Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Vägverket väderkollar – 36.000 gånger per dygn

Publicerad: 24 Februari 2009, 11:42

Vägverket har ett mycket omfattande men nästan okänt system för inhämtning av väg-väder. Teknik360 har tittat närmare. Del 2: Så kollas vädret på vägarna.


Undrar du hur plog-, salt- och sandbilar kan vara ute och igång just när snövädret börjar, trots att det tar en timme att montera en plog och en timme till att fylla flaket med varm sand? Tacka VViS för det. Det här är en artikelserie i 4 delar. Du hittar de övriga delarna genom att söka på namnet i sökfunktionen.

Stort system

VViS har sedan 1977 genomlöpt en serie moderniseringar och hela landet är nu uppgraderat till senaste versionen av mätstationen MS4. Datainsamlingen har förändrats från länsvis till centraliserad, där data nu inte bara kommer det egna länet till godo utan hela riket. Den centrala maskinvaran har också genomlöpt en del modernisering, från Digital VAX till PC-servrar.

Det är inte Vägverket själva som utvecklat mätstationerna, utan de köps in för en försvarlig penning, sisådär 120.000 kronor styck, från Saab Security (fd. Saab Combitech). Vägverket bryr sig egentligen inte om saker som operativsystem, utvärderingsalgoritmer eller hur sensorerna är uppbyggda, utan är bara intresserade av värdena som kommer ut på sladden.

I datorhallen i Borlänge står ett kluster av två failover-kopplade servrar som gör all bearbetning. Servrarna kommunicerar med mätstationerna med vanliga analoga modem via helt vanliga telefonlinjer. Det är fyra utringnings-servrar som styr fyra routrar, som pollar sig runt hela landet. De fyra routrarna kan ringa ut på 30 ISDN-linjer var och kan polla sig igenom landets 760 stationer på 6-7 minuter. Cykeln upprepas var 30 minut och resulterar i totalt 36 000 mätningar per dygn. För redundansens skull går två av ISDN-ledningarna till en växel i Borlänge och de andra till Mora.

När rådata och kamerabilder i form av JPEG-filer hämtats hem, lagras det i flera SQL-databaser och därpå fortsätter bearbetningen. Programvara räknar ut daggpunktstemperatur, risken för frosthalka, ackumulerade snömängder, gör olika prognoser och framställer på grundval av detta olika varsel.

VViS matar ut et flertal kartvyer och dessutom produkter inhämtade från SMHI. Här visas nederbördsläget i södra Sverige. Alla stationer som ser ut som röda fyrkanter visar potentiellt farliga situationer, medan de svarta prickarna har ointressanta värden. De gula fyrkanterna innehåller nederbördsmängden och ikonen inunder visar om det rör sig om snö eller regn. Det är mycket lätt att se om en front rör sig fram över landet.

När data är klart, kopplas det till en interaktiv sverigekarta och läggs ut på Internet i form av ett flertal tjänster för de dryga 800 användarna. Vägverkets VViS-tjänst kan nås av entreprenörer som måste hålla sig informerade om väderläget. VViS-portalen innehåller förutom Vägverkets eget data även olika tjänster från SMHI, främst vädersatellitbilder och nederbördsradarbilder som uppdateras kontinuerligt och kan köra rörliga sekvenser. Dessutom finns SMHIs manuellt framtagna prognoser tillgängliga. Dessa brukar väghållare, plogföretag, snösvängen med flera skriva ut och hänga upp på vägen.

Klicka på valfri mätstation och den historiska grafen med nederbörden de senaste 24 timmarna visas, där färgerna anger nederbördstyp. Rullar man skärmbilden nedåt visas en komprimerad graf med SMHIs prognos för just denna mätstation inlagd.

Data matas tillbaka till SMHI som använder det i sina prognoser, varefter det i princip kommer Vägverket tillgodo igen.

Läget på vägarna, smakligt tillrättalagd information för bilister. I Bertnäs nära Luleå är det kallt och klart och vägen är ren. Termoelementen i vägen anger minus 22 grader.

Allmänheten får tillgång till data på Vägverkets webbplats i from av tjänsten Läget på vägarna, där förenklad, anpassad information visas upp i kartform. Allmänheten möts också av data efter att det omvandlats till högsta tillåtna hastigheter på de variabla hastighetsskyltar som finns längs vägarna.

Olika väderlarm kan gå ut i realtid till beställare som exempelvis Banverket, Kommunförbundet, vindlarm till olika bussbolag, och landets högbroar. Universitet och högskolor som forskar om väder och vind är också stora datamottagare.

Fortsättning följer i del 3. Den första delen som publicerades i går hittar du i länkrutan i botten av den här artikeln.

Därför är VViS en hit

• Stor kostnadsvinst i och med att åtgärder kan sättas in innan katastrofer hunnit inträffa.
• Stabilt system. Tillgängligheten har legat över 99% under de gångna 12 åren.
• Entreprenörernas rapporter om väglag kan enkelt kvalitetskontrolleras. Bättre koll på entreprenörerna.
• Möjligheten att vara proaktiv så att entreprenörerna kan förvarnas i god tid innan en kallfront kommer.
• Automatisk utmatning av data till variabla hastighetsskyltar ökar trafiksäkerheten. Bilförare accepterar variabla hastigheter i större grad än statiska plåtskyltar.
• SMHI får mängder av indata för prognoser.

Så går du vidare

Vägverkets Läget på vägarna hittar du på www.vv.se/templates/page2_2____9251.aspx
Saab Security som tillverkar väderstationer: www.rwis.net
Ett annat skogssystem är Swedish National Seismic Network som tillhör Geovetenskapliga Institutionen i Uppsala och beskrevs i Nätverk & Kommunikation 2004-02

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.