Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

”Vi mäter utsläpp i rupier – inte i halter”

Publicerad: 22 september 2004, 13:00

Sätt kronor och ören eller indiska rupier på allt som försvinner ut i avloppet – då blir det fart på miljöengagemanget och onödiga kostnader undviks. Så gjorde den indiska nu världsmarknadsledande viskostillverkande divisionen inom Grasim Industries redan på 80-talet. Idén fick Shailendra K Jain, chef för Grasim Industries, från en svensk teknikkonsult från IPK.


Företaget, som tidigare fått flera inhemska miljöpriser, fick nyligen det femte Stockholm Industry Water Award 2004 i samband med den årliga Världsvattenveckan i Stockholm. Bakom priset står stiftelsen Stockholm Water Foundation, IVA och WBCSD som på detta sätt vill uppmärksamma insatser och stimulera intresset inom näringslivet att bidra till en hållbar utveckling inom vattenområdet.

Vad betyder det för ditt företag att ta emot Stockholm Industry Water Award?

– Det påminner oss om att miljöanpassad produktion och resurssparande går hand i hand. Det har varit vår slogan i många år.

Vilka utmaningar har ni haft i miljöarbetet?

– När miljöanpassningen kändes som ett tvång i och med lagstiftningen var det en utmaning, men är medarbetarna bara motiverade är alla utmaningar övervunna. Tidigt på 80-tal bestämde vi oss för att fokusera på det som kommer in i fabriken istället för våra utsläpp. Om man minskar giftigheten i det vi tar in i systemet blir utsläppet också lättare att ta hand om.

– Men våra medarbetare hade svårt att förstå det, därför började vi mäta vattenförbrukning och hur mycket kemikalier som släpptes ut från varje produktionsanläggning – inte som halter, utan i pengar.

– Då såg medarbetarna hur mycket pengar som försvann ut i avloppet. Sedan har arbetet bara utvecklats. Det gäller att vara kostnadseffektiv – och vårt miljöarbete har givit en synnerligen snabb återbetalning.

Hur vanligt är det att indiska företag jobbar som ni med att skydda miljön?

– Medvetandet ökar successivt, där allt fler företag börjar förstå poängen att överväga att använda miljölagstiftningen. Däremot vill jag inte säga att alla företag har samma inställning som vi har.

Vad krävs för att fler företag i Indien ska arbeta med förebyggande miljöarbete?

– Det är en gradvis process. Tillsynsmyndigheterna måste se mer pragmatiskt på miljöfrågan. I dag är de nitiska med att se till att industrin följer miljölagarna som importerats från USA eller Europa. Men med mycket mindre resurser går det att dämpa miljöförstöringen, till exempel den som hushållen bidrar med. Cirka 70 procent av det som släpps ut i floderna kommer från hushåll.

Trycker frivilligorganisationerna på miljöarbetet?

Frivilligorganisationerna i vårt land bryr sig inte om de grundläggande frågorna som krävs för att förbättra miljösituationen.

Däremot är de intresserade av frågor som påverkar storföretagen – då får de mer publicitet och internationellt erkännande av andra organisationer.

Vad kan svenska företag lära av ert framgångsrika arbete?

– Miljöskydd och resurssparande går hand i hand – det finns ingen begränsning i detta om man har tekniken. Med mer resurser och tillgång till experter kan ett land som Sverige jobba med projekt som förbättrar tillverkningsprocesserna. Om deras slutsatser görs tillgängliga för länder som mitt skulle det uppskattas mycket.

Hur var det då med kopplingen till Sverige?

Tidigt under 80-talet hade vi en svensk konsult från IPK, jag tror att han hette Stig Bergquist, för att hjälpa oss med vår pappersmassaanläggning.

När jag tittade på hans metod för att mäta de kemikalier som gick in i systemet kom jag på hur vi skulle tackla miljöfrågorna. Men jag bytte ut enheten mängderna av olika ämnen till pengar.

Mikael Nyberg

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News