Klimat
Vad säger egentligen rankningen – och vad säger den inte?
Publicerad: 26 juni 2018, 11:32
Under många år har Aktuell Hållbarhet rankat landets kommuner genom att samla och summera in data och parametrar som mäter aktivitet och ambition på miljöområdet. Det gör vi för att kommunerna är motorerna i det svenska miljöarbetet och för att det inte finns någon bra översyn av kommunernas miljöarbete.
Varje år byts parametrar ut och frågeställningar skärps med den direkta följden att det blir svårare att få poäng. Det går inte att luta sig tillbaka och vara nöjd. Miljö- och hållbarhetsarbetet kräver ständiga förbättringar, nya strategier, investeringar och skärpningar av ambitioner.
Med rankningen kan vi lyfta föredömena som visar vägen – men samtidigt blottas de som inte prioriterat eller kan prioritera miljöfrågorna av resursskäl. För miljö är ofta en resursfråga och vi har under årens lopp sett att små kommuner i exempelvis glesbygd överlag presterar sämre än andra. Dessa kommuner har ibland inte ens tid att besvara den enkät vi skickar ut. Vård, skola, omsorg måste prioriteras och sen miljö om det finns tid och några slantar över.
Det är ur det perspektivet som rankningen ska studeras och analyseras och det är därför vi presenterar resultatet kommungruppsvis, för att päron ska jämföras med päron och apelsiner med apelsiner.
Vi hoppas att rankningen används som ett verktyg för att analysera det kommunala miljöarbetet och som ett kreativt diskussionsunderlag om hur kommuner kan och bör arbeta strategiskt framöver. Vi hoppas att de föredömen som lyfts fram inspirerar och entusiasmerar.
När vi studerar resultatet ser vi att många kommuner rör sig framåt på en rad områden. Allt fler kommuner miljöcertifierar sina organisationer, en stor andel arbetar med hållbara transporter och med att servera mer hållbara offentliga måltider exempelvis.
Vad gäller Agenda 2030 så kan vi konstatera att arbetet liksom står och stampar i väntan på initiativ från regeringen. Det har dock inte hindrat en fjärdefel av landets kommuner från att sätta igång och jag tror att det här arbetet kommer att bli en ny vitamininjektion i många kommuners hållbarhetsarbete framöver.
Vad säger då inte rankningen?
Den identifierar inte enskilda bra eller dåliga projekt, investeringar eller beslut. Inte heller ger den ett magiskt svar på hur en kommun exakt borde eller ska jobba. Alla kommuner har olika förutsättningar och strategin bör ju sättas utifrån dessa. Det vi däremot tydligt sett under årens lopp är att de kommuner som ligger i topp har politiker som prioriterar frågorna
högt vilket innebär att det också att satsas resurser.
Ett bra samarbete mellan politiker och tjänstepersoner är också en nyckel till framgång, vittnar många om. För att alla ska verka i samma riktning får det inte någonstans vara otydligt vart kursen är lagd och hur resan ska genomföras.
Mikael Salo
chefredaktör, Aktuell Hållbarhet