som leder i samma riktning. En sänkt reduktionsplikt innebär att motsvarande utsläppsminskning behöver åstadkommas genom ännu snabbare elektrifiering och ytterligare minskat trafikarbete i Göteborg. Det kommer att bli mycket svårt att lyckas med på den korta tid som är kvar till 2030.”

I kommande numret av Aktuell Hållbarhet görs en längre genomgång vad gäller konsekvenserna på nationell nivå då det gäller regeringens föreslagna förändring av reduktionsplikten. Tidningen når prenumeranterna senare denna vecka.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev