Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag04.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Sverige bland de 20 största markköpande länderna i världen

Publicerad: 27 Juni 2012, 07:28

Ny rapport sammanfattar problematiken med den internationella handeln med jordbruksmark.


Vad är egentligen ”land grabbing”, varför sker den och vad är effekterna? Det var frågor som nyligen diskuterades vid ett seminarium i riksdagen, som anordnades av the Right Livelihood Award Foundation.

Lennart Olsson, professor i geografi och föreståndare för Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, kunde under seminariet presentera en ny rapport på svenska som på 20 sidor sammanfattar den vetenskapliga grund som finns kring frågan om internationell handel med jordbruksmark.

Rapporten utgår från large-scale land acquisitions – som täcker in både det negativt laddade land grabbing och det positivt laddade land investments.

Large-scale land acquisitions, alltså den storskaliga internationella handeln med mark, har ökat dramatiskt de senaste åren. Visserligen råder det stor osäkerhet kring antalet affärer och dess sammanlagda omfattning, men mycket pekar på att det kan röra sig om en yta större än Sverige och Tyskland tillsammans som köpts upp av privata företag (74 procent), statliga aktörer (18 procent) eller investeringsfonder (7 procent).

(Som jämförelse är Tysklands yta cirka 35 miljoner hektar och Sveriges yta 45 miljoner hektar).

Det stora problemet med denna utveckling är enligt rapporten att uppköpen framför allt sker i fattiga länder, där ofta livsmedelsbrist råder och där jordbruksmarken som köps upp inriktas mot exportproduktion. I vissa länder är mer än 50 procent av marken som i dag används till jordbruk under large-scale land acquisitions.

Andra problem med denna handel är enligt rapporten att affärerna präglas av en kolossal maktobalans mellan internationella affärsintressen å ena sidan och marginaliserade småbönder å andra sidan, att kvinnor är speciellt utsatta och riskerar att ytterligare marginaliseras i samband med markuppköpen och att den lokala miljön drabbas i form av exempelvis skogsskövling och ökad användning av bekämpningsmedel som sker vid övergången från småskaligt till storskaligt jordbruk.

Bland uppköpen är det jordbruksmark för livsmedelsgrödor som dominerar, följt av så kallade flex-grödor som kan användas till både livsmedel och energi. Länder som Sydkorea och Saudiarabien, som är livsmedelsimporterande stater, satsar mest på livsmedelsgrödor. EU, USA och Kanada satsar huvudsakligen på produktion av biobränslen såsom etanol och biodiesel. Sverige är enligt rapporten en av de 20 största markköpande länderna i världen.

(De 20 största markköpande länderna med avseende på areal under LSLA.)

En svensk aktör som pekas ut i rapporten är Swedfund, ”ett helägt statligt riskkapitalbolag som utgör en del av det svenska biståndet och som rapporterar direkt till utrikesdepartementet.” Swedfund är bland annat inblandade i ett projekt i Sierra Leone som drivs av Addax Bioenergy som i sin tur ägs av Addax and Oryx Group som startats av en schweizisk affärsman.

Enligt rapporten kommer projektet i Sierra Leone, som berör 13 617 bönder i 60 byar, att ge Addax mer än 90 procent av intäkterna, arbetarna mellan 2 och 7 procent av intäkterna, staten cirka 0,2 procent och markägarna cirka 0,2 procent.

Rapportförfattarna är mycket kritiska mot det hela och avslutar med en tydlig pik till den svenska regeringen:

”Det är också svårt att finna biståndsrelevansen i ett projekt där en försvinnande liten del av intäkterna går till utvecklingslandet medan över 90 procent hamnar i skatteparadis.”

Anders Hellberg

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.