Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag27.02.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Wetterstrand: Därför måste vi diskutera ekonomisk tillväxt

Publicerad: 30 Juni 2014, 03:43

Krisen i Europa visar på riskerna för ett samhälle som är extremt beroende av ekonomisk tillväxt, skriver Maria Wetterstrand. Att i detta läge blunda för behovet av en kritisk diskussion om ekonomisk tillväxt – det, om något, vore oseriöst.


Den ekonomiska krisen har gjort att flera sydeuropeiska länder haft en minskande bruttonationalprodukt under några av de senaste åren.
I kölvattnet av denna negativa ekonomiska tillväxt ser vi förfärliga sociala konsekvenser. Ungdomsarbetslösheten är skyhög, fattigdom breder ut sig, välfärden försämras och människor som trott sig ha ett tryggt liv har tvingats lämna hus och hem.

Att i det läget lyfta fram behovet av tillväxtkritik kan tyckas något udda.
Jag förstår tillväxtkritik-kritikerna, om man säger så. Det finns mycket bra med ekonomisk tillväxt. Det går visserligen att visa att vi i de rika länderna inte ökar vårt välbefinnande i takt med den ekonomiska tillväxten på det sätt som människor gör i fattigare länder. Ekonomisk tillväxt ger oss trots det resurser att satsa på forskning och utveckling, att investera i bättre sjukvård och att minska fattigdomen.
Medellivslängden har ökat, sjukvården förbättrats, barnadödligheten minskat och våra sociala trygghetssystem har stärkts i takt med att vår BNP har ökat.
I fattigare länder kan de positiva effekterna vara ännu större. Samtidigt visar just den ekonomiska krisen i Europa riskerna för ett samhälle som är så extremt beroende av ekonomisk tillväxt. Ingen kan garantera världen evig tillväxt. Tvärtom finns hot mot världsekonomin idag som inte fanns på samma sätt för några decennier sedan. Den ohållbara resursförbrukningen och vår miljöförstöring är två sådana hot.

När Sternrapporten, som togs fram på uppdrag av brittiska regeringen 2006, gjorde sin bedömning av klimatförändringarnas konsekvenser för tillväxten blev slutsatsen att vi riskerar förlora mellan fem och 20 procent av världens BNP.
Lägg därtill att mänskligheten egentligen skulle behöva en och en halv planet för att hantera vår resursförbrukning och miljöförstöring, trots att vi bara har en. Ett land eller företag som år efter år förbrukar mer resurser än det skapar hamnar så småningom i kris.
Ekonomisk tillväxt som den ser ut idag innebär att vi ständigt ökar denna ohållbara resursförbrukning.

Vissa lyfter då fram att Sverige minskat utsläppen av växthusgaser och ändå haft ekonomisk tillväxt. Det är sant och i många avseenden beundransvärt. Utsläppen har minskat i Sverige, men vi som lever här har ändå ökat våra utsläpp på grund av vår ökade konsumtion. Fast de utsläppen sker i andra länder.
Den ekonomiska tillväxten skulle teoretiskt kunna öka utan att resursförbrukningen ökar, åtminstone i ett kortare perspektiv, till exempel genom kraftiga effek­tiviseringar och dito höjda miljöskatter. Men det finns inget land i världen ännu som har visat att det går i praktiken.
De flesta tycks, för övrigt, numera överens om att BNP inte är något särskilt bra mått på utveckling, eftersom det inte värderar varken miljö eller resurser och inte heller säger något om de sociala förhållandena i landet.

Våra samhällen är idag beroende av tillväxt. Brist på tillväxt riskerar få katastrofala sociala konsekvenser. Risken att vi någon gång drabbas av negativ tillväxt eller stagnation är långt ifrån försumbar. Miljöproblemen spär på den risken, samtidigt som dagens tillväxt spär på många miljöproblem.
På KTH har ett forskningsprojekt just dragits i gång med utgångspunkt i att
vårt samhälle inte kan räkna med evig tillväxt. ”Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande.” Det är namnet på projektet som ska gräva djupare i frågan om hur vi klarar ett gott samhälle om inte BNP-tillväxten fortsätter.

Det finns de som fortfarande menar att tillväxtkritik är oseriöst. Jag skulle vilja påstå motsatsen.
Jag förstår verkligen tillväxt­vurmare, men att i detta läge blunda för behovet av en kritisk diskussion om ekonomisk tillväxt – det, om något, vore oseriöst.

Maria Wetterstrand
är fristående grön debattör
och fd språkrör i Miljöpartiet.

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.