Streaming en av flera okända klimatbovar

Internet och digitala tjänster är en integrerad del av våra liv, som få kan eller vill vara utan. Många viktiga samhällsfunktioner är också beroende av tillgång till nätet. Digitaliseringen av samhället kan hjälpa oss att minska vår klimatpåverkan genom effektivisering och automatisering, ökade möjligheter till smart styrning av fordon, hus och industriprocesser och genom helt nya sätt att möta samhällets behov.

Men den nya tekniken slukar enorma mängder el. Varje gång vi loggar in på vår internetbank, strömmar en film eller gör en internetsökning så startar en energikrävande process i ett datacenter. Fem miljarder nedladdningar och strömningar av 2017 års megahit ”Despacito” estimeras att ha förbrukat lika mycket elektricitet som länderna Tchad, Guinea-Bissau, Sierra Leone och Centralafrikanska republiken under ett år, enligt forskningsprojektet Eureca.

I dag beräknas datacenter och digital infrastruktur stå för 3 procent av den globala elförbrukningen och för 2 procent av världens koldioxidutsläpp – i nivå med utsläppen från flygindustrin. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan datacenterindustrin komma att stå för runt 20 procent av elförbrukningen och 5,5 procent av koldioxidutsläppen inom en 5–10 års period.

Internetanvändning och digitalisering har potential att både underlätta och försvåra våra möjligheter att nå klimatmålen. För att ta tillvara den positiva potentialen är det helt grundläggande att data lagras och hanteras på ett hållbart sätt. Då krävs att datacenter drivs med förnybar el och att aktörer arbetar systematiskt för att minska elförbrukningen och utveckla smarta lösningar, exempelvis genom att låta överskottsvärme från servrar användas i fjärrvärmenät för att värma bostäder.

En Sifo-undersökning som DigiPlex låtit göra visar att svenskarna vill kunna göra gröna val även när det gäller deras internetanvändning. Sju av tio, 72 procent, tycker att det är viktigt att digitala tjänster har en så liten klimatpåverkan som möjligt. Nästan lika många, 69 procent, vill ha en klimatmärkning för digitala tjänster.

I dag är det få konsumenter som ens vet i fall deras internetanvändning sker genom ett energislukande datacenter som drivs av brunkol med stora utsläpp av koldioxid, eller om de drivs av energieffektiva anläggningar med förnybar el i form av vatten-, vind- eller solkraft och små eller inga koldioxidutsläpp. Med en tydlig klimatmärkning kan konsumenterna ges möjlighet att aktivt välja de digitala tjänster som har lägst klimatpåverkan.

En klimatmärkning skulle öka trycket på leverantörer av digitala tjänster att lagra data i energieffektiva datacenter som drivs av förnybar el, och det skulle ge leverantörer med klimatsmarta lösningar en tydlig konkurrensfördel. Ett första steg för leverantörerna är att öppet redovisa sin elförbrukning och klimatpåverkan.
Forskningen visar att vi bara har ett drygt årtionde på oss att drastiskt minska de globala utsläppen av växthusgaser om vi ska undvika de allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringen. Vi har inte råd att låta utsläppen från internetanvändningen öka.

Bara 23 procent av svenskarna är beredda att minska sin egen användning av internet och digitala tjänster för att minska klimatpåverkan. Lösningen måste i stället vara en hållbar lagring och hantering av data, och genom att hjälpas åt kan vi klara utmaningen.

Konsumenter kan redan i dag börja efterfråga hållbar datalagring och ställa krav på ökad transparens om klimatpåverkan. Leverantörer av digitala tjänster kan redovisa elförbrukning och klimatpåverkan, i årsrapporter och lättillgängligt på sina webbplatser, och driva på för en klimatmärkning som underlättar konsumenternas val. Vi i datacenterbranschen kan fortsätta att utveckla allt mer energieffektiva datacenter som drivs av förnybar el och drar nytta av överskottsvärmen.

Tillsammans kan vi möta en digitaliserad framtid utan ökad klimatpåverkan från datacenter och digital infrastruktur.

Fredrik Jansson,
strategichef, DigiPlex