Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Utnyttja naturreservaten för vetenskaplig forskning

Publicerad: 9 april 2015, 05:25

Skogsbranschen har försöksparker för virkesproduktion. Nu är det hög tid för naturvårdare och forskare att tillsammans utveckla och förbättra skötselmetoder för naturreservat och naturvårdsskogar, skriver sju miljöprofessorer på Miljöaktuellt debatt.


Ämnen i artikeln:

Forskning

"För att uppfylla miljömål och internationella överenskommelser är skydd av natur ett viktigt verktyg. I detta sammanhang är naturreservaten särskilt viktiga, eftersom de utgör en stor del av områdesskyddet. Att skydda och restaurera biologisk mångfald, samt att gynna friluftsliv, är de två syften som Miljöbalken anger för inrättande av naturreservat.

Vi föreslår här att vetenskaplig forskning skall läggas till som ett tredje syfte, för att underlätta forskning om naturvårdsåtgärder, miljöövervakning, klimatförändringar, och annan långsiktig och aktuell forskning.

Vi har skyddat natur i landet under mer än 100 år. Under lång tid angav lagen som ett av flera syften att områden ”skyddas eller vårdas på grund av sin betydelse för kännedomen om landets natur”. Formuleringen var förenlig med forskning (men mycket få forskningsreservat avsattes).

Då Miljöbalken ersatte Naturvårdslagen 1999 ändrades formuleringen och nuvarande två syften infördes. Idag kan man inte bilda ett naturreservat med forskning som ett av huvudsyftena. Vi menar att detta är olyckligt och behöver ändras. För att förstå naturens och ekosystemens funktioner och dynamik behövs vetenskaplig forskning, som ibland också måste vara manipulativ (experimentell) för att belysa olika skötselalternativ inom naturvården.

Detta gäller inte minst för miljömålet ”Levande Skogar”. Vid utvärderingen av målet år 2008 föreslog Skogsstyrelsen skötselåtgärder för skyddade områden, vilket Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen fick i uppdrag att utreda. Denna process ledde till en intensiv diskussion och starka motsättningar kring aktiv skötsel (och frånvaro av sådan, s k fri utveckling) i de skyddade skogarna, en diskussion som fortfarande pågår. En pågående systematisk utvärdering visar att det råder en kunskapsbrist om hur skötselalternativen påverkar skogar med naturvärden.

Det finns god forskning om skötsel av skyddad natur, men forskare från USA, Storbritannien och även Sverige har länge framhållit att naturvårdsrelevant ekologisk forskning kräver långsiktiga försök. Detta gäller särskilt för skogar (men och även för andra ekosystem) eftersom träd kan bli mycket gamla och återväxt efter fältexperiment måste följas under lång tid. Under den tiden kan man successivt lära sig mycket om naturvård och ekologi, inte minst för att resultat från experiment ofta är överraskande.

Den stora vinsten med forskning i naturreservat är att långsiktig forskning kan möjliggöras. I privata skogar, bolagsskogar och på annan icke skyddad mark finns inga garantier för långsiktighet: marken kan säljas till privatpersoner och bolaget kan upphöra eller ombildas, med ny inriktning på verksamheten.

Lag och föreskrifter möjliggör eller uppmuntrar forskning i nationalparker, s k ”centralhärdar för vetenskaplig forskning”. Men parkerna omfattar mycket mindre areal än naturreservaten, de finns främst i fjällen, omfattar rätt lite produktiv skog, och utnyttjas för rekreation och turism vilket kan försvåra forskning, särskilt i små nationalparker. Vi vill dock betona att forskning sällan kräver besöksförbud – istället finns en pedagogisk poäng med att visa för besökare hur reservatförvaltningen samarbetar med forskare.

I naturreservat är det idag potentiellt möjligt att genomföra ”undersökning” och forskare kan efter ansökan få dispens hos länsstyrelse eller kommun. Studier av t ex enskilda arters förekomst kan normalt genomföras. Fältförsök där man påverkar skog och andra ekosystem genom alternativa naturvårdsåtgärder är sällsynta och kan komma i konflikt med reservatsföreskrifter. Då länsstyrelser och kommuner saknar uppdrag (och syfte) för forskning i naturreservat, så blir denna ovanlig. Kontrasten mot en del andra länder, inte minst USA, är stor. Natur skyddas där även för att lära sig mer om ekosystemen, med anställda forskare i förvaltningen.

IUCN (Internationella naturvårdsunionen) har tagit fram sju kategorier av skyddad natur, i ett internationellt system som utnyttjas för globala analyser. För Kategori 1a (”Strict Nature Reserve”) är vetenskaplig forskning och övervakning ett syfte eller en möjlighet. Sverige rapporterar svenska skyddade områden klassade i IUCN-kategorier, men vetenskaplig forskning finns inte som generellt syfte i reservatbesluten för de många Kategori 1a-reservat som vi avrapporterat.

Som en del av miljömålsarbetet planerar Naturvårdsverk, länsstyrelser och kommuner att avsätta många nya naturreservat i landet. Vi föreslår att man nu granskar nätverket av naturreservat och behovet av långsiktig forskning. Via nationell samordning borde naturreservat identifieras som kan stå till förfogande för vetenskaplig forskning om naturvård (inklusive biologisk mångfald, klimatförändringar, och aspekter såsom skogshistoria, vattenregimer, betesdrift, friluftsliv, mm).

Skogssektorn har byggt upp försöksparker med fokus på produktionsforskning, men för naturvården finns ännu ingen motsvarighet. Idag bedrivs dock en omfattande miljöövervakning i skogar och andra ekosystem. En utmärkt långsiktig möjlighet finns att samordna miljöövervakningen med kontrollerade vetenskapliga försök i naturreservat. Då vinner vi kunskap på två fronter och allmänhetens förtroende för reservatförvaltningen kan på köpet förbättras.

Frank Götmark, professor, Göteborgs Universitet

Joakim Hjältén, professor, SLU, Umeå

Jörg Brunet, professor, SLU Alnarp

Kristoffer Hylander, professor, Stockholms Universitet

Bengt-Gunnar Jonsson, professor, Mittuniversitetet, Sundsvall

Per Milberg, professor, Linköpings Universitet

Per Wramner, prof emeritus, Södertörns högskola

Erik Klefbom

Ämnen i artikeln:

Forskning

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News