Klimat
Umeåprogram jagar smittat kött
Publicerad: 4 maj 2009, 07:45
Smittat och dåligt kött kan snabbt upptäckas med hjälp av ny analysteknik från Umeå-företaget Umbio.
Den ena köttskandalen avlöser den andra, glas i kyckling och salmonella i köttfärs. Detta kunde ha undvikits enligt Umbio, ett avknoppningsbolag från Umeå universitet. Företaget har utvecklat en skanningsteknik som kan känna igen dåligt kött när den ser det.
Köttet ska röra sig igenom en scanner, med en NIR – kamera (nära infraröd reflektans) som fotograferar produkten. Bilden delas sedan in i pixlar, 320 pixlar 100 gånger i sekunden. Systemet är uppbyggt på att produkten ska vara i rörelse när den skannas, bandet kan alltså röra sig i vanlig takt.
– Pixlarna analyseras av programmet och våglängderna i pixeln utgör ett kemiskt fingeravtryck. Det mänskliga ögat skulle aldrig kunna urskilja det programmet ser, säger David Nilsson, dataanalytiker på Umbio.
Med bättre kameror kommer skanningen att ske snabbare och bandet kommer att kunna rulla snabbare.
Programmet kan inte veta om köttet är dåligt om det inte finns ett inbyggt avtryck att jämföra med.
– Om du vill veta om köttet är dåligt måste du ha kört ett antal bra prover innan för att veta hur det avtrycket ser ut. Sedan kan programmet känna igen om köttet du skannar inte överrensstämmer med det inbyggda avtrycket, säger David Nilsson.
Men om tekniken kan analysera produkterna grundligt kan den inte bli paranoid och reagera på minsta lilla avvikelse?
– Det beror helt på vilka inställningar man har från början, alltså vad man vill att den ska reagera på, säger David Nilsson.
Det finns en hel del användningsområden för tekniken förutom att söka reda på dåligt kött. Fetthalten och vattenhalten i produkten är två exempel på vad programmet kan visa.
– Vi har även en applikation för bröd då man kan se vilken fukthalt brödet har, säger David Nilsson.
När tekniken är installerad och ready to go går det dock inte att lämna den helt åt sitt öde.
– Man måste ta referensbilder för att se till så att kameran fungerar som den ska. Sen måste man även uppdatera sina inställningar eftersom produkter kan förändras med, till exempel, olika årstider, menar David Nilsson.
Tekniken har redan fått hungriga blickar på sig av både företag och universitet.
– Vilka det exakt är vet jag inte om jag kan säga med det är bland annat ett svenskt mejeriföretag och tre universitet som visat intresse, David Nilsson.
Josefin Söderström