Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag14.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Varför är bara frivilligorganisationer verksamma i flyktingläger?

Publicerad: 22 Mars 2006, 18:13

Det finns inga apotek i på landsbygden i Burundi. Vill man ha tag i medicin är man hänvisad till de internationella frivilligorganisationer som finns i området. Hur ska företag kunna ta detta tillfället i akt och skapa ett nytt affärstillfälle?


Varför är det bara frivilligorganisationer som är verksamma i flyktingläger – kan företag spela en roll i dessa läger, och samtidigt tjäna pengar? Såklart att de kan – och bör, det gäller bara att finna möjligheterna. Men då krävs bättre information.
Det är en intressant fråga – varför de flesta (med några få undantag) av dagens internationella företag inte i större utsträckning utforskar den marknad som fattiga länder utgör. En förutsättning dock är att företagen har kunskap om hur man bäst agerar i sådana områden. Sydafrika är ett av länderna som nu seglar upp som en starkt kommande marknad med många intressanta möjligheter.

Vad innebär då en marknad som den sydafrikanska för företag? Ett talande exempel är hur företagen kan tänkas påverkas av den höga procentandel hiv/aids-smittade människor som finns. Många företag tänker nog att man bör ha ett starkt CSR-program, kanske erbjuda bromsmediciner till aids-sjuk personal, och säkra att ingen diskrimineras på grund av sjukdomen. Men hur många företag tänker på att man måste budgetera för en större nyrekrytering eftersom en hög andel av personalen kommer att försvinna? Hur många företag tänker på att en stor del av administrationen i landet – tjänstemän, läkare, läkare, poliser etc – också kommer att försvinna, vilket ger effekter för företaget och dess kontakter med samhället? Men med relevant kunskap öppnas nya, stora affärsmöjligheter.

Min poäng är för att kunna ta CSR-arbete till den nivå som verkligen tjänar företagens affärsnytta krävs teknisk kunskap och informationsutbyte. Det är exempelvis naturligt att företag som anlitar CSR-konsulter månar om att dessa konsulter skaffar den information som är nödvändig för att göra en ordentlig riskanalys. Men tänk efter, hur många frågar efter ett element i riskanalysen (och CSR-policyn) som inbegriper ett perspektiv som tar hänsyn till omständigheter som råder i fattiga länder? Dels för att minimera risken, dels för att maximera affärsnyttan.

Företagen kan minimera risker och fullt utnyttja den expanderande marknad som fattiga länder utgör t ex genom att söka kunskap hos expertkonsulter eller organ som Sida (och UD), FN eller Världsbanken. Men dessa organisationer måste i sin tur vara villiga att ge denna form av stöd till företagen. Bron mellan näringslivet och biståndsvärlden måste stärkas, med ömsesidig förståelse och utan misstänksamhet. För visst är det genom handel och företagande som utvecklingen kommer att gå framåt. Först till kvarn får först ta del av nya vinster och möjligheter. Världens utveckling går framåt, vilket är till nytta för alla, särskilt företagen själva. Om några år kommer det att finnas apotek på landsbygden i Burundi, frågan är vilket företag som hinner först.
Av Christina Båge
Owner and President
CSR International

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.