Sverige kämpar för att slippa avloppsböter

Sverige har återigen svarat EU-kommissionen på frågor angående svenska avloppsreningsverk. Det handlar om två överträdelseärenden från 2002 och 2009, där det första har gått så långt att Sverige riskerar EU-böter såvida inte kommissionen godtar de svenska resonemangen om naturlig retention, det vill säga att kvävet försvinner av sig själv genom naturliga processer såsom upptag av biologiska organismer.
Ärendet rör avloppsreningsverk i Arvika, Enköping, Fagersta, Jönköping, Lindesberg, Ludvika och Örebro, där kommissionen anser att reningsgraden är otillräcklig.
– Här menar vi att reningsverken uppfyller direktivets krav, eftersom det som är relevant enligt direktivet är det utsläpp som når känsliga områden. Då måste man titta på det som försvinner på vägen ut till det känsliga området och då behövs en modell för att räkna på det, säger Anna Josefsson, ämnesråd på miljö- och energidepartementet, till Aktuell Hållbarhet.
För att kunna avgöra ärendet kräver EU-kommissionen bland annat mätvärden för kvävehalten i utgående avloppsvatten respektive mynningarna till de kvävekänsliga kustvatten där det rinner ut, för en period om minst en månad. I en lång förklaring med vetenskapliga referenser förklarar departementet för kommissionen att det tar flera år för utsläppet att nå det kvävekänsliga området, att många andra källor kommer till på vägen, och att det med modeller går att beräkna hur mycket som slutligen kommer fram till Nordre älvs, Motala ströms respektive Mälarens utlopp.

Läs Sveriges svar till EU-kommissionen