Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag29.03.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Utfrågning: Här är kandidaternas miljöprioriteringar

Publicerad: 15 Maj 2014, 10:48

Miljöaktuellt tar pulsen på partiernas kandidater till parlamentsvalet den 22-25 maj.


Ämnen i artikeln:

Marit PaulsenKent JohanssonMiljöaktuellt

Miljöaktuellt har gjort en stor utfrågning där vi tar reda på vilken miljöpolitik de svenska kandidaterna kommer att driva om de blir invalda i EU-parlamentet. Här är frågorna – och svaren.

Vilken är den största miljöutmaningen för EU under nästa mandatperiod?

Kent Johansson, Centerpartiet: Att få klimatpaketet på plats så snart som möjligt, främst klimat- och energimål för 2030 och en reform av ETS-systemet.

Marit Paulsen, Folkpartiet: Det är att se helheten och
inte bara till detaljerna.

Lars Adaktusson, Kristdemokraterna: Klimattoppmötet i Paris 2015 står i särklass. Vi måste få till ett nytt bindande avtal för reducering av koldioxidutsläpp.

Isabella Lövin, Miljöpartiet: Klimatet. EU ska ange riktningen för den framtida klimatpolitiken, vilket blir avgörande för de globala klimatförhandlingarna. Dessutom blir målsättningarna –  om de är bindande – drivkrafter bakom den gröna omställning som EU så desperat behöver.

Christofer Fjellner, Moderaterna: Att få till stånd ett globalt klimatavtal i Paris, där alla länder tar sin del av ansvaret. För att få resten av världen att följa oss måste vi kunna visa hur vår politik kombinerar höga klimatambitioner med ekonomisk tillväxt, jobb och välstånd.

Christian Engström,Piratpartiet: Piratpartiet arbetar med att försvara friheten på internet och därmed besläktade frågor. På lång sikt är bevarandet av demokratin en förutsättning för alla andra frågor, men vi arbetar inte själva med hållbarhetspolitik utan följer den Gröna gruppen.

Marita Ulvskog, Socialdemokraterna: Att få EU att besluta om ett nytt klimatpaket. Det förslag som nu finns innebär att ambitionerna sänks. Vi måste få tydliga mål för minskade klimatutsläpp och för att nå dit måste vi ha tbindande mål också för förnybar energi och energieffektivisering.

Malin Björk, Vänsterpartiet: Det finns stora förväntningar på EU:s agerande på Cop i Paris 2015. Att vända EU-skutan till att gå mot en verkligt progressiv miljöpolitik tror jag blir den största och viktigaste utmaningen.

Kristina Winberg, Sverigedemokraterna:  Att på allvar lyckas återställa fiskebestånden i våra hav till gynnsamma nivåer.

Vilken är din personliga målsättning när det gäller miljö- och hållbarhetsfrågor för det kommande året?

Kent Johansson, C: Jag kommer att aktivt verka för att snabbt få på plats ambitiösa klimatmål för 2030 och en verklig reform av ETS-systemet.

Marit Paulsen, Fp: Det kommer att vara växtförädling och hur man kan ta fram växter/grödor som behöver mindre kemikalier.

Lars Adaktusson, Kd: Ett fungerande system för utsläppsrätter

Isabella Lövin, Mp: Se till att den nya fiskepolitiken faktiskt genomförs. Jag vill också driva andra havsrelaterade frågor, kring kemikalier, övergödning, plastskräp, försurning med mera.

Christofer Fjellner, M: Att EU:s miljöpolitik ska vara effektiv och inte dra resurser både från andra viktiga miljöåtgärder och vår gemensamma välfärd.

Christian Engström,Pp: Se ovan.

Marita Ulvskog, S: Att få ett riktigt ambitiöst mål för andelen förnybar energi. Här finns det en direkt koppling till nya jobb och investeringar.

Malin Björk, V: Vi kommer att kräva ett mandat i miljöutskottet även kommande mandatperiod. Arbetet med Reach kan bli aktuellt under året och då kommer vi att prioritera det.

Kristina Winberg, Sd: Att på allvar lyfta upp vikten av kärnkraften som den rena och resurseffektiva energikälla den är i förhållande till alternativen.

Vilka stora miljöreformer vill du satsa på och på vilket sätt?

Kent Johansson, C: Utöver klimatpaketet kommer jag arbeta för skärpta mål för återvinning och att få in ett kretsloppstänkande i avfallslagstiftningen. Att återanvända är avgörande för den gröna omställningen.

Marit Paulsen, Fp: I dagsläget är det inte känt exakt vad som kommer upp på bordet framöver, men som det ser ut nu kommer jag att satsa på kretslopp, samt jord- och skogsbruksfrågor.

