Klimat
Tillgänglighetspionjär blir social hållbarhetsstrateg på Tyréns
Publicerad: 23 maj 2016, 05:32
Ylva Preutz Papantoni kommer närmast från en tjänst som strateg inom social hållbarhet i Stockholms läns landsting. Hon har prisats för sitt arbete med jämställdhet och gjort det möjligt för resenärer med synnedsättning att röra sig självständigt i kollektivtrafiken.
Som senior strateg inom social hållbarhet på konsultbolaget Tyréns ska Ylva Preutz Papantoni göra utredningar och stötta företag i att utveckla hållbarhetsstrategier. Sedan en månad tillbaka är hon på plats på det nya jobbet och en del av avdelningen strategisk samhällsanalys.
Vilka är de viktigaste sociala frågorna inom samhällsbyggnad just nu?
– Jag får ofta den frågan av personer i olika projekt. Svaret är att olika sociala frågor är viktiga i olika delar i processen och beroende på projektetet. I planering i skärgård eller landsbygd kan det handla om hur området ska hållas levande och om det får kosta lite mer med de transporterna. I byggprocessen kanske arbetsmiljöfrågan och att skapa sysselsättning är viktigast och i förvaltningsfasen kan det handla om upplevelse och service. Jag har jobbat mycket med kollektivtrafik och då handlar det mycket om att inte gå på gamla sanningar utan hålla sig à jour med resenärernas utmaningar, säger Ylva Preutz Papantoni, till Aktuell Hållbarhet.
Hur definieras egentligen social hållbarhet?
– Det finns inte en enad definition. För mig är det viktigt att identifiera utmaningarna i ett projekt väldigt tidigt, utgå från dem och prioritera. Vi kan inte göra allt.
I sin tidigare tjänst som strateg inom social hållbarhet på trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting har hon bland annat varit projektledare för studier, tagit fram krav till projekt och upphandlingar och varit förvaltningens representant i landstingets nätverk för folkhälsa, jämställdhet och mångfald.
Ylva Preutz Papantoni har även gjort det möjligt för resenärer med synnedsättning att röra sig självständigt i kollektivtrafiken. Hon var en av kravställarna bakom de digitala skyltarna på busshållplatser runtom i Stockholm och drev på för de så kallade ”pratorerna”, en knapp som man kan trycka på för att höra trafikinformationen och ledstråk för att underlätta navigering.
– Jag började på SL 2007 och fick i uppdrag att systematisera arbetet med tillgänglighet. Jag var relativt ensam i min roll och jobbade på alla nivåer, med mål och strategi och i det operativa. När jag slutade på trafikförvaltningen nu så var jag inte ensam längre, frågan har fått mer kraft.
Hon har även prisats för sitt arbete. Nätverket för kvinnor i transportpolitiken gav henne utmärkelsen Årets jämställdhetsstjärna för hennes arbete med hållbarhetsfrågor i kollektivtrafiken och för sitt arbete med kommunikativ tillgänglighet fick hon St Julianpriset, Stockholms stads pris för att belöna arbete som görs för att inkludera människor med funktionsvariation i samhället.
Martina Frisk