Trea på bollen ned i Marianergraven

För tredje gången i historien har en farkost nått de djupaste delarna av Marianergraven i Stilla havet. I helgen fick Challengerdjupet påhälsning av Nereus som dök till 10.902 meter, meddelar Woods Hole Oceanographic Institution, WHOI, i Massachussetts, som utvecklat Nereus.

Den obemannade och fjärrstyrda Nereus uppges ha filmat, fotograferat och tagit prover från havsbotten. Dock har endast en bild, företällande Nereus vid provtagning av bottensediment, offentliggjorts.

– Graven är i princip outforskad och jag är helt säker på att Nereus kommer att möjliggöra nya upptäckter. Jag tror det här är början av en ny era inom havsforskningen, säger Andy Bowen, projektledare på WHOI, i ett pressmeddelande.

En första titt på botten av Marianergraven

Vid djupdyken har Nereus använts i ett fjärrstyrt rov-läge. I likhet med en sjöuggla fjärrstyrs då farkosten från ett ytfartyg till vilket den är förbunden. Men livlinan består inte av tungt kablage, bara av 40 kilometer fiberoptisk kabel som enligt WHOI ryms i två kaffeburksstora behållare. Nereus kan även användas som frigående auv, autonomous underwater vehicle. Vid djupdyken i Marianergraven var Nereus förbunden med forskningsfartyget Kilo Moana.

Nereus väger nära tre ton och mäter 4,25 x 2,3 meter. Drygt 4.000 litium-jon-batterier sköter framdriften. Besöket i Marianergraven pågick under tio timmar då live-video spelades in och provtagning utfördes.

– De insamlade proverna i inkluderar sediment från de nedtryckta och överliggande tektoniska plattorna som möts i graven och, för första gången, sten från djupet av jordskorpan, säger Patty Fryer, geolog på University of Hawaii, i pressmeddelandet.

Dykningen i Marianergraven är den första sedan 1998. Japanska Kaiko utförde tre dykningar i området mellan 1995 och 1998. Först ned i Marianergraven blev Jacques Piccard och Don Walsh med batyskafen Trieste som 1960 gjorde det hittills enda bemannade besöket.

Jonnie Wistrand