Lars Adaktusson, Kd: Kunskapen om de effekter som ämnen i kombination med varandra orsakar behöver stärkas. Detta kommer att vara föremål för mycket arbete under kommande mandatperiod inför revideringen av Reach 2020.

Isabella Lövin, Mp: EU behöver en klimatlag med tre bindande mål (på nationell nivå). En annan större reform är omställningen till en cirkulär ekonomi. När det gäller havsfrågorna är det få andra som verkligen driver dem.

Christofer Fjellner, M: Att vi får en effektiv klimatpolitik med ett ambitiöst mål för utsläppen som inte slår mot jobb och tillväxt. En annan att ytterligare förbättra EU:s fiskepolitik. Subventionerna kan minska och skiftas mot ökad hållbarhet.

Christian Engström,Pp: Piratpartiet har ingen åsikt i den frågan.

Marita Ulvskog, S: Fortsätta arbeta för giftfria miljöer, försiktighetsprincip när det gäller alla vatten och göra betydligt mer mot den resistens som uppstår genom orimlig läkemedelsanvändning.

Malin Björk, V: Minskad klimatpåverkan är det övergripande mål som genomsyrar all vår politik. Bevarandet av ekosystem är en annan viktig fråga.

Kristina Winberg, Sd: Satsningar på gas för att ersätta stora delar av vårt oljeberoende. Biogasen ska ges goda förutsättningar att växa genom att man i en övergångsfas bygger upp infrastruktur för naturgas.

Vilken skillnad kan du och ditt parti göra på EU:s miljöpolitik?

Kent Johansson, C: Som förhandlare för den liberala gruppen som ofta är vågmästare kan jag och C göra betydande skillnad. Marginalerna i omröstningarna är ofta små och även mindre partier kan göra skillnad.

Marit Paulsen, Fp: Den liberala gruppen ALDE har under den nuvarande mandatperioden varit vågmästare och haft möjlighet att påverka i många frågor.

Lars Adaktusson, Kd: Som medlem i den största politiska grupperingen EPP- Kristdemokraterna, så har vi ett relativt stort inflytande på den politiska utvecklingen.

Isabella Lövin, Mp: Vi är kunniga och engagerade och genom att den gröna gruppen ofta kan hitta en samsyn med t ex liberaler och socialister. Den senaste mandatperioden har vi utan tvekan påverkat fiskepolitiken.

Christofer Fjellner, M: Alltför ofta ser jag politiker som inte har ordning på siffrorna och som kräver kostsam symbolpolitik som inte gynnar miljön. Jag kämpar för en effektiv miljöpolitik som bidrar till jobb och tillväxt.

Christian Engström,Pp: Bara indirekt, genom att till exempel hålla patent på liv borta, se över patentens skadliga inverkan på teknologiöverföring till fattigare länder och att försöka göra EU mer demokratiskt.

Marita Ulvskog, S: Det blir inga förbättringar i EU:s miljöpolitik om inte den socialdemokratiska gruppen i parlamentet är på banan. Själv har jag arbetat i miljö- och industriutskotten, de viktigaste för bl a klimatpolitiska beslut.

Malin Björk, V: V sätter alltid miljö och människor före vinster och marknaden. Med en större och starkare vänstergrupp efter valet kommer vi kunna växla upp vårt arbete på det miljöpolitiska området.

Kristina Winberg, Sd: Förhoppningsvis kan vi vara med och skapa en sund energipolitik. Ska tysk kolkraft och rysk gas begränsas måste resurser satsas på bl a energiforskning och inte dyr och resurskrävande sol- och vindkraft.

Hos vilka partigrupper kommer ni att söka stöd för att få igenom era förslag på området?

Kent Johansson, C: Min partigrupp spelar ofta vågmästarrollen och det gör att vi kan få igenom de majoriteter vi vill ha. Vilka vi bildar majoritet med beror på frågan. Dessutom är inte alltid grupperna enade.

Marit Paulsen, Fp: I Europaparlamentet finns ingen grupp som har majoritet, så det gäller att bygga majoriteter  i varje enskild fråga och därför kan det också skifta vem man samarbetar med.

Lars Adaktusson, Kd: EPP-Kristdemokraterna.

Isabella Lövin, Mp: Vi kommer inte på förhand att utesluta några. I praktiken är det avgörande att ha alla de största grupperna med sig. Utan förmåga att samarbeta med andra kommer man ingenvart i EU-parlamentet.

Christofer Fjellner, M: I första hand vår egen, men vi samarbetar med alla utom den främlingsfientliga. Jag hade tätt samarbete med framför allt den gröna och den liberala gruppen som var avgörande för att vi lyckades reformera fiskepolitiken.

Christian Engström,Pp: Vi har konsekvent röstat med den Gröna gruppen i miljöfrågor hela mandatperioden och kommer att följa vår grupp på samma sätt även nästa period.

