Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Klimat

Vi måste börja prata om hårda kpi:er

Publicerad: 7 Juni 2019, 09:29

Om de globala målen ska finansieras måste vi börja prata om målkonflikter och hårda KPI:er


Det har gått en antal år sedan de FN:s globala mål och Agenda 2030 sjösattes. Arbetet med målen har sedan dess tagit tydliga kliv framåt. Kunskapen och förståelsen av målen har ökat markant. Nationella handlingsplaner har tagits fram. Bolag och organisationer har analyserat och förstått hur de relaterar till de olika målen. Många har börjat kommunicera sin påverkan – både negativ och positiv, även om det sistnämnda tenderar att föredras av den större andelen rapporterande bolag.

Många talar om de globala målen som en affärsmöjlighet. Andra konstaterar att behovet av investeringar för att målen ska nås är enormt. Det råder ingen tvekan om att investerare och kapitalförvaltare förstått att hållbarhet och globala mål är viktigt eller i alla fall hett och trendigt. Det finns till och med riskkapitalbolag som säger sig investera helt i linje med de globala målen.

Men vad exakt bidrar en investering i linje med globala målen till? Den väldesignade färgglada målpaletten med 17 mål, 169 delmål och 230 indikatorer är fylld av målkonflikter.

En fabrik ger arbete och ökat välstånd men riskerar medföra negativ miljömässig påverkan.

Biobränslen från skogen kan vara bra för klimatet men kan få stora negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden.

Detta är insikter vi skrev om redan 2016 när en forskare på Handelshögskolan pekade ut att tillväxt stödjer socioekonomisk utveckling men ligger i direkt konflikt med den miljömässiga.

Nyligen pekade Riksrevisionen i en rapport ut ungefär samma samma sak.

De globala målen är i sina övergripande ram och struktur fenomenalt utformade men när nu det globala samhället ska börja leverera och jobba för målen väcks många frågor. Hur ska nytta och mål rapporteras ? Vilka KPI:er är på riktigt relevanta? Hur står de sig i jämbördes ordning?

Den svenska Agenda 2030-delegationens slutrapport ger vag eller egentligen ingen vägledning kring hur målkonflikter och vägen framåt ska hanteras. I korthet är delegationens uppmaning att globala målen ska integreras i befintliga ramar och strukturer och att stat och näringsliv behöver ta en dialog kring hur allt detta ska ske.

Om kapitalet ska lyckas bidra till att målen uppnås behöver de förutsättningar att vara säkra på att den investering som görs faktiska åstadkommer nytta – och att en eventuell negativ påverkan ska vara tydlig. ”What gets measured gets done” som det brukar heta.

Annars är risken stor att de färgglada viktiga målkuberna inte blir annat än fräsigt designade illustrationer.

Mikael Salo

Mikael Salo
chefredaktör, Aktuell Hållbarhet


Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.