Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag12.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Svenska företag är sårbara för nya skandaler

Publicerad: 30 Januari 2006, 13:50

Många svenska bolagsstyrelser saknar kompetens inom hållbar affärsutveckling och svensk kod för bolagsstyrning ger inget tydligt stöd i att hantera kraven. De är därför sårbara för nya skandaler, skriver Lars-Olle Larsson, specialistrevisor och expert på hållbarhetsredovisning och intern kontroll i Öhrlings PricewaterhouseCoopers.


Av Lars-Olle Larsson

Frågorna om hållbar affärsutveckling och socialt ansvarstagande växer i betydelse. Men svenska styrelser missar ofta kopplingen mellan styrelsearbetet, företagets sociala ansvar och den interna kontrollen.

För 15 år sedan ansågs miljöredovisning flummigt och svårt att redovisa. Nu hörs ungefär samma argument när det gäller hållbarhet och socialt ansvarstagande. Men om man sätter sig in i globala frågor som växthuseffekt, brist på mänskliga rättigheter och fattigdom i världen blir det uppenbart att företagen måste adressera dessa problem samt placera in problembilden i bolagets affärskontext. Internkontrollen av att uppförandekoden efterlevs blir då en naturlig del av bolagets samlade internkontrollarbete.

Sverige ligger efter
Svenska företag ligger efter när det gäller redovisningen av hållbar affärsutveckling och socialt ansvarstagande. I länder som Japan, Nederländerna och Storbritannien har utvecklingen kommit betydligt längre. Totalt i världen redovisar 60 procent av de 250 största företagen det sociala ansvaret i separata hållbarhetsredovisningar (Sustainability Reports). I Sverige är det bara 20 procent av de hundra största företagen som gör det. Endast en handfull företag såsom exempelvis SAS, SCA och SKF har bestyrkta redovisningar.

De företag som bortser från denna typ av redovisning tar mycket stora risker.
Antalet intressenter runt företagen växer ständigt vilket kan innebära en ökad risk. Förr räknades i stort sett bara ägarna och kunderna till intressenterna. Nu räknar vi även in leverantörer, underleverantörer, medarbetare i fjärran länder och boende i fabrikernas närhet dit.

Därmed är företaget sårbart för massmediala skandaler i en högre utsträckning än tidigare. Det kan handla om barnarbete, yttre miljöpåverkan eller arbetsmiljöfrågor. När de stora rubrikerna är ett faktum är det i allmänhet för sent att agera. De ekonomiska konsekvenserna kan ta år att reparera.
Koden för bolagsstyrning är en besvikelse när det gäller hållbarhetsarbetet. Den anger ingen värdegrund för företag – en klar miss. Koden talar explicit om den finansiella rapporteringen och om kontrollen av densamma. Den finansiella marknadens och fondernas intresse för bolagens extra-finansiella risker kräver emellertid att kodarbetet också omfattar hållbarhetsarbetet, internkontrollen och redovisningen (uttrycket ”extra-finansiella risker” hörde jag första gången då vi i ICC Commission on Business in Society lyssnade till en presentation av Angela de Wolff om hur den privata Schweiziska banken Lombard Odier Darier Hentsch nu rekryterat ett tjugotal etikanalytiker för att arbeta med etisk screening av de extra-finansiella riskerna i bankens innehav).

Det sociala ansvaret – en styrelsefråga
Många bolagsstyrelser missar kopplingen mellan styrelsearbetet och företagets sociala ansvar. Men om svenska företag ska etablera en hållbar affärsutveckling, måste dessa frågor upp på styrelseborden.

Här spelar valberedningarna en särskilt viktig roll. För att företaget ska klara att ta sitt sociala ansvar och redovisa det krävs att kompetens kring dessa frågor finns i styrelserna. Jag påstår att många svenska bolagsstyrelser idag saknar tillräcklig kompetens i detta risk- och möjlighetsområde. Det är valberedningarnas sak att se till att tomrummet fylls.

Utbildning av styrelseledamöter är därför en viktig fråga för att svenska företags konkurrenskraft ska kunna säkras i en tid av outsourcing med nya krav på ansvarsfullt företagande och större svårigheter att säkerställa kontrollen.

Lars-Olle Larsson

Lars-Olle Larsson kom i höstas ut med sin sjunde bok, ”Corporate Governance och hållbar affärsutveckling” (Ekerlids Förlag) och är krönikör i Dagens Miljö. Boken om Corporate Governance kan beställas genom www.ekerlids.com

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.