Svenska forskare: Ekonomisk tillväxt inte avgörande för hållbar utveckling

I den nya forskningsrapporten “Framtider bortom BNP-tillväxt”, som skrivits i ett samarbete mellan KTH, IVL Svenska Miljöinstitutet, VTI, Uppsala universitet, Södertörns högskola och Lunds universitet, beskrivs fyra scenarier där Sverige år 2050 lever utan tillväxt. Slutsatserna som dras av forskarna bakom studien är att tillväxt inte behövs, inte ens för ekonomisk hållbarhet.
– Mycket av dagens politik förutsätter tillväxt och den fråga vi ställer är om det verkligen är nödvändigt. Svaret vi kommer fram till är att tillväxten inte är nödvändig, säger Mikael Malmaeus, miljöforskare vid IVL, till Aktuell Hållbarhet.

I det tvärvetenskapliga forskningsprojektet har det tagits fram fyra scenarier för Sverige år 2050 som inte förutsätter ekonomisk tillväxt. I de olika scenarierna utreds hur två ekologiska mål och två sociala mål uppnås – klimatutsläpp, markanvändning, försörjningstrygghet och delaktighet. Alla scenarierna utgick från att konsumtionen inte ska fortsätta öka och i stället ligga kring nolltillväxt av BNP.
– Det är många som missförstår vad vi forskar om. Jag tror till exempel inte att det går att frikoppla BNP-tillväxt från resursutnyttjande. Men det betyder inte att vi inte kan ha teknisk utveckling eller annan typ av utveckling. Både teknisk utveckling och ökad välfärd kan frikopplas från resursutnyttjandet, men BNP mäter volymen av det vi producerar, inte kvalitet eller utveckling. Den ekonomiska aktiviteten som BNP fångar in är otroligt svår att frikoppla.

Tillväxtförespråkare lyfter ofta problem med arbetslöshet och instabila finansiella marknader vid låg tillväxt. Hur ser ni på dessa problem?
– Vi ser att en begränsad tillväxt skulle leda till ett antal kortsiktiga problem, bland annat finanskriser. Orsaken till problemen bygger i sin tur på att det alltid finns en underliggande förväntan på en fortsatt tillväxt. På lång sikt ser vi dock att de här problemen inte egentligen är kopplade till tillväxten.

Hur mycket sänker ni tillväxten i era scenarier?
– I våra scenarier cirkulerar tillväxten runt noll. Vi ligger på en materiell levnadsstandard i närheten av den vi har i Sverige i dag. Vi räknar inte på att vi ska gå väldigt mycket nedåt i konsumtionsnivå. Däremot blir allt annorlunda då vi räknar in cirkulär ekonomi, delningsekonomi och andra stora förändringar som vi förutspår.

Rönen i den svenska studien motsätter sig enligt Mikael Malmaeus inte så mycket i sak från slutsatser som dragits av andra kända lågtillväxtforskare som britten Tim Jackson och kanadensaren Peter Victor. Men Mikael Malmaeus säger att den här studien tittat djupare än de flesta andra studier på de rent ekonomiska konsekvenserna av en inbromsad tillväxt. Vad händer till exempel med finansmarknaden, arbetsmarknaden och skuldsättningen vid en nolltillväxt.
– Just ekonomins stabilitet är något som oroar många. Vår slutsats är att ekonomin egentligen inte är hotad av låg- eller nolltillväxt. På kort sikt finns det en rad problem, men de beror på att ekonomin har ställt in sig på att det alltid ska råda tillväxt. Vi tror att de flesta problemen i ekonomin begränsas i takt med att förväntningarna på tillväxt avtar.

Om era slutsatser stämmer, varför är tillväxten så viktig för världens företag och beslutsfattare?
– Jag tror att det finns en väldigt inarbetad syn på tillväxt. Tillväxt är en norm i nästan alla partiprogram, vi har ett stort antal myndigheter som arbetar med att främja tillväxt och till och med ett av FN:s hållbara utvecklingsmål handlar om tillväxt. Det är svårt att säga var roten till det här enorma fokuset på tillväxt kommer ifrån. Ett svar kan vara att tillväxt har varit en ganska bra lösning på fördelningsfrågor. Så länge vi har tillväxt så finns det ett löfte om att det hela tiden kommer att bli bättre föra alla, även om fördelningen är orättvis och ett fåtal får mycket mer än det stora flertalet. Utan tillväxt måste vi tänka mer på hur fördelningen av resurserna ser ut då vi inte kan utgå från att alla får mer hela tiden.

Er forskningen måste också ha hittat problem med nolltillväxt. Vilka är de allvarligaste problemen enligt er?
– Det handlar nog om svårigheten med resursfördelningen och de konflikter som kan uppstå kring det. De problem vi kan se när tillväxt bromsat på kort sikt handlar om arbetslöshet, skuldsättning och finanskriser. Men det är väldigt svårt att avgöra vad som är orsak och verkan här.

Mikael Malmaeus nämner Japan som ända sedan 1990-talet haft en minimal tillväxt.
– Här ser vi ett land där livet rullar på i stort sett som i andra rika länder. Det vi kan se är en enorm statsskuld, flera hundra procent av BNP. Samtidigt har landet ingen utlandsskuld, utan landet är istället skyldig sina medborgare pengar. På något sätt har medborgarna finansierat den här skulden genom pensionsbesparingar. Men visst, Japan har ett rejält finansiellt problem.

Hur tror du att era forskningsresultat kommer att tas emot?
– Ofta reagerar många tyvärr med ryggmärgen för den här typen av resultat. Folk tror ofta att vi menar att den tekniska utvecklingen ska utebli och att samhället ska backa. Jag hoppas att folk den här gången förstår att vi inte undersöker vad som händer om allt avstannar. Det enda vi undersöker är vad som händer om produktionsvolymerna och konsumtionsvolymerna inte fortsätter öka, utan att vi istället fortsätter utvecklas på andra sätt. Vårt mål är att få igång en mer nyanserad diskussion.

Läs “Framtider bortom BNP-tillväxt”