Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag12.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Videokonferens är på tapeten – igen

Publicerad: 31 augusti 2009, 12:23

Videokonferens har etablerat sig fullt och fast som en miljösparare och kostnadspressare.


Vill du ha bildtelefon? Den frågan besvarades nästan överlag med NEJ för ett par år sedan. ”Då kan ju alla se hur jag ser ut i håret” var ett vanligt motargument. ”Då får du nog fixa håret” är den moderna företagsledningens motargument. Kapten Kirk kommer snart att få se sig utkonkurrerad av helt vanliga svenska företag som har tröttnat på att ha sina medarbetare sitta och häcka på tåg och jobba med en skakig internetförbindelse och en skramlande GSM-telefon. Restider på noll sekunder slår ut allt vad tågtaxi och övergångsbiljetter heter.

Videokonferens har haft det trögt i portgången, skall medges. Långsamma nät utan QoS, eller ISDN, har inte gjort någon glad, högt pris för usel bildkvalitet är inte heller någon höjdare. I Sverige är inte kidnappning och terror heller några starka argument, men nya, starkare saker har dykt upp vid horisonten.

Älg – typisk rörlig del av den svenska naturen.

Det är miljön. Alla måste tyvärr dra sitt strå till stacken för att slippa att polarisarna smälter allt för fort. Det sitter alldeles för mycket folk ute på våra vägar och producerar koldioxid och nitrösa gaser. Internet producerar givetvis också koldioxid för sin drift, men det ligger inte alls på samma nivå.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har en stor geografisk spridning med verksamheter i hela Sverige. Den interna resebudgeten har tidigare legat på mångmiljonbelopp per år. En hög prioritet har varit att reducera dessa kostnader.

Enbart genom att byta ut var tionde resa mot videomöten via Tandbergs videokonferenssystem kommer universitetet enligt egna beräkningar att kunna räkna hem investeringen i och driften av hela systemet. Ovanpå detta tillkommer även fördelar med förbättrad effektivitet, då restid istället blir effektiv arbetstid, och bättre arbetsmiljö.

Äpple – typisk fast del av den svenska naturen.

Dessutom är satsningen en viktig del i SLUs miljöarbete. I den kommande miljöcertifieringen kommer minskat resande att vara ett viktigt miljömål.

– Organisationer med en stor geografisk spridning, även inom Sveriges gränser, gör att resandet kan bli en betydande del av utgifterna. Videokonferenser ger inte bara minskade resekostnader utan personalen kan dessutom utnyttja sin tid på ett mera effektivt sätt samtidigt som de minskar företagets miljöpåverkan, säger Andrés Portillo, Sverigechef på Tandberg.

Steg ett i projektet inleddes under hösten 2008 i och med installationen av system i tre mötesrum i Ultuna och Skara. Med steg två kompletteras infrastrukturen med Tandberg-system i mötesrum i Umeå, Alnarp och Skinnskatteberg samt aulorna i Umeå, Uppsala, Skara och Alnarp vilket kommer att tas i drift under november. När detta är klart kommer SLU att kunna utnyttja videokonferenser på samtliga platser i Sverige där universitetet har verksamhet.

– Tanken är att videomöten ska bli en naturlig del av vår internkommunikation precis som telefoni är idag. Vi hoppas att det ska ge fler spontana ortsövergripande möten. Och givetvis en hel del besparingar på resesidan, säger Björn Lindell, videokonferensansvarig på SLU.

Betong med hampa, sk hampbetong, typisk kommande del av den svenska naturen, framforskad på SLU.

Videokonferenssystemet är helt implementerat i november och kommer bland annat att användas för interna videomöten, konferenser och i undervisningen. Den tekniska utrustningen från Tandberg omfattar allt från mötesrum och aulor förberedda med kameror, stora bildskärmar, projektorer eller interaktiva whiteboards till PC-baserade lösningar.

Där har SLU in mycket viktig synpunkt. Videokonferens ska bli en naturlig del av internkommunikationen. Audiokommunikation, mera känt som telefon, har sedan länge varit en naturlig del av vår arbetsdag. Det höga priset, som inte gäller längre, har hittills varit en stötesten, tillsammans med kravet på särskild inredda rum mm. Den kulturella barriären, att kunna bli sedd och att inte kunna pilla sig i örat medan man pratar med någon, kommer att övervinnas, tro mig.

Läs mer på www.slu.se

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.