Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag04.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

”Svensk miljöförvaltning styrs av äldre män med svensk bakgrund”

Publicerad: 27 Juni 2017, 12:56

Det är äldre män med svensk bakgrund som beslutar hur svensk naturresurshantering ska se ut. Det visar en avhandling från Södertörns universitet.


Kvinnor, unga och invandrare deltar sällan i de processer som styr mycket av svensk miljöförvaltning. Det konstaterar Linn Rabe, doktor i miljövetenskap vid Södertörns högskola i sin avhandling ”Participation and Legitimacy: Actor Involvment for Nature Conservation”.
– Deltagandeprocesser är en viktig byggsten i hur vi organiserar vår miljöpolitik, inte minst när det gäller vår resurshantering. När den typiske lokale aktören i dessa frågor är en äldre man med svensk bakgrund får vi en snedvridning i demokratin när det kommer till naturresurshantering. Alla sätt att uppleva, behöva och vara i naturen kommer inte fram. Det blir den som skriker högst som hörs mest, säger Linn Rabe till Aktuell Hållbarhet.

Att skapa deltagandeprocesser som når effektivitetsmål och miljömål, samtidigt som de uppfyller de demokratiska värdena, är ganska svårt menar hon.
– Det är väldigt tydligt att unga människor, människor med annan etnisk bakgrund, människor med lägre utbildningsnivå och kvinnor har svårare att komma in i de här processerna och göra sin hörda. Det är mest män som är vana att vara i den här typen av politiska rum.

Hur kommer det sig att kvinnor, som enligt flera undersökningar är mer miljömedvetna och mer engagerade i miljöorganisationer än män, har svårt att göra sig hörda i de här frågorna?
– Det är en jätteintressant fråga och jag håller med dig, även om jag inte studerat detta specifikt. Ett svar kan vara att många av de här processerna inte är heta nog för att engagera de miljöorganisationer där många medlemmar är kvinnor. Vi har en väldigt stor referensapparat när det kommer till samråd i Sverige och det gör att miljöorganisationerna inte har tid och möjlighet att gå in i alla processer. I de vanligaste processerna finns sällan miljöorganisationerna med, där är det främst markägare och mindre intresseorganisationer och det verkar i större utsträckning bestå av män. Om det är ett par som tillsammans äger mark så är det vanligare att mannen representerar familjen. Om man tittar på de fall som jag tittat på i min studie så verkar det vara så att om man utser representanter så är det i större utsträckning män som utses att representera organisationer, intressegrupper och grannar. Men om det är en mer inkluderande process som tillåter fler aktörer att vara med så gynnar det kvinnors möjlighet till deltagande.

Läs Linn Rabes avhandling här

Lina Rosengren

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.