Svenskt Näringsliv: ”Därför måste reglerna göras enklare”

Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson kritiserar i en debattartikel i tidningen Miljöaktuellt miljöminister Andreas Carlgren för sin vilja att förändra miljöreglerna och miljödepartementets förslag till förenklingar i reglerna om miljökonsekvensbeskrivningar.

Näringslivet är inte heller nöjt med regeringens förslag. Men företagen anser att det inte går tillräckligt långt! De föreslagna regelförändringarna är endast ett första steg, om än välkommet, som inte med nödvändighet medför några lättnader.

De svenska miljöreglerna har länge kritiserats av näringslivet för att de är byråkratiska, leder till godtycke, hindrar investeringar och stoppar samhällsutvecklingen.

Jag reser för närvarande runt i Sverige och möter företag från en mängd branscher och av olika storlekar för att höra deras syn på miljöreglerna. Bilden som växer fram bekräftar tydligt att Sveriges företag är starkt engagerade i miljöfrågorna men att reglerna kanske är världens krångligaste.

Mikael Karlsson förefaller därför inte bara felinformerad om vad som tynger företagen och vad dessa behöver. När han beskyller miljöministern för att vrida klockan tillbaka tycks han snarare själv vara i fel tidzon.

Ett av de områden som tas upp när behovet av reformer diskuteras är just reglerna om miljökonsekvensbeskrivningar.

Miljökonsekvensbeskrivningar är ofta omfattande och kostar enligt en utredning som Naturvårdsverket lät göra för några år sedan i snitt 300 000 kr för små verksamheter och 600.000 kr för större verksamheter men där stora projekt ofta medför många miljoner kronor i utredningskostnader.

Genom att Sverige överimplementerade EU:s regler som ligger till grund för den svenska lagen görs det i vårt land dessutom många fler miljökonsekvensbeskrivningar än i jämförbara länder. Enligt Miljöbalkskommittén år 2003 görs det till exempel flera tusen miljökonsekvensbeskrivningar varje år i Sverige under det att man i Finland, med samma regler, endast genomför ca 25 stycken.

Reglerna har också kritiserats i forskningssammanhang för att de inte på bättre sätt koncentreras till väsentliga verksamheter och åtgärder och inte heller leder till att man fokuserar i tillräcklig utsträckning på frågor som har någon miljömässig betydelse.

Det är mot den bakgrunden man ska se att inte bara näringslivet utan också Naturvårdsverket föreslagit förändringar i regelsystemet som sedan delvis tagits upp i Miljödepartementets promemoria. Men ingen har hittills föreslagit att skyldigheten att bedöma miljöpåverkan ska försvinna, bara att den förändras och förenklas.

Vill vi ha ett näringsliv som kan fortsätta leverera miljösmarta lösningar, t.ex. vind- och vågkraft eller högre resurseffektivitet i traditionell industri, måste reglerna göras enklare och mer fokuserade så att företagen tillåts växa och blomstra. Endast med tillväxt kan vi lösa de miljöutmaningar vi fortfarande har kvar.

Nicklas Skår
Ansvarig för miljöjuridiska frågor vid Svenskt Näringsliv
Projektledare MiljöRätt

Miljöaktuellt, redaktionen