Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Svenska forskare: Tuffare krav och negativa utsläpp krävs för att nå klimatmålet 2045

Publicerad: 5 januari 2022, 13:52

Vindkraft är en nyckel för att få ner Sveriges utsläpp, enligt rapporten från Mistra. Markbygden 1101 utanför Piteå är Europas största landbaserade vindkraftspark.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Kraven på utsläppare måste bli tuffare. Det konstaterar ett 40-tal forskare från universitet, forskningsinstitut, företag och tankesmedjor i en färsk rapport.


2045 ska Sverige ha nått nettonollustläpp. En ny rapport från forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit visar vad som krävs för att nå dit.

– Det är fortfarande för billigt att släppa ut koldioxid, säger Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Rapporten beskriver hur Sverige kan nå målet om nettonollutsläpp till 2045. Det handlar om allt från teknisk utveckling till beteendeförändringar, regleringar och styrmedel.

Flera exempel på framsteg i klimatarbetet lyfts fram i rapporten. Kostnaderna för vind- och solkraft har sjunkit kraftigt, försäljningen av elfordon ökar snabbt och viljan att delta i omställningen är stor bland både företag och medborgare.

– En viktig insikt från arbetet med rapporten är att tekniken som krävs för att ta oss till nollutsläpp är känd. Det handlar framför allt om koldioxidinfångning och lagring och om elektrifiering av industri och transporter, säger Lars Zetterberg.

– En annan insikt är att även om kostnaden kan vara hög för vissa producenter, så är den låg när den fortplantar sig i hela värdekedjan. Även om cementen blir dubbelt så dyr i producentledet, så är kostnaden för konsumenten marginell.  Cementkostnaden en väldigt liten del av kostanden för att bygga en lägenhet eller en väg, säger han.

För att få till en förändring krävs både ekonomiska styrmedel och regleringar för att förändra beteenden hos nyckelaktörer. 

Det är också viktigt att offentliga aktörer går före och visar på de möjligheter som finns, enligt Lars Zetterberg.

– De beslut och åtgärder som vidtas under detta decennium kommer att ha en avgörande betydelse om Sverige ska ha en chans att nå nettonollutsläpp till år 2045, säger han.

Fyra viktiga lärdomar utifrån rapporten

* Flera sektorer och aktörer, framför allt i bygg- och infrastruktursektorn, måste samverka bättre för att hålla nere utsläppen längs hela värdekedjan.

 

* Utsläppshandeln måste vässas ytterligare. Priset på utsläppsrätter behöver öka och den fria tilldelningen till traditionella företag behöver fasas ut så att företag som utvecklar den nya fossilfria tekniken inte får en nackdel.

 

* En allt större del av elproduktionen kommer att fås från framför allt vindkraft. Så kallad variationshantering kommer att behövas, till exempel i form av vätgaslagring för stålproduktion, smarta strategier för laddning av elbilar och styrning av värmepumpar. Här har vi nästan inte kommit någonstans, trots att möjligheterna är mycket stora, enligt rapporten.

 

* Negativa utsläpp utgör en viktig del i de utsläppsscenarier som har utvecklas globalt och på EU-nivå och Sverige har goda förutsättningar för att producera sådana. Enligt budgeten för 2022 kommer staten att finansiera avskiljning och lagring av biogen koldioxid. Det är en bra start, men på sikt behövs finansieringsmodeller som inte belastar statskassan, till exempel en kvotplikt för de verksamheter som har kvarvarande utsläpp.

 

Källa: Mistra Carbon Exit

Bakom rapporten står ett 40-tal forskare och experter från universitet, forskningsinstitut, företag och tankesmedjor.

Läs rapporten här. 

Karin Tideström

Printredaktör

karin.tidestrom@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.