Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Svenska strategin för Arktis – ska bygga på samarbete

Publicerad: 4 Maj 2011, 06:39

Nästa vecka tar Sverige över ordförandeskapet i Arktiska rådet. Regeringens tre prioriteringar är satta, men den svenska strategin arbetas det på in i det sista.


Ämnen i artikeln:

Tom ArnbomTherese JacobsonArktisGustaf Lind

Gustaf Lind, ambassadör från Utrikesdepartementet med ansvar för att förbereda och genomföra det svenska ordförandeskapet, var på tisdagen inbjuden till riksdagen för att redogöra för regeringens arbete.

Strategin som ännu inte är helt klar kommer att presenteras ”i nära anslutning” till att Sverige tar över ordförandeskapet nästa torsdag. Lind kunde i alla fall avslöja att de tre prioriteringarna för de kommande två åren för den svenska regeringen består av områdena klimat och miljö, ekonomisk utveckling samt den mänskliga dimensionen.

Angående den första prioriteringen förklarade Lind:
– Klimatförändringarna är en väldigt central fråga för utvecklingen i Arktis. Det är få ställen på jorden där man ser så dramatiska effekter av klimatförändringarna som i Arktisregionen.

Samtidigt är det just i Arktis som många av de allra största ännu oexploaterade fossila fyndigheterna finns lokaliserade.

– Enligt vissa uppskattningar finns här en tredjedel av världens ännu ej upptäckta naturgasreserver och drygt tio procent av väldens oljereserver, påpekade Lind.

Foto: Nick Cobbing

Gällande själva den svenska strategin återkom Lind flera gånger till att det är samarbete som gäller, att det finns ett stort behov av att de arktiska staterna fortsatt arbetar tillsammans för att klara av utmaningarna som finns.

– Det finns mycket alarmistiska tongångar framför allt i media. Men verklighetens arktiska samarbete är på en väldigt låg konfliktnivå, det är ett brett samförstånd om vilka utmaningar det är och hur vi ska möta dem.

Representanter från miljörörelsen, som var med på seminariet i riksdagen, gav dock intrycket av att vissa alarmistiska tongångar förmodligen behövdes. Man drog paralleller till Deepwater Horizon-olyckan i Mexikanska golfen och varnade för vad som skulle hända vid en liknande olycka i Arktisregionen.

Tom Arnbom, Världsnaturfonden WWF:
– Vi klarar kanske av oljeexploatering i Arktis. Men vi klarar inte av ett oljeutsläpp i Arktis. Det här är en viktig uppgift, att få fram ett bindande avtal för oljesanering.

Therese Jacobson, Greenpeace:
– Det finns inte teknik för att hantera olyckor, och ändå tillåter man oljebolag att komma upp i Arktis och borra. Hur tänker Sverige arbeta rent konkret med detta?

Gustaf Lind riktade sig till båda när han svarade:
– När det gäller Arktis, så handlar det ju många gånger om just oljeexploateringsfrågan. Den kommer väldigt mycket i fokus och det är viktigt, för där ser man kanske de största utmaningarna. Samtidigt får den inte ta över alla frågor.
   Det finns en pågående diskussion, kan jag säga utan att avslöja för mycket, just att man ska lyfta fram arbetet med förebyggande åtgärder för oljeolyckor, både vid exploatering och vid transport, samt även räddningskapacitet och räddningshantering, åtgärder om någonting skulle ske.
   Sverige har inte några oljefyndigheter, vi har inte kontinentalsockel i Arktis. De länder som har det, och som satsar på oljeexploatering, de har ju också regelverk angående natur och andra delar. Det Sverige kan göra med det Arktiska rådet är att använda oss av internationella regelverk som förebyggande åtgärder.

Anders Hellberg

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.