Marita Ulvskog, S: Vi samarbetar redan idag med både grupper och enskilda ledamöter utanför socialdemokratin. Vid enstaka tillfällen kan vi också få stöd från en mindre krets av miljöintresserade konservativa (nästan aldrig M).

Malin Björk, V: Vi kommer framför allt att samarbeta med S&D och G/EFA. Förhoppningsvis blir våra grupper tillräckligt stora för att kunna föra en mer progressiv miljöpolitik.

Kristina Winberg, Sd: Det återstår att se.

Vad är viktigast ur ett miljöperspektiv – att fullfölja EU:s jordbruksreform eller fiskereform?

Kent Johansson, C: Vi har kommit långt med fiskereformen och även om det finns mycket kvar att göra ser jag att mitt miljöarbete kommer fokusera mer på EU:s jordbruksreform.

Marit Paulsen, Fp: Den så kallade förgröningen av EU:s jordbrukspolitik blev tyvärr väldigt urvattnad i slutänden och fiskerireformen har jag inte jobbat med i detalj, så mitt svar är vet ej.

Lars Adaktusson, Kd: Båda har stor betydelse. Jag vill ändå framhålla behovet av reformer för fisket. I synnerhet där europeiska fiskare tar sig till fattiga länder och fiskar på ett ohållbart sätt.

Isabella Lövin, Mp: Fiskereformen. Båda är viktiga, men fiskepolitiken kan ge mycket goda effekter för våra hav. Jordbruksreformen, däremot, blev inte mycket till reform. Där är en ny översyn av politiken mer akut.

Christofer Fjellner, M: Förra årets fiskereform var ett stort steg på vägen. En ny inriktning på jordbrukspolitiken är därför mer angelägen ur ett lagstiftningsperspektiv, men kanske inte ur ett hållbarhetsperspektiv.

Christian Engström,Pp: Fiskepolitiken, eftersom den handlar om att rädda arter som annars kanske försvinner för alltid. Jordbrukspolitiken är ett mångmiljardslöseri som gynnar oekologiska storindustrier.

Marita Ulvskog, S: De är lika viktiga. Vi kan reformera jordbruks- och fiskepolitiken samtidigt. Vi behöver inte välja.

Malin Björk, V: Fiskereformen, helt klart. EU:s fiskepolitik har under denna mandatperiod utvecklats till en mycket ekologiskt hållbar politik, även om den i vissa avtal saknar endel sociala aspekter.

Kristina Winberg, Sd: Fiskerireformen. Sverigedemokraterna vill avskaffa EU:s jordbruksstöd och överlåta ansvaret på medlemsstaterna.

EU:s utsläppshandelssystem ETS fungerar dåligt. Vilken är den enskilt viktigaste åtgärden för att få det att fungera bättre?

Kent Johansson, C: Det enskilt viktigaste är att så tidigt som möjligt införa en stabilitetsreserv som reglerar mängden auktionerade utsläppsrätter och att permanent annulera vissa av de utsläppsrätter som nu finns ute på marknaden.

Marit Paulsen, Fp: Eftersom jag inte har arbetat med denna fråga i detalj har jag inget bra svar.

Lars Adaktusson, Kd: Det finns för många kryphål och systemet måste skruvas åt ordentligt för att det ska få effekt inom hela EU. Priset på utsläppsrätter är alltför lågt och det omfattar alltför få sektorer.

Isabella Lövin, Mp: Att införa ett prisgolv. Faller priset under den lägsta accepterade nivån plockas ett antal rätter automatiskt bort, vilket leder till att det stiger igen.

Christofer Fjellner, M: Produktionen och utsläppen har inte minskat av miljöskäl, utan till följd av den ekonomiska krisen. Att priset är lågt visar därmed att utsläppshandeln fungerar som avsett. Samtidigt innebär det att det blir mindre lönsamt att investera i grön teknik.

Christian Engström,Pp: Piratpartiet har ingen egen åsikt i den frågan, utan röstar som vår grupp i parlamentet.

Marita Ulvskog, S: Vi ska se till att mer utsläppsminskningar levereras genom utsläppshandeln. Det är också nödvändigt att hävda ett pris på utsläppsrätterna som innebär att investeringarna drivs framåt. Idag är det alldeles för billigt att fortsätta släppa ut.

Malin Björk, V: Vänsterpartiet vill se en grundläggande reform av hela systemet. Den enskilt viktigaste åtgärden är att priset på koldioxid måste öka.

Kristina Winberg, Sd: Att det blivit billigare med utsläppsrätter i samband med att Europa genomlidit en stor ekonomisk kris är inte nödvändigtvis någonting dåligt. Europeisk industri behöver få en chans att återhämta sig om vi ska få ner arbetslösheten i Europa.

Erik Klefbom

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.